Slutligen: oroa er inte.
Skolbarn
  1. Teacher
    #1

    Slutligen: oroa er inte.

    Jag kommer inte att skriva mer.
    Jag ägnar hädanefter min energi åt mina elever, som inte någonsin ska se sig som offer om jag får råda.

    Ni som är intresserade, får sitta och dissekera era elevers lärare bäst ni vill. Trivs ni med att söka fel med lupp så varsågoda.
    Felfria människor har det privillegiet!

  2. 1
    Slutligen: oroa er inte. Jag kommer inte att skriva mer.
    Jag ägnar hädanefter min energi åt mina elever, som inte någonsin ska se sig som offer om jag får råda.

    Ni som är intresserade, får sitta och dissekera era elevers lärare bäst ni vill. Trivs ni med att söka fel med lupp så varsågoda.
    Felfria människor har det privillegiet!

  3. Medlem sedan
    Apr 2000
    #2

    *S*

    Jag måste nog hålla med om att du agerar ut rätt mycket här, trots att du hävdar att du inte orkar bry dig om vad föräldrarna här skriver om.

    Du hävdar dessutom att du har ett liv vilket vi andra här, som inte tycker som dig, tydligen inte har.
    Det komiska i kråksången är att trots alla dessa påståenden från dig, så är det ändå du som har varit här större delen av dagen och dessutom skrivit flest inlägg i ämnet, och de flesta är väldigt utåtagerande och otrevliga och ändå vill du att vi skall tro på att du inte bryr dig det minsta. *S*
  4. 2
    *S* Jag måste nog hålla med om att du agerar ut rätt mycket här, trots att du hävdar att du inte orkar bry dig om vad föräldrarna här skriver om.

    Du hävdar dessutom att du har ett liv vilket vi andra här, som inte tycker som dig, tydligen inte har.
    Det komiska i kråksången är att trots alla dessa påståenden från dig, så är det ändå du som har varit här större delen av dagen och dessutom skrivit flest inlägg i ämnet, och de flesta är väldigt utåtagerande och otrevliga och ändå vill du att vi skall tro på att du inte bryr dig det minsta. *S*
  5. MaNo
    #3

    Jag blir livrädd...

    När jag läser nedanstående kommentarer. Blir så matt att jag inte ens orkar argumentera emot. Tack för att du gör det och ger diskussionen lite nyans.

    Tänk om det går ett gäng föräldrar på byn och diskuterar mitt yrkesval baserat på att jag någon gång sagt fel sak till en elev, för det har jag säkert för jag är inte perfekt och det hoppar grodor ur mun på mig också.

    Minns faktiskt en gång när jag gjorde en pojk så ledsen när jag egentligen bara menade väl. Nu i efterhand förstår jag hur illa det tog, men det hade jag inte någon tanke på då.... drar hela historien:

    En kille i sexan var ledsen på rasten. Jag pratade med honom och han berättade att några killar retat honom för att han hade en \"barnslig\" tröja. Jag pratade med de andra killarna och försökte sedan trösta den ledsne killen och säger \"Men du, jag tycker att din tröja är jättefin! Min son har en likadan!\" Varpå killen blir skitsur och rusar iväg. Han visste att min son var 7 år och tog det som jag sa som en än värre förolämpning även om jag absolut inte menat det så..... Kanske borde överväga mitt yrkesval.....

  6. 3
    Jag blir livrädd... När jag läser nedanstående kommentarer. Blir så matt att jag inte ens orkar argumentera emot. Tack för att du gör det och ger diskussionen lite nyans.

    Tänk om det går ett gäng föräldrar på byn och diskuterar mitt yrkesval baserat på att jag någon gång sagt fel sak till en elev, för det har jag säkert för jag är inte perfekt och det hoppar grodor ur mun på mig också.

    Minns faktiskt en gång när jag gjorde en pojk så ledsen när jag egentligen bara menade väl. Nu i efterhand förstår jag hur illa det tog, men det hade jag inte någon tanke på då.... drar hela historien:

    En kille i sexan var ledsen på rasten. Jag pratade med honom och han berättade att några killar retat honom för att han hade en \"barnslig\" tröja. Jag pratade med de andra killarna och försökte sedan trösta den ledsne killen och säger \"Men du, jag tycker att din tröja är jättefin! Min son har en likadan!\" Varpå killen blir skitsur och rusar iväg. Han visste att min son var 7 år och tog det som jag sa som en än värre förolämpning även om jag absolut inte menat det så..... Kanske borde överväga mitt yrkesval.....

  7. Pineapple *förskollärare*
    #4

    Jag håller med...

    ...verkar ju ibland råda rena lynchstämningen bland vissa föräldrar och det är ofta likadant inne på Förskola/dagis. Undrar ibland lite skrämt varifrån allt hat kommer för när det är så onyanserat som man ofta kan läsa i dessa två snackgrupperna, så undrar jag vad som ligger bakom?? Eller dömer dessa färäldrar alla människor lika hårt? Stackars barn i så fall, att växa upp i ett klimat med en sådan människosyn....
  8. 4
    Jag håller med... ...verkar ju ibland råda rena lynchstämningen bland vissa föräldrar och det är ofta likadant inne på Förskola/dagis. Undrar ibland lite skrämt varifrån allt hat kommer för när det är så onyanserat som man ofta kan läsa i dessa två snackgrupperna, så undrar jag vad som ligger bakom?? Eller dömer dessa färäldrar alla människor lika hårt? Stackars barn i så fall, att växa upp i ett klimat med en sådan människosyn....
  9. Irriterad förälder
    #5

    Vilken människorsyn har du då?

    Om du tycker att det är ok att en lärare ger sin elev ätstörningar bara för att hon inte kan sätta sig in i hur andra människor än hon själv tänker?
    Kanske du också ska nyansera dig lite och inse att det inte bara handlar om lärarens rättigheter i alla lägen utan om vilket ansvar en lärare har mot sina elever. Går det så långt att läraren utsätter barnen för sådant som skapar ätstörningar så är det ett alvarligt övertramp anser i alla fall jag. Betyder det att jag har en dålig människosyn som känner så?
  10. 5
    Vilken människorsyn har du då? Om du tycker att det är ok att en lärare ger sin elev ätstörningar bara för att hon inte kan sätta sig in i hur andra människor än hon själv tänker?
    Kanske du också ska nyansera dig lite och inse att det inte bara handlar om lärarens rättigheter i alla lägen utan om vilket ansvar en lärare har mot sina elever. Går det så långt att läraren utsätter barnen för sådant som skapar ätstörningar så är det ett alvarligt övertramp anser i alla fall jag. Betyder det att jag har en dålig människosyn som känner så?
  11. Gretah
    #6

    Det låter jättebra tycker jag! Det finns

    tillräckligt med lärare här som kan ge nyanserade svar på oss föräldrars frågor. Men jag gissar att du dyker upp igen med ett annat nick, eller hur. Tycker ditt resonemang påminner stark om ett annat nick som fanns här för ca ett år sen. Nu säger jag INTE att ni är samma person. Men det påminner lite. Så...vi ses säkert igen. Ha ett fantastiskt bra liv så länge!
  12. 6
    Det låter jättebra tycker jag! Det finns tillräckligt med lärare här som kan ge nyanserade svar på oss föräldrars frågor. Men jag gissar att du dyker upp igen med ett annat nick, eller hur. Tycker ditt resonemang påminner stark om ett annat nick som fanns här för ca ett år sen. Nu säger jag INTE att ni är samma person. Men det påminner lite. Så...vi ses säkert igen. Ha ett fantastiskt bra liv så länge!
  13. Pineapple *förskollärare*
    #7

    Jamen, blir det det automatiskt då?

    Får man automatiskt ätstörningar för resten av livet av att göra ett stapeldiagram på vikt i skolan? Jag tycker såklart inte att valet av vikt var så lysande, MEN jag tror att om man påpekar barnets reaktion för läraren i fråga så förstår han/hon och ber om ursäkt och använder något annat exempel nästa gång. DEN sortens männsikosyn har jag! Skulle inte drömma om att döma ut en människa så totalt för ett misstag!

    Eller tror ni på fullt allvar att det går runt lärare i skolan och barnomsorgen och elakt gnuggar händerna och kraxar: hehehe, nu ska vi hitta på något riktigt jäkligt sätt att plåga barnjävlarna med idag!!! ??
  14. 7
    Jamen, blir det det automatiskt då? Får man automatiskt ätstörningar för resten av livet av att göra ett stapeldiagram på vikt i skolan? Jag tycker såklart inte att valet av vikt var så lysande, MEN jag tror att om man påpekar barnets reaktion för läraren i fråga så förstår han/hon och ber om ursäkt och använder något annat exempel nästa gång. DEN sortens männsikosyn har jag! Skulle inte drömma om att döma ut en människa så totalt för ett misstag!

    Eller tror ni på fullt allvar att det går runt lärare i skolan och barnomsorgen och elakt gnuggar händerna och kraxar: hehehe, nu ska vi hitta på något riktigt jäkligt sätt att plåga barnjävlarna med idag!!! ??
  15. Irriterad förälder
    #8

    Men läser du alls vad som skrivs?

    Den killen det står om längre ner har slutat att äta och mår dåligt. Han finns på riktigt och en lärare har orsakat det. Den läraren har misslyckatas helt med det hon försatt sig att göra och det måste väl ändå vi som föräldrar kunna kritisera. Eller menar du att en lärare får göra vad som helst så länge de inte menar något illa med det?

    Vad tror du hade hänt om det hade varit en arbetsplats för vuxna där en chef hade gjort samma sak? Du tror inte att den chefen hade ifrågasatts hårt? Lärare är inte onåbara utan har samma krav på sig som alla andra yrkesarbetande människor har. Om deras sätt att lära ut gör att barnen far illa ja då måste jag som förälder reagera. Hade det varit mitt barn som fått ätstöringar på grund av något hans lärare gjort oavsett om det är oavsiktligt eller inte ja då skulle jag riva upp himmel och jord också. Menar du verkligen att du inte skulle det? Du skule tänka att oj då min \"Pelle\" mår visst jättedåligt och äter inte längre på grund av vad hans lärare har sagt, jaja men läraren menade det nog inte. Eller vad?
  16. 8
    Men läser du alls vad som skrivs? Den killen det står om längre ner har slutat att äta och mår dåligt. Han finns på riktigt och en lärare har orsakat det. Den läraren har misslyckatas helt med det hon försatt sig att göra och det måste väl ändå vi som föräldrar kunna kritisera. Eller menar du att en lärare får göra vad som helst så länge de inte menar något illa med det?

    Vad tror du hade hänt om det hade varit en arbetsplats för vuxna där en chef hade gjort samma sak? Du tror inte att den chefen hade ifrågasatts hårt? Lärare är inte onåbara utan har samma krav på sig som alla andra yrkesarbetande människor har. Om deras sätt att lära ut gör att barnen far illa ja då måste jag som förälder reagera. Hade det varit mitt barn som fått ätstöringar på grund av något hans lärare gjort oavsett om det är oavsiktligt eller inte ja då skulle jag riva upp himmel och jord också. Menar du verkligen att du inte skulle det? Du skule tänka att oj då min \"Pelle\" mår visst jättedåligt och äter inte längre på grund av vad hans lärare har sagt, jaja men läraren menade det nog inte. Eller vad?
  17. #9

    Nickspekulation är FÖRBJUDET enl snackreglerna!!!

    IMT
  18. 9
    Nickspekulation är FÖRBJUDET enl snackreglerna!!! IMT
  19. Gretah
    #10

    Jo men tack för påminnelsen...men jag anser inte

    att jag har SPEKULERAT! Jag har inte ställt frågan till nån annan i syfte att få ett svar om nån tyckte som jag, jag har inte ställt en fråga öht. Det var ett direkt inlägg till personen i fråga själv och jag säger dessutom att det förmodligen INTE var/är samma person.
  20. 10
    Jo men tack för påminnelsen...men jag anser inte att jag har SPEKULERAT! Jag har inte ställt frågan till nån annan i syfte att få ett svar om nån tyckte som jag, jag har inte ställt en fråga öht. Det var ett direkt inlägg till personen i fråga själv och jag säger dessutom att det förmodligen INTE var/är samma person.
  21. Medlem sedan
    Sep 1998
    #11

    Jag har läst!

    Jag tycker att man måste ta elevens upplevelse på allvar. Jag tycker att alla som avsädare har ett visst ansvar för hur ett budskap tas emot. Ibland kan man inte förutse hur något kan tas emot, men då får man försöka reparera skadan i efterhand, be om ursäkt och göra sitt bästa för att ställa till rätta.

    Jag tycker dessutom att avsändaren måste få en chans att förklara hur det hela gick till, förklara för denna hur tokigt det blev och ge avsändaren en ärlig chans att ställa allt till rätta.

    Jag reagerar på att så många som steg ett säger till föräldern till det drabbade barnet att det är fruktansvärt, läraren är en inkompetent idiot, ANMÄL, osv. Detta utan att först föreslå att parterna lugnt och sansat talar ut med varandra. Vi känner bara till en liten del av hur situationen uppkommit. Jag kan föreställa mig massor av olika mer eller mindre bra förklaringar till hur det kunde bli såhär.

    Jag tror att det i de allra flesta fall finns förklaringar och fler omständigheter som är viktiga att känna till innan man så totalt dissar en persons kompetens.

    I fallet som beskrevs blev det helt klart fel och det ska så klart tas på allvar, men jag tycker fortfarande att man måste vända sig till läraren med inställningen att man är beredd att tillsammans med lärare försöka klara upp och hjälpa sitt drabbade barn. Det tror jag gynnar barnet i längden.
  22. 11
    Jag har läst! Jag tycker att man måste ta elevens upplevelse på allvar. Jag tycker att alla som avsädare har ett visst ansvar för hur ett budskap tas emot. Ibland kan man inte förutse hur något kan tas emot, men då får man försöka reparera skadan i efterhand, be om ursäkt och göra sitt bästa för att ställa till rätta.

    Jag tycker dessutom att avsändaren måste få en chans att förklara hur det hela gick till, förklara för denna hur tokigt det blev och ge avsändaren en ärlig chans att ställa allt till rätta.

    Jag reagerar på att så många som steg ett säger till föräldern till det drabbade barnet att det är fruktansvärt, läraren är en inkompetent idiot, ANMÄL, osv. Detta utan att först föreslå att parterna lugnt och sansat talar ut med varandra. Vi känner bara till en liten del av hur situationen uppkommit. Jag kan föreställa mig massor av olika mer eller mindre bra förklaringar till hur det kunde bli såhär.

    Jag tror att det i de allra flesta fall finns förklaringar och fler omständigheter som är viktiga att känna till innan man så totalt dissar en persons kompetens.

    I fallet som beskrevs blev det helt klart fel och det ska så klart tas på allvar, men jag tycker fortfarande att man måste vända sig till läraren med inställningen att man är beredd att tillsammans med lärare försöka klara upp och hjälpa sitt drabbade barn. Det tror jag gynnar barnet i längden.
  23. Irriterad förälder
    #12

    Ja men självklart

    ska man prata med läraren om saken. Men oavsett det så tycker jag ändå att man som lärare bör vara lite mer insatt i hur illa detta med vikt kan ta. Det borde inte ens vara något som är obekant för en lärare som jobbar med barn varje dag.

    Vikt är ett stort problem på många sätt i vårt samhälle och då menar jag inte bara övervikt utan också alla ätstörningar, de sjuka idealen som finns och fixeringen vid vikt överlag. På nått sätt så tycker jag att det är konstigt att det kan ha undgått en människa som dessutom är lärare att det är så och det är väl det jag går i gång på.
  24. 12
    Ja men självklart ska man prata med läraren om saken. Men oavsett det så tycker jag ändå att man som lärare bör vara lite mer insatt i hur illa detta med vikt kan ta. Det borde inte ens vara något som är obekant för en lärare som jobbar med barn varje dag.

    Vikt är ett stort problem på många sätt i vårt samhälle och då menar jag inte bara övervikt utan också alla ätstörningar, de sjuka idealen som finns och fixeringen vid vikt överlag. På nått sätt så tycker jag att det är konstigt att det kan ha undgått en människa som dessutom är lärare att det är så och det är väl det jag går i gång på.
  25. Medlem sedan
    Sep 1998
    #13

    Det verkar inte alls vara självklart...

    ...att man pratar med läraren först INNAN man fördömmer för flertalet av dem som svarat här inne. DET reagerar jag på och jag tror att det är just det som många av de pedagoger som svarat här inne reagerat på.

    Dessutom menar jag att man heller inte kan veta huruvida en lärare är insatt eller inte i frågor kring sjuka ideal, viktproblematik och ätstörningar förrän EFTER man pratat med varandra. Man behöver se med egna ögon hur dedär stapeldiagrammen ser ut, var de hänger, hur de hänger. Man bör fråga hur läraren tänkt, vad var syftet osv. Och givetvis informera om sitt barns reaktioner efter övningen, för ett barn som slutar äta pga detta ska givetvis tas på allvar.

    När min dotter gick i förskole-1:a lärde de sig om de olika enheterna och för att enkelt förstå arbetade man mycket praktiskt samt med den egna kroppen. Vikt var en av de saker som var med samt längd osv. Lyckat eller hemskt krävs nog ganska mycket fingertoppskänsla.
  26. 13
    Det verkar inte alls vara självklart... ...att man pratar med läraren först INNAN man fördömmer för flertalet av dem som svarat här inne. DET reagerar jag på och jag tror att det är just det som många av de pedagoger som svarat här inne reagerat på.

    Dessutom menar jag att man heller inte kan veta huruvida en lärare är insatt eller inte i frågor kring sjuka ideal, viktproblematik och ätstörningar förrän EFTER man pratat med varandra. Man behöver se med egna ögon hur dedär stapeldiagrammen ser ut, var de hänger, hur de hänger. Man bör fråga hur läraren tänkt, vad var syftet osv. Och givetvis informera om sitt barns reaktioner efter övningen, för ett barn som slutar äta pga detta ska givetvis tas på allvar.

    När min dotter gick i förskole-1:a lärde de sig om de olika enheterna och för att enkelt förstå arbetade man mycket praktiskt samt med den egna kroppen. Vikt var en av de saker som var med samt längd osv. Lyckat eller hemskt krävs nog ganska mycket fingertoppskänsla.
  27. Irriterad förälder
    #14

    Håller inte alls med dig

    i frågan om det kan bli lyckat att lägga upp barnens vikt som ett diagram. Det är misslyckat hur man än gör, så vida man inte gör det personligt med varje barn så att de sedan själv kan välja om de vill visa för resten av klassen eller inte. I fallet nedan så var det inte så, utan där stod det på tavlan och barnet hade inget val.

    Min åsikt är fortfarande att om man jobbar med barn så måste man vara mer lyhörd än så och inte gissa sig fram. Vikt är ett samhällsproblem i många skpenader och jag har svårt att tro att det skulle ha undgått någon lärare. Det ingår trots allt i deras utbildning (för dem som läst på universitetet vill säga) och det står i tidningar och det pratas om det på tv och i varje klass finns det över och underviktiga barn och i många klasser finn det även barn med ätstörningar och på toppen av det så är det en av de stora anledningarna till mobbing.

    Vad jag vill få fram är att man skall ha en öppen dialog med skolan men vid övertramp som ger allvarliga konsekvenser så kan man inte nöja sig med att bara prata med läraren, utan jag skulle gå vidare och ta upp det med rektorn och kräva åtgärder bara för att vara säker på att det inte händer igen. Med åtgärder menar jag se över lärarnas sätt att lära ut sådant som har med vikt att göra så att inga fler barn blir illa lidande av deras ovetskap.

    Sedan vill jag bara ta upp en sak till eftersom du och flera andra fabricerar situtioner som bara är till lärarens favör, så kan det faktiskt också vara så att det är en lärare som tror sig kunna påverka barnens vikt genom att göra dem till åtlöje. Det kan vara en lärare som är helt såld på träning och mat och som inte kan acceptera människor med övervikt och vill påpeka det på ett fult sätt och det kan vara en riktig elak lärare som vill hänga ut barnet och gör det till åtlöje bara för att h*n har en dålig dag. Jag säger inte att det är så lika lite som jag säger att barnet ljuger, men att sådana lärare finns det vet både du och jag. Hur det ser ut i fallet nedan ja det kan vi bara gissa om. Men hur vi än gissar så har det barnet farit väldigt illa och mår i dag dåligt och äter inget och hade jag varit det barnets mamma så hade jag med största säkerhet blivit urförbannad oavsett vilken anledning det är för mitt barn skall inte behöva utsätta för en sådan kränkning oavsett om det ligger okunskap bakom eller bara ren dumhet.
    För mig är det en enkel mattematik och tillräckligt för att göra mig upprörd till max. Har svårt att tro att du inte skulle bli upprörd själv om det var ditt barn det handlade om.
  28. 14
    Håller inte alls med dig i frågan om det kan bli lyckat att lägga upp barnens vikt som ett diagram. Det är misslyckat hur man än gör, så vida man inte gör det personligt med varje barn så att de sedan själv kan välja om de vill visa för resten av klassen eller inte. I fallet nedan så var det inte så, utan där stod det på tavlan och barnet hade inget val.

    Min åsikt är fortfarande att om man jobbar med barn så måste man vara mer lyhörd än så och inte gissa sig fram. Vikt är ett samhällsproblem i många skpenader och jag har svårt att tro att det skulle ha undgått någon lärare. Det ingår trots allt i deras utbildning (för dem som läst på universitetet vill säga) och det står i tidningar och det pratas om det på tv och i varje klass finns det över och underviktiga barn och i många klasser finn det även barn med ätstörningar och på toppen av det så är det en av de stora anledningarna till mobbing.

    Vad jag vill få fram är att man skall ha en öppen dialog med skolan men vid övertramp som ger allvarliga konsekvenser så kan man inte nöja sig med att bara prata med läraren, utan jag skulle gå vidare och ta upp det med rektorn och kräva åtgärder bara för att vara säker på att det inte händer igen. Med åtgärder menar jag se över lärarnas sätt att lära ut sådant som har med vikt att göra så att inga fler barn blir illa lidande av deras ovetskap.

    Sedan vill jag bara ta upp en sak till eftersom du och flera andra fabricerar situtioner som bara är till lärarens favör, så kan det faktiskt också vara så att det är en lärare som tror sig kunna påverka barnens vikt genom att göra dem till åtlöje. Det kan vara en lärare som är helt såld på träning och mat och som inte kan acceptera människor med övervikt och vill påpeka det på ett fult sätt och det kan vara en riktig elak lärare som vill hänga ut barnet och gör det till åtlöje bara för att h*n har en dålig dag. Jag säger inte att det är så lika lite som jag säger att barnet ljuger, men att sådana lärare finns det vet både du och jag. Hur det ser ut i fallet nedan ja det kan vi bara gissa om. Men hur vi än gissar så har det barnet farit väldigt illa och mår i dag dåligt och äter inget och hade jag varit det barnets mamma så hade jag med största säkerhet blivit urförbannad oavsett vilken anledning det är för mitt barn skall inte behöva utsätta för en sådan kränkning oavsett om det ligger okunskap bakom eller bara ren dumhet.
    För mig är det en enkel mattematik och tillräckligt för att göra mig upprörd till max. Har svårt att tro att du inte skulle bli upprörd själv om det var ditt barn det handlade om.
  29. Medlem sedan
    Sep 1998
    #15

    Fabricerar jag situationer?!

    Var? Ge exempel! Jag ger ett verkligt exempel från min dotters klass och du anklagar mig för att fabricera?!

    Ang exemplet i min dotters klass kan jag berätta vidare att barnen fick skriva upp sin vikt och sin längd, göra var sin längdstapel samt ett arbetsblad om vikten som sedan sattes upp väl synlig i hallen för alla att titta på och gämföra. Visst låter det hemskt?

    Men, jag utelämnade ett viktigt faktum. Det var min dotters och hennes kamraters födelsevikt och födelselängd som användes. Alla barn tillverkade nämligen var sin bok om sig själva med foto osv. På föräldramötet var alla positiva till övningarna.

    Du har inte sett diagrammen som nämnts i fallet som inledde tråden. Jag har inte heller sett det. Ingen av oss har fått någon förklaring till varför och hur övningen gjorts. Och vad jag förstod hade inte föräldern som frågade varken sett diagrammet eller fått någon förklaring av läraren.

    Innan man exploderar är det bra att prata med varandra samt förklara vilka konsekvenser en övning haft. Får man sedan ingen vettig förklaring, blir bemött med oförstånd, om läraren inte verkar visa någon som helst vilja att försöka med alla medel att reparera skadan, ja DÅ är det dax att explodera, gå till rektor eller vad man kan tänkas finna lämpligast.

    Klart jag fattar att det finns stolpskott inom lärarkåren!!! Men jag tycker att man inte behöver förutsätta att var och varannan är stolpskott pga begågna misstag. I alla fall inte innan man ordentligt har tagit reda på fakta.
  30. 15
    Fabricerar jag situationer?! Var? Ge exempel! Jag ger ett verkligt exempel från min dotters klass och du anklagar mig för att fabricera?!

    Ang exemplet i min dotters klass kan jag berätta vidare att barnen fick skriva upp sin vikt och sin längd, göra var sin längdstapel samt ett arbetsblad om vikten som sedan sattes upp väl synlig i hallen för alla att titta på och gämföra. Visst låter det hemskt?

    Men, jag utelämnade ett viktigt faktum. Det var min dotters och hennes kamraters födelsevikt och födelselängd som användes. Alla barn tillverkade nämligen var sin bok om sig själva med foto osv. På föräldramötet var alla positiva till övningarna.

    Du har inte sett diagrammen som nämnts i fallet som inledde tråden. Jag har inte heller sett det. Ingen av oss har fått någon förklaring till varför och hur övningen gjorts. Och vad jag förstod hade inte föräldern som frågade varken sett diagrammet eller fått någon förklaring av läraren.

    Innan man exploderar är det bra att prata med varandra samt förklara vilka konsekvenser en övning haft. Får man sedan ingen vettig förklaring, blir bemött med oförstånd, om läraren inte verkar visa någon som helst vilja att försöka med alla medel att reparera skadan, ja DÅ är det dax att explodera, gå till rektor eller vad man kan tänkas finna lämpligast.

    Klart jag fattar att det finns stolpskott inom lärarkåren!!! Men jag tycker att man inte behöver förutsätta att var och varannan är stolpskott pga begågna misstag. I alla fall inte innan man ordentligt har tagit reda på fakta.
  31. Irriterad förälder
    #16

    Precis som man inte behöver förutsätta

    att barnen är det och tro att de inte har en förmåga att återge sina upplevelser.

    Du missuppfattade mig ganska så grovt. Jag la ingen vikt alls vid din historia om ditt barns erfarenhet i mitt inlägg, utan mitt inlägg är helt baserat på vad inläggsskrivaren hade skrivit från början och svaren på dem. I de svar som du och flera andra har skrivit så har ni angivit en hel massa olika anledningar till vad som kanske hände och de flesta svaren från andra lärare men även dig gick ut på att barnet missuppfattat eller inte förstått eller ljugit och så vidare och i rellation till de så svarade jag att det också kunde vara så att bristen låg hos läraren.

    Beträffande ditt svar om din dotters diagram så måste väl också du förstå att det är skillnad att skriva om sin födelsevikt mot den vikt man har idag. Födelseviken är inget som barnet identifierar sig med i dag och det är väl en utmärkt demonstration hur man kan använda vikt utan att kränka ett barn.

    Och slutligen då så hade vi agerat på olika sätt eftersom jag hade valt att gått till rektorn även om jag först pratat med läraren eftersom jag vill vara säker på att något liknande aldrig händer igen.

    Jag tycker inte att vi kommer längre än så här och jag tycker att jag har svarat på hur jag ser på saken och varför jag skulle agera som jag gjort. Du tycker att det är fel och det har du din fulla rätt att göra men det förändrar inte min syn på saken så det enda som kvarstår är att enas om att vi är oeniga.
  32. 16
    Precis som man inte behöver förutsätta att barnen är det och tro att de inte har en förmåga att återge sina upplevelser.

    Du missuppfattade mig ganska så grovt. Jag la ingen vikt alls vid din historia om ditt barns erfarenhet i mitt inlägg, utan mitt inlägg är helt baserat på vad inläggsskrivaren hade skrivit från början och svaren på dem. I de svar som du och flera andra har skrivit så har ni angivit en hel massa olika anledningar till vad som kanske hände och de flesta svaren från andra lärare men även dig gick ut på att barnet missuppfattat eller inte förstått eller ljugit och så vidare och i rellation till de så svarade jag att det också kunde vara så att bristen låg hos läraren.

    Beträffande ditt svar om din dotters diagram så måste väl också du förstå att det är skillnad att skriva om sin födelsevikt mot den vikt man har idag. Födelseviken är inget som barnet identifierar sig med i dag och det är väl en utmärkt demonstration hur man kan använda vikt utan att kränka ett barn.

    Och slutligen då så hade vi agerat på olika sätt eftersom jag hade valt att gått till rektorn även om jag först pratat med läraren eftersom jag vill vara säker på att något liknande aldrig händer igen.

    Jag tycker inte att vi kommer längre än så här och jag tycker att jag har svarat på hur jag ser på saken och varför jag skulle agera som jag gjort. Du tycker att det är fel och det har du din fulla rätt att göra men det förändrar inte min syn på saken så det enda som kvarstår är att enas om att vi är oeniga.
  33. Medlem sedan
    Sep 1998
    #17

    Om grundexemplet...

    ...som inledde hela diskussionen slutar jag gärna att prata. Du är i din fulla rätt att tycka och agera annorlunda än jag, även om jag inte kan se hur det gynnar barnet och ett fortsatt samarbete kring det.

    Däremot kan jag inte släppa att du (återigen) tillskriver mig att tycka sådant jag inte tycker. Jag har aldrig skrivit att barnet ljuger eller inte klarar att återge en händelse (däremot att man måste ta barnets upplevelser på allvar). Att höra en annan persons version är inte att misstro. Absolut inte! Men man kan väl ändå inte förvänta sig att ett barn ska vara tankeläsare och därmed veta vad läraren har haft för syfte och tanke med övningen?

    Och syftet med att återge min dotters skoluppgift var att visa att man kan berätta en aldeles korrekt version, men att det är ganska lätt att råka utelämna en liten detalj som ställer saker i ett helt annat ljus. För visst är det självklart en helt annan sak att visa upp sin födelsevikt och födelselängd än nuvarande. I mitt exempel var det en ganska uppebar uppgift som utelämnades, men även mindre och mer svåröverskådliga detaljer kan förändra hela bilden och för min del känns det viktigt att utesluta sådana innan jag förvandlas till lejonhona. (För det ska man så klart bli om barnet och en själv möts av oförstånd i ett sådant fall som grundexemplet.)
  34. 17
    Om grundexemplet... ...som inledde hela diskussionen slutar jag gärna att prata. Du är i din fulla rätt att tycka och agera annorlunda än jag, även om jag inte kan se hur det gynnar barnet och ett fortsatt samarbete kring det.

    Däremot kan jag inte släppa att du (återigen) tillskriver mig att tycka sådant jag inte tycker. Jag har aldrig skrivit att barnet ljuger eller inte klarar att återge en händelse (däremot att man måste ta barnets upplevelser på allvar). Att höra en annan persons version är inte att misstro. Absolut inte! Men man kan väl ändå inte förvänta sig att ett barn ska vara tankeläsare och därmed veta vad läraren har haft för syfte och tanke med övningen?

    Och syftet med att återge min dotters skoluppgift var att visa att man kan berätta en aldeles korrekt version, men att det är ganska lätt att råka utelämna en liten detalj som ställer saker i ett helt annat ljus. För visst är det självklart en helt annan sak att visa upp sin födelsevikt och födelselängd än nuvarande. I mitt exempel var det en ganska uppebar uppgift som utelämnades, men även mindre och mer svåröverskådliga detaljer kan förändra hela bilden och för min del känns det viktigt att utesluta sådana innan jag förvandlas till lejonhona. (För det ska man så klart bli om barnet och en själv möts av oförstånd i ett sådant fall som grundexemplet.)
  35. Irriterad förälder
    #18

    Men nu läser du återigen

    inte vad jag skriver. Jag skrev dig _och_ andra här. Vilket såklart betyder just din _och_ andra.

    Och _du_ anser att det inte går att lösa på mitt sätt och det har du din fulla rätt att göra. Jag anser annorlunda.

    Och slutligen då så återger du en helt annan situation än ursprunget och jag är lite oklar med vart du vill komma med det? Jag har som jag skrev utgått från ursprungsinlägget och talat om vad jag skulle ha gjort om situationen såg ut så som systern förmedlade och där handlade det inte om födelsevikt utan om barnens vikt som står på tavlan och ett barn som mår dåligt och inte äter.

    Känner att detta rinner ut till att handla om något annat än vad det gjorde från början och det var inte det jag ville diskutera alls så jag avslutar helt enkelt här då det bara känns tjatigt att upprepa mig.
  36. 18
    Men nu läser du återigen inte vad jag skriver. Jag skrev dig _och_ andra här. Vilket såklart betyder just din _och_ andra.

    Och _du_ anser att det inte går att lösa på mitt sätt och det har du din fulla rätt att göra. Jag anser annorlunda.

    Och slutligen då så återger du en helt annan situation än ursprunget och jag är lite oklar med vart du vill komma med det? Jag har som jag skrev utgått från ursprungsinlägget och talat om vad jag skulle ha gjort om situationen såg ut så som systern förmedlade och där handlade det inte om födelsevikt utan om barnens vikt som står på tavlan och ett barn som mår dåligt och inte äter.

    Känner att detta rinner ut till att handla om något annat än vad det gjorde från början och det var inte det jag ville diskutera alls så jag avslutar helt enkelt här då det bara känns tjatigt att upprepa mig.
  37. Medlem sedan
    Sep 1998
    #19

    Varför skrev du DIN och andra...

    ...när du bara menade vad andra skrivit? Jag läste vad du skrev. Du skrev \"...de flesta svaren från andra lärare men även dig gick ut på att barnet missuppfattat eller inte förstått eller ljugit och så vidare...\" I denna mening tillskriver du bl a mig (\"...men även dig...\") en åsikt jag inte har och att jag skrivit något jag inte skrivit. Därav protesten!

    Ang mitt exempel, eller jag tror jag kan kalla exemplet en liknelse, så tror inte jag heller att det tjänar något till att försöka utveckla det något längre. Jag tror inte att jag kan bli mer tydlig!
  38. 19
    Varför skrev du DIN och andra... ...när du bara menade vad andra skrivit? Jag läste vad du skrev. Du skrev \"...de flesta svaren från andra lärare men även dig gick ut på att barnet missuppfattat eller inte förstått eller ljugit och så vidare...\" I denna mening tillskriver du bl a mig (\"...men även dig...\") en åsikt jag inte har och att jag skrivit något jag inte skrivit. Därav protesten!

    Ang mitt exempel, eller jag tror jag kan kalla exemplet en liknelse, så tror inte jag heller att det tjänar något till att försöka utveckla det något längre. Jag tror inte att jag kan bli mer tydlig!
  39. En annan lärare
    #20

    Vad tillför detta diskussionen?

    Tinkerbell, du drar bara ner dig själv i skiten när du svara så här.
    Jag var på väg att anmäla dig till redax när du svarade äckligt och otrevligt längre ner på denna sida. Du ska nog inte kasta sten i glashus.
  40. 20
    Vad tillför detta diskussionen? Tinkerbell, du drar bara ner dig själv i skiten när du svara så här.
    Jag var på väg att anmäla dig till redax när du svarade äckligt och otrevligt längre ner på denna sida. Du ska nog inte kasta sten i glashus.
Sidan 1 av 2 12 SistaSista

Liknande trådar

  1. Oroa dig inte
    By härkommerjag in forum Bebissnack
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2012-07-31, 13:09
  2. Kan inte låta bli att oroa mig!
    By Jannan in forum Ordet är fritt
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2008-09-29, 08:28
  3. Vill inte oroa er
    By Annika o Amy 29-3-06 in forum _0604 Aprilbarn
    Svar: 11
    Senaste inlägg: 2006-02-09, 12:47
  4. Behöver nog inte oroa mig...Hi,hi
    By Linnie med tre in forum _0601 Januaribarn
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2006-01-26, 17:55
  5. Nu behöver jag nog inte oroa mig...
    By UKU-naut in forum _0607 Julibarn
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2006-01-09, 13:06
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar