*jublar*

[Hemlig för till fället :)]

Jippie!
Vi ska ha nummer sex! Det kommer att bli sex barn på fem år, precis som vi ville ha det :)
Avslöjar mig senare, är lite för orolig ännu.
*kan inte fatta det!*

[Sölvi]

Det var inte illa 6 barn på 5 år!! Det är sånna jag visar fram till maken för att bevisa att det är de som är \"värre\" än oss :)
Vi hade 5 barn på 5 år och 5 mnd, men fick sedan vår 6 \"sladdis\" hela 3 år och 4 mnd efter det...:)
Men, då har vi \"fuskat\" med tvillingar också...:)
Och nu väntar vi lilla sjuan och det kommer att vara 10,5 år mellan denna och äldsta barnet.

[Mamahashi]

När ska du ändra signatur på du-vet-var..? Jag som har hållit på att slinta med fingrarna mer än en gång... ;)

[Sölvi]

Jag tänkte vänta tills v12 är över, du vet, risken är lite mindre då. På fredag är dagen då mitt missfall kom förra gången.
Men, en del vet ändå. Jag råka säga något som kunde tolkas så en gång, och både Åsa och Håkan fattade direkt, och Cat har kollat här inne och vet :)
Men sådär offisiellt så väntar jag 2-3 veckor till :) sedan skriver jag i och ser om folk ser det, alltid lika roligt :)

[-Jessis-]

Har iofs inte sagt nåt till familj och barn (dock vet mina två systrar om det men det är för att de läste det i min blogg) och berättar det så tidigt som jag bara vågar då jag vill att alla ska fatta varför jag är ledsen om det skulle gå galet igen....

Jag skulle ju fött min lilla bebis den här veckan om jag inte förlorat barnet i v.14+2 så det yhar varit en tuff vecka även om en massa nytt påbörjats (jag har börjat plugga.... )

Intressant att se dock hur olika man är och hur man hanterar och tänker kring saker och ting...

[Mamahashi]

Åsa & Håkan är ju som hökar och fattar allt oavsett hur förtäckt man skriver :)

Själv väntar jag med spänning, faktiskt! Fånigt men sant!

[Sölvi]

i dag över telefon, hon bor långt i från oss...men jag gjorde det inte...hon vet inte äns om att jag haft 2 missfall sedan påsk.
Men en vänninna på orten (dock inte den jag umgås mest) vet, och så alla på AFF :) man bara _måste_ berätta till någon...:)
Det har nästan varit skönt att vara sjuk, för man har haft något att skylla sin trötthet och illamående på ;)
Nu däremot förväntas alla att jag är pigg igen, och så är jag hur trött som helst, och mår illa och känner mig inte alls bra. Så skall man le och visa sin bästa sida i alla fall...lite jobbigt, men jag vill spara alla kommentarer ett tag...
Berättar troligen för mamma i slutet av november, när hon och en vänninna kommer på besök. När jag väntade Lily (som ju också är majbarn) kom hon på besök i presis samma vecka, och jag berättade då. Så vi får väl hålla på traditionerna :).
Orsaken till att jag säger här inne öppet denna gång är just den att man vet att få stöd nån plats om det nu skulle gå fel...det är skönt att någon vet, men inte alla...

[MorsanBaloo]

[madeleine med 4]

då har du/ni jobbat på bra som lyckats med det! Åter igen stort grattis till pyret på väg:)