Hjälp!! Sambon har svårt för att slänga.
Ordet är fritt
  1. Medlem sedan
    Oct 2018
    #1

    Hjälp!! Sambon har svårt för att slänga.

    Skulle behöva hjälp och råd hur jag ska hantera ett problem som jag har.
    Det är så att sambon min som jag förövrigt älskar väldigt mycket är väldigt hopplös när det gäller att slänga saker. Han har jättesvårt för det och det börjar bli problem i form av att vi inte har någon plats kvar i våra förråd för saker vi behöver få plats med ( säsongssaker mm)

    Problemet är inte så mycket att det blir stökigt inne för där håller vi undan rätt hyggligt. Visst han är inte den bästa på att hålla undan men inget extremt.

    Problemet är istället just förråden där allting hamnar och kan vara bra att ha sen eller har fått det av någon moster eller någon annan bra orsak till att spara det.

    Jag har för 10 år sedan flyttat in i hand lägenhet så redan då var väldigt mycket lagrat i förråden sedan tidigare men jag blir så trött.på det.

    Jag har försökt på olika sätt föreslå vi ska rensa tillsammans, begärt att han skall rensa själv. hotat med att jag rensar och slänger allting mm men inget verkar hjälpa.
    Någon gång när vi har rensat tillsammans och vi lyckats plocka ihop en hög med slängsaker och han har åkt iväg till soptippen med det så har vissa av sakerna helt plötsligt funnits i förrådet igen nästa gång jag går ner till förråden osv.

    Jag har nu börjat smygslänga lite då och då saker som jag vet är skräp och än har han inte märkt något. Får man göra så?

    Jag har hittat allt möjligt i förråden allt från trasiga och uppenbart oanvändbara saker och jag undrar om han själv vet allting som finns sparat där nere.

    Som ett exempel hittade jag flertalet kartonger med hans egna gamla babykläder från när han var liten för 28 år sedan. En av kartongerna var tom full med blöjor som antagligen blivit över från när han var liten!!

    Men frågan är hur gör ni och hur hade ni gjort och vad ska jag göra??
  2. 1
    Hjälp!! Sambon har svårt för att slänga. Skulle behöva hjälp och råd hur jag ska hantera ett problem som jag har.
    Det är så att sambon min som jag förövrigt älskar väldigt mycket är väldigt hopplös när det gäller att slänga saker. Han har jättesvårt för det och det börjar bli problem i form av att vi inte har någon plats kvar i våra förråd för saker vi behöver få plats med ( säsongssaker mm)

    Problemet är inte så mycket att det blir stökigt inne för där håller vi undan rätt hyggligt. Visst han är inte den bästa på att hålla undan men inget extremt.

    Problemet är istället just förråden där allting hamnar och kan vara bra att ha sen eller har fått det av någon moster eller någon annan bra orsak till att spara det.

    Jag har för 10 år sedan flyttat in i hand lägenhet så redan då var väldigt mycket lagrat i förråden sedan tidigare men jag blir så trött.på det.

    Jag har försökt på olika sätt föreslå vi ska rensa tillsammans, begärt att han skall rensa själv. hotat med att jag rensar och slänger allting mm men inget verkar hjälpa.
    Någon gång när vi har rensat tillsammans och vi lyckats plocka ihop en hög med slängsaker och han har åkt iväg till soptippen med det så har vissa av sakerna helt plötsligt funnits i förrådet igen nästa gång jag går ner till förråden osv.

    Jag har nu börjat smygslänga lite då och då saker som jag vet är skräp och än har han inte märkt något. Får man göra så?

    Jag har hittat allt möjligt i förråden allt från trasiga och uppenbart oanvändbara saker och jag undrar om han själv vet allting som finns sparat där nere.

    Som ett exempel hittade jag flertalet kartonger med hans egna gamla babykläder från när han var liten för 28 år sedan. En av kartongerna var tom full med blöjor som antagligen blivit över från när han var liten!!

    Men frågan är hur gör ni och hur hade ni gjort och vad ska jag göra??
  3. Medlem sedan
    Aug 1998
    Forumvärd
    #2

    Slänga utan hans vetskap är en usel idé

    I så fall tycker jag att det är betydligt bättre att hitta saker som är uppenbart onödiga, som gamla blöjor som inte skulle fungera idag ens om ni hade fått smått i huset, och stämma av med honom att det här kastar vi.

    Nostalgi kan vara svår för någon annan att förstå men han blir inte glad om han i efterhand upptäcker att du har kastat något som betydde väldigt mycket för honom. Jag vet...

    Vem som helst kan bli förlåten när de haft fel.
    Det svåra är att bli förlåten för att du har haft rätt!

    Värd hos Allt för Föräldrar
  4. 2
    Slänga utan hans vetskap är en usel idé I så fall tycker jag att det är betydligt bättre att hitta saker som är uppenbart onödiga, som gamla blöjor som inte skulle fungera idag ens om ni hade fått smått i huset, och stämma av med honom att det här kastar vi.

    Nostalgi kan vara svår för någon annan att förstå men han blir inte glad om han i efterhand upptäcker att du har kastat något som betydde väldigt mycket för honom. Jag vet...
  5. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #3
    Förstår att det är ett dilemma. Nej, du har egentligen inte rätt att slänga även om du vill och slänga bakom ryggen är även moraliskt fel.
    Det du kan göra är att sortera upp, det som garanteras bör/ska slänga (t.ex gamla blöjor), det som kanske kan slängas och det som kanske ska sparas.
    Barnkläder hade jag gått igenom, en del är antagligen inte ens användbara, andra kanske man kan sälja/ge bort och vissa vill man kanske behålla.
    Åk sedan iväg med honom till tippen med det ni ska slänga, till klädinsamling med det som ska dit och det som ska behållas lägger ni i kartonger och skriv vad det är. Dessa kartonger kan ni sedan åka till något förråd, så får han betala snällt med egna pengar för att behålla detta
  6. 3
    Förstår att det är ett dilemma. Nej, du har egentligen inte rätt att slänga även om du vill och slänga bakom ryggen är även moraliskt fel.
    Det du kan göra är att sortera upp, det som garanteras bör/ska slänga (t.ex gamla blöjor), det som kanske kan slängas och det som kanske ska sparas.
    Barnkläder hade jag gått igenom, en del är antagligen inte ens användbara, andra kanske man kan sälja/ge bort och vissa vill man kanske behålla.
    Åk sedan iväg med honom till tippen med det ni ska slänga, till klädinsamling med det som ska dit och det som ska behållas lägger ni i kartonger och skriv vad det är. Dessa kartonger kan ni sedan åka till något förråd, så får han betala snällt med egna pengar för att behålla detta
  7. Medlem sedan
    Mar 2017
    #4
    Fast "med egna pengar"? Bor de ihop så har de sannolikt alla pengar tillsammans, så ska han hyra förråd någonstans så drabbar det henne - och eventuella barn - lika mycket som honom själv. Om hon inte ställer något villkor som "om vi ska hyra det här förrådet måste du sluta med den-och-den dyra hobbyn".
    It's what you know that sets you apart
  8. 4
    Fast "med egna pengar"? Bor de ihop så har de sannolikt alla pengar tillsammans, så ska han hyra förråd någonstans så drabbar det henne - och eventuella barn - lika mycket som honom själv. Om hon inte ställer något villkor som "om vi ska hyra det här förrådet måste du sluta med den-och-den dyra hobbyn".
  9. Medlem sedan
    Mar 2017
    #5
    Du ska absolut inte slänga något utan att fråga! HUA - ditt inlägg väckte minnen. Glömmer aldrig när jag varit bortrest ett par dagar och kom hem, och min dåvarande man sa - som om han väntade sig beröm - "nu har jag städat ut alla gamla tidningar i förrådet!". Det var alltså tidningar som jag hade sparat för att jag hade skrivit artiklar i dem. Jag hade inte hunnit/orkat klippa ut artiklarna, men hade alltid tänkt göra det "sedan". Jag hade kunnat använda dem som arbetsprover...

    Har varit med om en annan liknande sak också: en del av mina saker från barn- och ungdomen blev kvar hos mina föräldrar, för jag flyttade runt mycket som ung och bodde utomlands och så. Jag kunde inte släpa med mig allting land och rike kring. Jag tänkte att jag skulle hämta de där sakerna senare. Men när jag städade ur min mammas lägenhet för ett par år sedan när hon hade flyttat till ett äldreboende, så fanns de inte kvar... Mycket, mycket dålig idé att kasta någon annans saker utan att fråga!
    It's what you know that sets you apart
  10. 5
    Du ska absolut inte slänga något utan att fråga! HUA - ditt inlägg väckte minnen. Glömmer aldrig när jag varit bortrest ett par dagar och kom hem, och min dåvarande man sa - som om han väntade sig beröm - "nu har jag städat ut alla gamla tidningar i förrådet!". Det var alltså tidningar som jag hade sparat för att jag hade skrivit artiklar i dem. Jag hade inte hunnit/orkat klippa ut artiklarna, men hade alltid tänkt göra det "sedan". Jag hade kunnat använda dem som arbetsprover...

    Har varit med om en annan liknande sak också: en del av mina saker från barn- och ungdomen blev kvar hos mina föräldrar, för jag flyttade runt mycket som ung och bodde utomlands och så. Jag kunde inte släpa med mig allting land och rike kring. Jag tänkte att jag skulle hämta de där sakerna senare. Men när jag städade ur min mammas lägenhet för ett par år sedan när hon hade flyttat till ett äldreboende, så fanns de inte kvar... Mycket, mycket dålig idé att kasta någon annans saker utan att fråga!
  11. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #6
    Inte alls självklart att man har pengarna tillsammans. Läste för inte längesedan att 1/3 har helt gemensam ekonomi, 1/3 har delvis gemensam ekonomi och 1/3 har separat ekonomi.
  12. 6
    Inte alls självklart att man har pengarna tillsammans. Läste för inte längesedan att 1/3 har helt gemensam ekonomi, 1/3 har delvis gemensam ekonomi och 1/3 har separat ekonomi.
  13. Medlem sedan
    Mar 2017
    #7
    För mig låter det i alla fall jättekonstigt att prata om att "min sambo/man får göra det för sina egna pengar", när man bor ihop. Men man kan tycka olika. Jag hade glömt att detta var en av dina käpphästar!
    It's what you know that sets you apart
  14. 7
    För mig låter det i alla fall jättekonstigt att prata om att "min sambo/man får göra det för sina egna pengar", när man bor ihop. Men man kan tycka olika. Jag hade glömt att detta var en av dina käpphästar!
  15. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #8
    Min käpphäst är att gemensam ekonomi ska vara ett aktivt beslut av båda, vill inte båda, så blir det inte så.
  16. 8
    Min käpphäst är att gemensam ekonomi ska vara ett aktivt beslut av båda, vill inte båda, så blir det inte så.
  17. Medlem sedan
    Mar 2017
    #9
    ...och i ditt fall gissar jag att du har tjänat på delad ekonomi. Men i de allra flesta fallen så är det kvinnan som tjänar minst, och som därför förlorar på det. Och allra värst är det om den delade ekonomin fortsätter, efter att hon har kommit efter i löneutvecklingen p.g.a. att hon har tagit all föräldraledighet, all VAB, kanske arbetat deltid några år till så att hon har haft ork att sköta alla dagislämningar och -hämtningar och allt annat som rör barnen, allt hushållsarbete, alla ärenden, familjens ekonomi, sociala kontakter och annat kram i vardagen, så att han har kunnat göra karriär i fred. Sedan reser han utomlands med barnen på semestern, medan hon får stanna hemma på balkongen, och barnen förklarar att "mamma kunde inte följa med, för hon hade inte pengar just nu". NÄ. Sådant är inte fräscht...
    It's what you know that sets you apart
  18. 9
    ...och i ditt fall gissar jag att du har tjänat på delad ekonomi. Men i de allra flesta fallen så är det kvinnan som tjänar minst, och som därför förlorar på det. Och allra värst är det om den delade ekonomin fortsätter, efter att hon har kommit efter i löneutvecklingen p.g.a. att hon har tagit all föräldraledighet, all VAB, kanske arbetat deltid några år till så att hon har haft ork att sköta alla dagislämningar och -hämtningar och allt annat som rör barnen, allt hushållsarbete, alla ärenden, familjens ekonomi, sociala kontakter och annat kram i vardagen, så att han har kunnat göra karriär i fred. Sedan reser han utomlands med barnen på semestern, medan hon får stanna hemma på balkongen, och barnen förklarar att "mamma kunde inte följa med, för hon hade inte pengar just nu". NÄ. Sådant är inte fräscht...
  19. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #10
    Det håller jag med om, när det är så fördelat.
    Det har nog varierat under åren, ibland har sambon tjänat mer, ibland jag tjänat mer, så vi båda har varit vinnare, eller mer exakt, vi båda har varit nöjda.
    Men vi har alltid varit generösa mot varandra, så vi har inte räknat kvitton och ören. Stora utgifter har vi ändå pratat om, eftersom det indirekt påverkar båda.
    Nu har vi ju ett netto, när vi inte hade det, så gick ju alla pengar till det viktigaste, sedan fanns det inte så mycket över.
  20. 10
    Det håller jag med om, när det är så fördelat.
    Det har nog varierat under åren, ibland har sambon tjänat mer, ibland jag tjänat mer, så vi båda har varit vinnare, eller mer exakt, vi båda har varit nöjda.
    Men vi har alltid varit generösa mot varandra, så vi har inte räknat kvitton och ören. Stora utgifter har vi ändå pratat om, eftersom det indirekt påverkar båda.
    Nu har vi ju ett netto, när vi inte hade det, så gick ju alla pengar till det viktigaste, sedan fanns det inte så mycket över.
  21. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #11
    Och det där senaste, att mamman sitter kvar på balkongen, känns som en dålig parodi på separat ekonomi. För vi har alltid sett den typen av utgifter som en utgift som båda har ett gemensamt ansvar över.
    Gemensamma barn, storhelger, gemensamma aktiviteter är sådant som vi har haft gemensamt ansvar över. Sedan valde vi, när vi hade som tightast, att jag och sonen skulle åka till London och fira min mamma,, för det fanns inte ekonomi för att alla tre skulle åka. Men det var ett gemensamt beslut.
  22. 11
    Och det där senaste, att mamman sitter kvar på balkongen, känns som en dålig parodi på separat ekonomi. För vi har alltid sett den typen av utgifter som en utgift som båda har ett gemensamt ansvar över.
    Gemensamma barn, storhelger, gemensamma aktiviteter är sådant som vi har haft gemensamt ansvar över. Sedan valde vi, när vi hade som tightast, att jag och sonen skulle åka till London och fira min mamma,, för det fanns inte ekonomi för att alla tre skulle åka. Men det var ett gemensamt beslut.
  23. Medlem sedan
    Aug 1998
    Forumvärd
    #12

    Finns ingen anledning

    På den tid jag var gift hade vi både gemensamma pengar och egna pengar. Vi hade konton för gemensamma utgifter, t.ex. mat, semester, resor etc men också en pott med egna pengar varje månad från vilken vi betalade våra hobbies eller skor eller vad det nu var vi ville ha för egen del.

    Fungerade utmärkt. Ja, ekonomihanteringen alltså. Det fanns annat som inte fungerade...

    Vem som helst kan bli förlåten när de haft fel.
    Det svåra är att bli förlåten för att du har haft rätt!

    Värd hos Allt för Föräldrar
  24. 12
    Finns ingen anledning På den tid jag var gift hade vi både gemensamma pengar och egna pengar. Vi hade konton för gemensamma utgifter, t.ex. mat, semester, resor etc men också en pott med egna pengar varje månad från vilken vi betalade våra hobbies eller skor eller vad det nu var vi ville ha för egen del.

    Fungerade utmärkt. Ja, ekonomihanteringen alltså. Det fanns annat som inte fungerade...
  25. Medlem sedan
    Mar 2017
    #13
    Jo, men då hade ju du "kapitalet" (utbildning, bakgrund, valmöjligheter...) att kräva "gemensamma beslut". Det kan vara svårare att göra det för t.ex. en lite begåvningshandikappad kvinna, en långtidsarbetslös eller långtidssjukskriven kvinna, en kvinna som saknar ursprungsfamilj och vänner - kanske har vuxit upp omhändertagen av samhället - en importfru som inte ens kan språket, etc. etc..

    Du använder hela tiden dig själv och dina rika och välutbildade medel/överklass-släktingar och vänner som exempel. Men det finns en annan verklighet där ute. Och för alla de kvinnorna har livet blivit sämre, sedan den allmänna uppfattningen kom att en kvinna också ska försörja sig själv, och gör hon inte det så är mannen inte skyldig henne någonting. På Familjeliv (där jag vet att du också läser), ser man ofta dessa nödrop från kvinnor, som är arbetslösa, inte har rätt till A-kassa och inte får något från soc heller, p.g.a. att socialen räknar på HUSHÅLLETS inkomst, och då räcker mannens lön till ett hushåll på två. Samtidigt som han inte längre är skyldig att dela med sig. Dessa kvinnor skriver om att de måste be om pengar till allting, och mannen kan till och med neka dem pengar till en vinterjacka, mensskydd, lite godis, eller ett busskort (så att de typ inte ska kunna åka någonstans där de skulle kunna få hjälp eller skaffa sig vänner). Det här hade inte varit möjligt på det nu så föraktade 1950-talet, när alla gifte sig innan de flyttade ihop, och mannen självklart blev försörjningsskyldig för hustrun.

    Nej, jag vidhåller att det GENERELLT är kvinnor som har förlorat på det här nya synsättet...
    It's what you know that sets you apart
  26. 13
    Jo, men då hade ju du "kapitalet" (utbildning, bakgrund, valmöjligheter...) att kräva "gemensamma beslut". Det kan vara svårare att göra det för t.ex. en lite begåvningshandikappad kvinna, en långtidsarbetslös eller långtidssjukskriven kvinna, en kvinna som saknar ursprungsfamilj och vänner - kanske har vuxit upp omhändertagen av samhället - en importfru som inte ens kan språket, etc. etc..

    Du använder hela tiden dig själv och dina rika och välutbildade medel/överklass-släktingar och vänner som exempel. Men det finns en annan verklighet där ute. Och för alla de kvinnorna har livet blivit sämre, sedan den allmänna uppfattningen kom att en kvinna också ska försörja sig själv, och gör hon inte det så är mannen inte skyldig henne någonting. På Familjeliv (där jag vet att du också läser), ser man ofta dessa nödrop från kvinnor, som är arbetslösa, inte har rätt till A-kassa och inte får något från soc heller, p.g.a. att socialen räknar på HUSHÅLLETS inkomst, och då räcker mannens lön till ett hushåll på två. Samtidigt som han inte längre är skyldig att dela med sig. Dessa kvinnor skriver om att de måste be om pengar till allting, och mannen kan till och med neka dem pengar till en vinterjacka, mensskydd, lite godis, eller ett busskort (så att de typ inte ska kunna åka någonstans där de skulle kunna få hjälp eller skaffa sig vänner). Det här hade inte varit möjligt på det nu så föraktade 1950-talet, när alla gifte sig innan de flyttade ihop, och mannen självklart blev försörjningsskyldig för hustrun.

    Nej, jag vidhåller att det GENERELLT är kvinnor som har förlorat på det här nya synsättet...
  27. Medlem sedan
    Jan 2000
    Forumvärd
    #14
    det är jag fullt medveten om, problemet är att dessa män, som lever ihop med dessa kvinnor, blir inte mer generösa för det. Antingen är man en generös person, då spelar det inte någon roll om det är gemensam eller inte gemensam ekonomi, eller så är man en ogenerös person, då får ändå kvinnan redovisa hushållspengarna och förklara varför hon köpte ett dyrare mensskydd.
    Men hur som helst, så finns det inget som säger att man har rätt till den andras pengar, men däremot har man som gift försörjningsplikt gentemot varandra.
    Det är det man måste komma ihåg, var och en förfogar över sina egna tillgångar, oavsett om man är gift eller sambo. Snåla personer är alltid snåla personer, oavsett om de är gifta eller sambos, oavsett om det är en som har inkomst eller om det är båda som har det.
    Generösa personer är och förblir generösa, oavsett om de har gemensam ekonomi eller inte.
  28. 14
    det är jag fullt medveten om, problemet är att dessa män, som lever ihop med dessa kvinnor, blir inte mer generösa för det. Antingen är man en generös person, då spelar det inte någon roll om det är gemensam eller inte gemensam ekonomi, eller så är man en ogenerös person, då får ändå kvinnan redovisa hushållspengarna och förklara varför hon köpte ett dyrare mensskydd.
    Men hur som helst, så finns det inget som säger att man har rätt till den andras pengar, men däremot har man som gift försörjningsplikt gentemot varandra.
    Det är det man måste komma ihåg, var och en förfogar över sina egna tillgångar, oavsett om man är gift eller sambo. Snåla personer är alltid snåla personer, oavsett om de är gifta eller sambos, oavsett om det är en som har inkomst eller om det är båda som har det.
    Generösa personer är och förblir generösa, oavsett om de har gemensam ekonomi eller inte.
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar