jobbig bror (långt)
Kärlek & relationer
  1. syrran
    #1

    jobbig bror (långt)

    ibland blir jag så trött på alla som säger att det är så viktigt att ha syskon. Jag har flera och kan ärligt säga att mitt liv varit mycket bättre om vi inte varit så många...
    Mitt problem nu är en äldre halvbror. Han har alltid varit en bråkmakare i familjen och jag den lilla präktiga. Jag kan gott förstå att det retat vansinne på honom i alla år, men nu är vi över 40! Det går dessutom bra för honom ekonomiskt mm.
    Jag har alltid bemött honom positivt, intresserat mig för hans barn, varit så trevlig jag har kunnat.
    Icke att han kan vara trevlig tillbaka - snarstucken, nedlåtande, ignorerande...
    Att jag fortsatt vara trevlig beror på resten av familjen, och att jag förstår att han hade det jobbigt under uppväxten.
    Till slut sa jag i alla fall ifrån, att skulle vi umgås så får vi vara trevliga båda två. Att jag ville att vi skulle kunna umgås som vuxna.
    Som svar sade han upp bekantskapen med mig.
    Det var iofs ganska skönt, att slippa all spänning och jobbighet, men det har nu gått ett par år och resten av släkten tycker att detta är jobbigt, särskilt min mamma som är litet krasslig.
    Jag säger hela tiden att jag gärna blir sams, det är upp till honom att räcka fram handen.
    Han har dock svårt att göra det. Han upplever det säkert som att han förlorar mot mig. Suck, jag kan ju inte tvinga mig på honom heller.
    Nu senast hade de födelsedag i sin familj och bjöd alla utom oss.
    Vad hade ni gjort?
  2. 1
    jobbig bror (långt) ibland blir jag så trött på alla som säger att det är så viktigt att ha syskon. Jag har flera och kan ärligt säga att mitt liv varit mycket bättre om vi inte varit så många...
    Mitt problem nu är en äldre halvbror. Han har alltid varit en bråkmakare i familjen och jag den lilla präktiga. Jag kan gott förstå att det retat vansinne på honom i alla år, men nu är vi över 40! Det går dessutom bra för honom ekonomiskt mm.
    Jag har alltid bemött honom positivt, intresserat mig för hans barn, varit så trevlig jag har kunnat.
    Icke att han kan vara trevlig tillbaka - snarstucken, nedlåtande, ignorerande...
    Att jag fortsatt vara trevlig beror på resten av familjen, och att jag förstår att han hade det jobbigt under uppväxten.
    Till slut sa jag i alla fall ifrån, att skulle vi umgås så får vi vara trevliga båda två. Att jag ville att vi skulle kunna umgås som vuxna.
    Som svar sade han upp bekantskapen med mig.
    Det var iofs ganska skönt, att slippa all spänning och jobbighet, men det har nu gått ett par år och resten av släkten tycker att detta är jobbigt, särskilt min mamma som är litet krasslig.
    Jag säger hela tiden att jag gärna blir sams, det är upp till honom att räcka fram handen.
    Han har dock svårt att göra det. Han upplever det säkert som att han förlorar mot mig. Suck, jag kan ju inte tvinga mig på honom heller.
    Nu senast hade de födelsedag i sin familj och bjöd alla utom oss.
    Vad hade ni gjort?
  3. Lilla L
    #2

    Oj!

    Skulle jag råda så tycker jag att du gör helt rätt. Det är ju hans val och han som sa upp kontakten.
    Förstår inte varför han varit så otrevlig. Svår uppväxt är ingen ursäkt tycker jag. Det är något som han nog kunnat gömma sig bakom hela sitt liv för att slippa ta ansvar över sitt beteende.
    Vad tycker de andra om hans beteende? Är det bara mot dig han uppfört sig illa?
    Som sagt så låter det som om han aldrig behövt bli riktigt vuxen och ta ansvar. Att alla andra alltid fått anpassa sig efter honom och att de fått trippa på tå. Kanske du ändå skulle försöka dig på ett nytt samtal med honom på tu man hand. Eller ett brev?
  4. 2
    Oj! Skulle jag råda så tycker jag att du gör helt rätt. Det är ju hans val och han som sa upp kontakten.
    Förstår inte varför han varit så otrevlig. Svår uppväxt är ingen ursäkt tycker jag. Det är något som han nog kunnat gömma sig bakom hela sitt liv för att slippa ta ansvar över sitt beteende.
    Vad tycker de andra om hans beteende? Är det bara mot dig han uppfört sig illa?
    Som sagt så låter det som om han aldrig behövt bli riktigt vuxen och ta ansvar. Att alla andra alltid fått anpassa sig efter honom och att de fått trippa på tå. Kanske du ändå skulle försöka dig på ett nytt samtal med honom på tu man hand. Eller ett brev?
  5. syrran
    #3

    tack

    för att du svarade på mitt långa inlägg!
    Jo, andra tycker också att han är jättejobbig, men naturligtvis atrt han har roliga och bra sidor också. Dem ser jag också, men inte riktade mit mig tyvärr. Det är mig han retar sig mest på. (mest präktig antar jag, i hans ögon). Det är inte bara gmla saker han retar sig på utan att jag fortsätter göra det mesta rätt, med skolor, framgångsrika barn etc.
    Att jag får slita rätt hårt för detta och att även jag har motgångar ser han inte.
    Han tycker att jag är falsk, låtsas vara så snäll men är ego i grunden...
    I viss mån har jag gett honom rätt. Jag har ju varit trevligare än mina känslor många gånger. Det kan han ju ha känt.
    Jag vet faktiskt inte hur jag ska göra.
    Å ena sidan är det skönt att slippa umgänget med honom och hans i mitt tycke bortskämda familj - det är han som försörjer alla och de utnyttjar honom ganska mycket. Ingen i hans familj har sagt att de tycker att han gör fel mot mig, men de är inte otrevliga utan stannar och hälsar på stan etc. De grattar dock inte när jag eller någon i min familj fyller år, eller vi med dem...
    Å andra sidan känns det konstigt att inte kunna umgås när vi är uppvuxna tillsammas, om än med ständiga gräl, och vi bor i samma stad och har barn som är kusiner..
  6. 3
    tack för att du svarade på mitt långa inlägg!
    Jo, andra tycker också att han är jättejobbig, men naturligtvis atrt han har roliga och bra sidor också. Dem ser jag också, men inte riktade mit mig tyvärr. Det är mig han retar sig mest på. (mest präktig antar jag, i hans ögon). Det är inte bara gmla saker han retar sig på utan att jag fortsätter göra det mesta rätt, med skolor, framgångsrika barn etc.
    Att jag får slita rätt hårt för detta och att även jag har motgångar ser han inte.
    Han tycker att jag är falsk, låtsas vara så snäll men är ego i grunden...
    I viss mån har jag gett honom rätt. Jag har ju varit trevligare än mina känslor många gånger. Det kan han ju ha känt.
    Jag vet faktiskt inte hur jag ska göra.
    Å ena sidan är det skönt att slippa umgänget med honom och hans i mitt tycke bortskämda familj - det är han som försörjer alla och de utnyttjar honom ganska mycket. Ingen i hans familj har sagt att de tycker att han gör fel mot mig, men de är inte otrevliga utan stannar och hälsar på stan etc. De grattar dock inte när jag eller någon i min familj fyller år, eller vi med dem...
    Å andra sidan känns det konstigt att inte kunna umgås när vi är uppvuxna tillsammas, om än med ständiga gräl, och vi bor i samma stad och har barn som är kusiner..
  7. Lilla L
    #4

    Hmmm

    Man kan ju tycka att många är jobbiga. Men din bror verkar ju vara lite mer än det mot dig. Tror att ni båda mår bättre av att vara ifrån varandra, iaf för under en längre tid. Att vara missunsam mot sin egna syster är inte speciellt trevligt anser jag. Det där med att du varit trevligare än dina egna känslor är ju helt normalt. Det är ju ett spel för att ni öht tidigarehar kunnat umgås om jag förstår rätt. Det tillhör det sociala spelet lite. Skulle han betett sig annorlunda om du hade visat vad du verkligen tyckte (alltså skulle han blivit trevligare)?
    Kan det inte vara så att han är ovan vid motstånd (om vi skippar hans uppväxt då) och att alla har strukit honom medhårs för att det varit lättare? Han verkar inte så nöjd över sin livssituation men har svårt till förändring pga alla björntjänster?
  8. 4
    Hmmm Man kan ju tycka att många är jobbiga. Men din bror verkar ju vara lite mer än det mot dig. Tror att ni båda mår bättre av att vara ifrån varandra, iaf för under en längre tid. Att vara missunsam mot sin egna syster är inte speciellt trevligt anser jag. Det där med att du varit trevligare än dina egna känslor är ju helt normalt. Det är ju ett spel för att ni öht tidigarehar kunnat umgås om jag förstår rätt. Det tillhör det sociala spelet lite. Skulle han betett sig annorlunda om du hade visat vad du verkligen tyckte (alltså skulle han blivit trevligare)?
    Kan det inte vara så att han är ovan vid motstånd (om vi skippar hans uppväxt då) och att alla har strukit honom medhårs för att det varit lättare? Han verkar inte så nöjd över sin livssituation men har svårt till förändring pga alla björntjänster?
  9. syrran
    #5

    du har nog rätt

    i alltihop - både att vi har det bättre på var sitt håll och slipper reta oss på varandra och att han mycket sällan möter motstånd. Det är ingen som orkar, det flesta ligger lågt...
    min andra bror säger ifrån ibland, men de har ett bättre förfållande i grunden så det accepteras på ett annat sätt.
    Jag har sagt åt resten av familjen att inte blanda sig i detta, för att slippa ta ställning. Det vill jag absolut inte att de ska behöva. Men visst känns det konstigt när de träffas allihop och vi inte är bjudna, det kan jag inte neka till...
  10. 5
    du har nog rätt i alltihop - både att vi har det bättre på var sitt håll och slipper reta oss på varandra och att han mycket sällan möter motstånd. Det är ingen som orkar, det flesta ligger lågt...
    min andra bror säger ifrån ibland, men de har ett bättre förfållande i grunden så det accepteras på ett annat sätt.
    Jag har sagt åt resten av familjen att inte blanda sig i detta, för att slippa ta ställning. Det vill jag absolut inte att de ska behöva. Men visst känns det konstigt när de träffas allihop och vi inte är bjudna, det kan jag inte neka till...

Liknande trådar

  1. Jobbig dag - långt o känsligt
    By Catti m E, A & S in forum _0805 Majbarn
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2008-02-22, 18:57
  2. Jobbig dag - långt o känsligt
    By Catti m E, A & S in forum _0806 Junibarn
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2008-02-22, 16:56
  3. Jobbig natt!! *LÅNGT*
    By tingla_bu in forum Gravidsnack
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2006-03-28, 08:40
  4. Jobbig natt!! *LÅNGT*
    By tingla_bu in forum Missfall
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2006-03-26, 21:39
  5. Jobbig natt!!! *LÅNGT*
    By tingla_bu in forum _0610 Oktoberbarn
    Svar: 10
    Senaste inlägg: 2006-03-26, 16:36
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar