Problem med mamma
Kärlek & relationer
  1. mitty
    #1

    Problem med mamma

    det här är nog inte ett så vanligt problem.Det gäller min mamma som är väldigt speciell.Hon är ensamstående,viket i sin tur gör att ekonomin är dålig o hon har ingen partner,dessutonm har hon nästan inga vänner.Vilket jag kan förstå för det enda hon gör är att prata om sig själv o sin bekymmer o hur lite hon har o hur bra alla andra har det,Hon har liksom ingen farstu...
    Eftersom mina barn är små o jag har skilda föräldrar så har jag betstämt att vi firar jul hemma.Alla som vill är välkommna.Det är enligt min mamma ,egoistiskt.Jag ska dela upp jularna o åka omkring.Till saken hör att hon kommer hit,jag har handlat rubb o stubb inga kostnade för mat alltså.Men ändå är det inte bra.Det är synd om henne som inte har några pengar.
    Förra året var hon sur för att jag inte hade bjudit henne,Jag frågade om hon skulle komma på jul fick till svar att hon minsann inte blivit bjuden.Jag sa samma till hela släkten.Att de som ville fick komma.
    Blir så less på detta fokus på henna ,vad hon vill o tycker.
    Sen kan det låta jaha ,jaa jag sitter väl här ensam om ni åker till din pappa o äter middag nån av juldagarna.= dåligt samvete

    Nån som har liknade erfarenheter.Massa bekymmer med henne.Detta är bara kulmen så att säga...
  2. 1
    Problem med mamma det här är nog inte ett så vanligt problem.Det gäller min mamma som är väldigt speciell.Hon är ensamstående,viket i sin tur gör att ekonomin är dålig o hon har ingen partner,dessutonm har hon nästan inga vänner.Vilket jag kan förstå för det enda hon gör är att prata om sig själv o sin bekymmer o hur lite hon har o hur bra alla andra har det,Hon har liksom ingen farstu...
    Eftersom mina barn är små o jag har skilda föräldrar så har jag betstämt att vi firar jul hemma.Alla som vill är välkommna.Det är enligt min mamma ,egoistiskt.Jag ska dela upp jularna o åka omkring.Till saken hör att hon kommer hit,jag har handlat rubb o stubb inga kostnade för mat alltså.Men ändå är det inte bra.Det är synd om henne som inte har några pengar.
    Förra året var hon sur för att jag inte hade bjudit henne,Jag frågade om hon skulle komma på jul fick till svar att hon minsann inte blivit bjuden.Jag sa samma till hela släkten.Att de som ville fick komma.
    Blir så less på detta fokus på henna ,vad hon vill o tycker.
    Sen kan det låta jaha ,jaa jag sitter väl här ensam om ni åker till din pappa o äter middag nån av juldagarna.= dåligt samvete

    Nån som har liknade erfarenheter.Massa bekymmer med henne.Detta är bara kulmen så att säga...
  3. Medlem sedan
    Sep 2005
    #2

    Det är inte lätt

    med föräldrar som vägrar att ta eget ansvar för sina vuxna liv - utan ska ge dåligt samvete till sina barn.

    Du kunde ha beskrivit min mamma med texten ovan, i stora drag i alla fall.

    Fortfarande tonåring i sättet att tänka. Egoistisk, tar inget ansvar, dålig ekonomi och detta att ständigt ge andra dåligt samvete.

    Du är inte mamma åt din mamma!

    Jag tycker att du är oerhört generös och snäll som bjuder in alla som vill till jul - och det är inte en smula egoistiskt!

    Du behöver inte känna ansvar för hur din mamma lever eller gör - det är hennes val.

    Du har inget ansvar att få henne på gott humör eller att hon ska må bra.

    Du och din familj vill fira jul hemma och du har valt att bjuda in de som vill komma - valet ligger hos din mamma.

    Det känns lite som att hon vill bli krusad och att du ska be henne, snälla kom! Men det ska du absolut inte behöva göra!

    Frågan är vad hade hänt om du gjort ditt eget vuxna val att inte bjuda henne - för att du vill ha en glad och trevlig jul utan någon som förstör med att sitta och sura och tycka synd om sig själv (nu menar jag inte att det behöver vara så, men som ett exempel) - hade du vågat och orkat stå för det beslutet? Utan att gå under av dåligt samvete?

    Ta och fundera vad det är du och din familj vill - och skit i mamma! Låt inte hon få förstöra er jul på något sätt och du ska absolut inte ha dåligt samvete!

    Hon är vuxen! Duger inte din inbjudan (om det är vad du vill) ja, då får det väl lov att vara då!

    Hoppas du förstår att jag menar väl! Och lycka till!
    *Kram!*
  4. 2
    Det är inte lätt med föräldrar som vägrar att ta eget ansvar för sina vuxna liv - utan ska ge dåligt samvete till sina barn.

    Du kunde ha beskrivit min mamma med texten ovan, i stora drag i alla fall.

    Fortfarande tonåring i sättet att tänka. Egoistisk, tar inget ansvar, dålig ekonomi och detta att ständigt ge andra dåligt samvete.

    Du är inte mamma åt din mamma!

    Jag tycker att du är oerhört generös och snäll som bjuder in alla som vill till jul - och det är inte en smula egoistiskt!

    Du behöver inte känna ansvar för hur din mamma lever eller gör - det är hennes val.

    Du har inget ansvar att få henne på gott humör eller att hon ska må bra.

    Du och din familj vill fira jul hemma och du har valt att bjuda in de som vill komma - valet ligger hos din mamma.

    Det känns lite som att hon vill bli krusad och att du ska be henne, snälla kom! Men det ska du absolut inte behöva göra!

    Frågan är vad hade hänt om du gjort ditt eget vuxna val att inte bjuda henne - för att du vill ha en glad och trevlig jul utan någon som förstör med att sitta och sura och tycka synd om sig själv (nu menar jag inte att det behöver vara så, men som ett exempel) - hade du vågat och orkat stå för det beslutet? Utan att gå under av dåligt samvete?

    Ta och fundera vad det är du och din familj vill - och skit i mamma! Låt inte hon få förstöra er jul på något sätt och du ska absolut inte ha dåligt samvete!

    Hon är vuxen! Duger inte din inbjudan (om det är vad du vill) ja, då får det väl lov att vara då!

    Hoppas du förstår att jag menar väl! Och lycka till!
    *Kram!*
  5. Camelia
    #3

    Låter mest som en dålig ovana från...

    Din mammas sida. Det är ju så SYND om henne - och hela omvärlden har låtit henne spela sin offerroll.

    Sluta vara en möjliggörare och bryt mönstren! När hon beklagar sig - fråga \"jaha, och hur kan du få det här att bli bättre då?\"
    Ställ motfrågor, ställ inte upp på att bli en medspelare i din mammas tragiska föreställning, ställ öppna frågor som går ut på lösningar snarare än ältande.

    Det brukar inte direkt hjälpa personen att komma vidare - de mår nog rätt fint i sin offerroll, annars skulle de ju inte ligga kvar där och gotta sig - men det brukar få dom att rätt snart hålla truten.
    Om _lösningar_ på deras problem kommer fram är det ju liksom inget kul längre, eller hur?

    Och - känn inte dåligt samvete. Kör ditt race, behandla mammsen schysst. Om hon sen vill köra stora gråtvalsen med SIN version av verkligheten så kan hon ju få göra det. Inte ditt bekymmer.
    \"Jaha, då får väl jag sitta här ensam då...\"
    \"Ja, eller så får du väl bjuda hem någon annan.\"
    Hon lär bli svarslös.

    Inte lätt, jag har en släkting som har kört samma stil. Men även gamla hundar går att lära sitta upptäckte jag när jag lessnade på att sitta och vara \"elaka barnbarnet\" och började att ställa motkrav.
  6. 3
    Låter mest som en dålig ovana från... Din mammas sida. Det är ju så SYND om henne - och hela omvärlden har låtit henne spela sin offerroll.

    Sluta vara en möjliggörare och bryt mönstren! När hon beklagar sig - fråga \"jaha, och hur kan du få det här att bli bättre då?\"
    Ställ motfrågor, ställ inte upp på att bli en medspelare i din mammas tragiska föreställning, ställ öppna frågor som går ut på lösningar snarare än ältande.

    Det brukar inte direkt hjälpa personen att komma vidare - de mår nog rätt fint i sin offerroll, annars skulle de ju inte ligga kvar där och gotta sig - men det brukar få dom att rätt snart hålla truten.
    Om _lösningar_ på deras problem kommer fram är det ju liksom inget kul längre, eller hur?

    Och - känn inte dåligt samvete. Kör ditt race, behandla mammsen schysst. Om hon sen vill köra stora gråtvalsen med SIN version av verkligheten så kan hon ju få göra det. Inte ditt bekymmer.
    \"Jaha, då får väl jag sitta här ensam då...\"
    \"Ja, eller så får du väl bjuda hem någon annan.\"
    Hon lär bli svarslös.

    Inte lätt, jag har en släkting som har kört samma stil. Men även gamla hundar går att lära sitta upptäckte jag när jag lessnade på att sitta och vara \"elaka barnbarnet\" och började att ställa motkrav.
  7. Camelia
    #4

    Den här är rätt bra också...

    \"Har du inget KUL att berätta?\"
    \"Nej, här händer inget kul, jag har ont i blablablabla\"
    \"Stackars dig - du verkar ha ett uselt liv.\"

    Också en rätt effektiv stoppreplik. Hehe.
  8. 4
    Den här är rätt bra också... \"Har du inget KUL att berätta?\"
    \"Nej, här händer inget kul, jag har ont i blablablabla\"
    \"Stackars dig - du verkar ha ett uselt liv.\"

    Också en rätt effektiv stoppreplik. Hehe.
  9. Camelia
    #5

    Eller...

    Vet inte hur gammal du är, men personen i mitt fall var över 70 när jag lessnade på allt dj-la tramsande.

    Så när hon drog igång och beklagade sig så brukade jag säga: \"Jaja, de flesta i din ålder ligger och pinkar ner sig och skriker på mamma i någon vårdhemssäng eller två meter under jord.\"

    Urk. Ledsen för mina många inlägg, men jag _avskyr_ gnällspikar.
  10. 5
    Eller... Vet inte hur gammal du är, men personen i mitt fall var över 70 när jag lessnade på allt dj-la tramsande.

    Så när hon drog igång och beklagade sig så brukade jag säga: \"Jaja, de flesta i din ålder ligger och pinkar ner sig och skriker på mamma i någon vårdhemssäng eller två meter under jord.\"

    Urk. Ledsen för mina många inlägg, men jag _avskyr_ gnällspikar.
  11. Eva E
    #6

    Frågor o råd...

    Hur kommer dina föräldrar överens efter skilsmässan? Känner din mamma att hon kan komma hem till dig utan att t ex din pappa och hans ev nya familj kommer dit? När man inte vet något om omständigheterna kring en skilsmässa så är det svårt att komma med åsikter, tycker jag. Jag kan förstå om din mamma pga omständigheter i anslutning till din pappa vill att ni hellre kommer till henne. Är det sånt som ligger bakom? I så fall är det ju snällt av dig om du försöker ta lite hänsyn till hennes känslor och kanske kan åka över till henne någon av juldagarna.

    Jag tror inte att du kan påverka din mammas sätt särskilt mycket. Att komma med taskiga kommentarer får henne antagligen bara att må sämre, jag tror inte att hon rycker upp sig pga det. Det är viktigt att du inte låter henne ge dig dåligt samvete utan att du bestämmer dig för att hon gnäller och det är hennes sätt att vara - inget annat - men det är snällt av dig om du låter henne vara som hon är och ändå försöker stötta henne så gott du kan trots att hon ibland är en riktig pain in the *** .
  12. 6
    Frågor o råd... Hur kommer dina föräldrar överens efter skilsmässan? Känner din mamma att hon kan komma hem till dig utan att t ex din pappa och hans ev nya familj kommer dit? När man inte vet något om omständigheterna kring en skilsmässa så är det svårt att komma med åsikter, tycker jag. Jag kan förstå om din mamma pga omständigheter i anslutning till din pappa vill att ni hellre kommer till henne. Är det sånt som ligger bakom? I så fall är det ju snällt av dig om du försöker ta lite hänsyn till hennes känslor och kanske kan åka över till henne någon av juldagarna.

    Jag tror inte att du kan påverka din mammas sätt särskilt mycket. Att komma med taskiga kommentarer får henne antagligen bara att må sämre, jag tror inte att hon rycker upp sig pga det. Det är viktigt att du inte låter henne ge dig dåligt samvete utan att du bestämmer dig för att hon gnäller och det är hennes sätt att vara - inget annat - men det är snällt av dig om du låter henne vara som hon är och ändå försöker stötta henne så gott du kan trots att hon ibland är en riktig pain in the *** .
  13. Camelia
    #7

    Men vem vill umgås med någon som BARA...

    Beklagar sig och pratar elände år ut och år in. Inte jag - oavsett hur många gener vi delar.

    Visst ska man stötta folk om de har det jobbigt, men människor som vältrar sig i negativitet och självmedömkan år efter år efter år behöver få höra att man gärna pratar om annat också - om man ska fortsätta umgås.
  14. 7
    Men vem vill umgås med någon som BARA... Beklagar sig och pratar elände år ut och år in. Inte jag - oavsett hur många gener vi delar.

    Visst ska man stötta folk om de har det jobbigt, men människor som vältrar sig i negativitet och självmedömkan år efter år efter år behöver få höra att man gärna pratar om annat också - om man ska fortsätta umgås.
  15. Eva E
    #8

    Fast vi pratar...

    ...ju inte om vem som helst, utan om mamma. Det är upp till dig om du inte har någon vilja att behålla kontakten med din mamma om hon blir gnällig. Jag varken vill eller kan klippa kontakten på det sättet. För mig är det en lösning att se att \"gnället\" är en del av personligheten (hur trist det än är) och att inte ta åt mig personligt och få dåligt samvete av något hon säger. På så sätt kan jag hålla kontakten och hjälpa till, men samtidigt skaka av mig all negativitet utan att låta den häfta fast vid mig. Kanske är ditt råd det som mitty behöver, kanske är det mitt. Kanske får hon prova bådet det ena och det andra?
  16. 8
    Fast vi pratar... ...ju inte om vem som helst, utan om mamma. Det är upp till dig om du inte har någon vilja att behålla kontakten med din mamma om hon blir gnällig. Jag varken vill eller kan klippa kontakten på det sättet. För mig är det en lösning att se att \"gnället\" är en del av personligheten (hur trist det än är) och att inte ta åt mig personligt och få dåligt samvete av något hon säger. På så sätt kan jag hålla kontakten och hjälpa till, men samtidigt skaka av mig all negativitet utan att låta den häfta fast vid mig. Kanske är ditt råd det som mitty behöver, kanske är det mitt. Kanske får hon prova bådet det ena och det andra?
  17. Camelia
    #9

    Jag skulle inte sitta och spela med

    I alla fall - jag tycker inte att någon gagnas av att hela världen blir möjliggörare när någon har ett påfrestande beteende.
  18. 9
    Jag skulle inte sitta och spela med I alla fall - jag tycker inte att någon gagnas av att hela världen blir möjliggörare när någon har ett påfrestande beteende.
  19. Eva E
    #10

    Nähä

    Men då klipper du bara :-). Jag säger bara att det kan finnas en annan väg för de som _inte_ vill klippa men heller inte vill må dåligt över kontakten med en äldre släkting. Att vara otrevlig mot sin mamma eller klippa kontakten kan för vissa vara lika jobbigt som att behöva höra gnället och man vill gärna hitta en väg att umgås trots allt. Har man inga problem med att vara lite brysk så kan man ju följa ditt råd.
  20. 10
    Nähä Men då klipper du bara :-). Jag säger bara att det kan finnas en annan väg för de som _inte_ vill klippa men heller inte vill må dåligt över kontakten med en äldre släkting. Att vara otrevlig mot sin mamma eller klippa kontakten kan för vissa vara lika jobbigt som att behöva höra gnället och man vill gärna hitta en väg att umgås trots allt. Har man inga problem med att vara lite brysk så kan man ju följa ditt råd.
  21. Camelia
    #11

    Det vet jag inte...

    Men bara för att man har släktband så tycker jag inte att man behöver sitta och svälja allt utan att säga ifrån - det är en tvåvägskommunikation.

    \"Nu får vi prata om något roligt/har du inget KUL att berätta\" är rätt effektiv men inte så brutalt.

    Eller så säger man väl ifrån att man inte orkar höra samma ältande om och om igen. Det har jag gjort till en närstående person som har en stor hang-up i sitt liv som h*n lätt fastnar i och som jag har hört ältas och suckas över i 30 år.
    Jag sa ifrån att jag förstår att h*n är ledsen/arg/kränkt, men JAG orkar inte höra mer om det nu. Vi hade ältat och ältat och ältat det och jag sa att nu kom vi nog inte längre utan ville h*n fortsätta prata fick h*n gå till någon professionell.

    Alla har vi en gräns för hur mycket vi mäktar med och mår bra av att höra - det får motparten respektera.
  22. 11
    Det vet jag inte... Men bara för att man har släktband så tycker jag inte att man behöver sitta och svälja allt utan att säga ifrån - det är en tvåvägskommunikation.

    \"Nu får vi prata om något roligt/har du inget KUL att berätta\" är rätt effektiv men inte så brutalt.

    Eller så säger man väl ifrån att man inte orkar höra samma ältande om och om igen. Det har jag gjort till en närstående person som har en stor hang-up i sitt liv som h*n lätt fastnar i och som jag har hört ältas och suckas över i 30 år.
    Jag sa ifrån att jag förstår att h*n är ledsen/arg/kränkt, men JAG orkar inte höra mer om det nu. Vi hade ältat och ältat och ältat det och jag sa att nu kom vi nog inte längre utan ville h*n fortsätta prata fick h*n gå till någon professionell.

    Alla har vi en gräns för hur mycket vi mäktar med och mår bra av att höra - det får motparten respektera.
  23. birgitta68
    #12

    Min liknar din i mycket

    ...och jag har nästan gett upp att protestera. Om jag hade sagt till henne att det är upp till henne vad hon gör i jul och att jag faktiskt inte har något ansvar för hur hon mår så hade jag bara fått höra det i flera år. Då väljer jag att bara sitta där och halvvägs spela med. Jag mår inte så bra själv av det men ibland orkar man inte vara så himla stark hela tiden. Jag är enda barnet och hon är också ensamstående. Lycka till med din jul, min egen blir tyvärr inte efter mina önskemål. Hoppas det blir bra för barnen i alla fall.
    Kram!
  24. 12
    Min liknar din i mycket ...och jag har nästan gett upp att protestera. Om jag hade sagt till henne att det är upp till henne vad hon gör i jul och att jag faktiskt inte har något ansvar för hur hon mår så hade jag bara fått höra det i flera år. Då väljer jag att bara sitta där och halvvägs spela med. Jag mår inte så bra själv av det men ibland orkar man inte vara så himla stark hela tiden. Jag är enda barnet och hon är också ensamstående. Lycka till med din jul, min egen blir tyvärr inte efter mina önskemål. Hoppas det blir bra för barnen i alla fall.
    Kram!
  25. Eva E
    #13

    För mig...

    ...så _är_ släktbanden speciella. Släktbanden gör att jag umgås med personer som jag aldrig annars hade varken mött eller valt att umgås med. Jag har ingifta medlemmar av släkten som jag verkligen inte skulle valt att umgås med till t ex jul, om det inte varit så att någon medlem av min familj hade valt dem som partner.

    Därför tycker jag inte att det är det minsta märkvärdigt att samma regler som gäller för bekantskaper inte gäller för släkten. Jag förväntar mig å andra sidan mer tålamod och förståelse för mitt sätt att vara från släkten än jag t ex förväntar mig från arbetskamrater. Att prata i termer av \"motparten\" när det handlar om min familj gör inte jag :-). Av just den anledningen händer det att man ibland behöver hitta sätt att hantera släktingar, något man aldrig skulle ens fundera över att göra om det handlar om _bekantskaper_ - då klipper man bara om det blir för jobbigt.
  26. 13
    För mig... ...så _är_ släktbanden speciella. Släktbanden gör att jag umgås med personer som jag aldrig annars hade varken mött eller valt att umgås med. Jag har ingifta medlemmar av släkten som jag verkligen inte skulle valt att umgås med till t ex jul, om det inte varit så att någon medlem av min familj hade valt dem som partner.

    Därför tycker jag inte att det är det minsta märkvärdigt att samma regler som gäller för bekantskaper inte gäller för släkten. Jag förväntar mig å andra sidan mer tålamod och förståelse för mitt sätt att vara från släkten än jag t ex förväntar mig från arbetskamrater. Att prata i termer av \"motparten\" när det handlar om min familj gör inte jag :-). Av just den anledningen händer det att man ibland behöver hitta sätt att hantera släktingar, något man aldrig skulle ens fundera över att göra om det handlar om _bekantskaper_ - då klipper man bara om det blir för jobbigt.
  27. Camelia
    #14

    Jo, jag...

    Tycker också att släktband är speciella. Men med tanke på hur en del släktingar beter sig så kan ju knappast DE göra det.

    Tycker man att det är okej att bli förolämpad/överkörd/utnyttjad/nedtryckt av folk bara för att man delar genuppsättning med dom så är det helt okej för mig.

    Jag gör det inte. Numera.
  28. 14
    Jo, jag... Tycker också att släktband är speciella. Men med tanke på hur en del släktingar beter sig så kan ju knappast DE göra det.

    Tycker man att det är okej att bli förolämpad/överkörd/utnyttjad/nedtryckt av folk bara för att man delar genuppsättning med dom så är det helt okej för mig.

    Jag gör det inte. Numera.
  29. Eva E
    #15

    Fast det handlar ju om...

    ...att inte ta åt sig av detta: att inte ta på sig skuldkänslor eller andra negativa känslor pga den personlighet som vissa äldre nära släktingar har. Att se det som ett personlighetsdrag och inget man blir ledsen över.
  30. 15
    Fast det handlar ju om... ...att inte ta åt sig av detta: att inte ta på sig skuldkänslor eller andra negativa känslor pga den personlighet som vissa äldre nära släktingar har. Att se det som ett personlighetsdrag och inget man blir ledsen över.
  31. Camelia
    #16

    Nej visst...

    Men negativa/gnälliga/elaka/otrevliga människor har jag i alla fall ingen lust att umgås med - även om jag inser att det är deras personlighet.

    Får jag fråga dig vad du får ut av att göra det?
  32. 16
    Nej visst... Men negativa/gnälliga/elaka/otrevliga människor har jag i alla fall ingen lust att umgås med - även om jag inser att det är deras personlighet.

    Får jag fråga dig vad du får ut av att göra det?
  33. Eva E
    #17

    Jag får umgås...

    ...med mina släktingar. Jag slipper må dåligt den dag de borta för att jag inte utnyttjade den tid som fannns, även om tiden kvalitetsmässigt kunde ha varit högre om förutsättningarna hade funnits.

    Jag väljer att se det lite grann som en sjukdom som vissa äldre personer kan lida av. Jag föreställer mig att de inte var likadana i ungdomen utan att detta kommit med åldern. Hade jag känt personen som ung så hade jag förmodligen haft mer positiva bilder av den. Slutar du att umgås med folk om de blir sjuka, för att yttringarna av sjukdomen är jobbig för dig?
  34. 17
    Jag får umgås... ...med mina släktingar. Jag slipper må dåligt den dag de borta för att jag inte utnyttjade den tid som fannns, även om tiden kvalitetsmässigt kunde ha varit högre om förutsättningarna hade funnits.

    Jag väljer att se det lite grann som en sjukdom som vissa äldre personer kan lida av. Jag föreställer mig att de inte var likadana i ungdomen utan att detta kommit med åldern. Hade jag känt personen som ung så hade jag förmodligen haft mer positiva bilder av den. Slutar du att umgås med folk om de blir sjuka, för att yttringarna av sjukdomen är jobbig för dig?
  35. Camelia
    #18

    Nu är det inte bara gamla människor...

    Som det rör sig om i mitt fall - och ja, de har varit likadana hela livet. Om jag inte umgås med dom så kommer jag definitivt inte att ångra mig den dagen det är för sent - varför skulle jag det?
    Sitta och förolämpas/utnyttjas i några timmar då och då har jag inget behov av alls.

    Jag är tvärtom _väldigt_ nöjd med att ha tagit beslutet att inte ha mer kontakt än absolut nödvändigt - det har redan varit alltför många trevliga tillställningar som de här personerna har förstört för mig. Aldrig mer.
  36. 18
    Nu är det inte bara gamla människor... Som det rör sig om i mitt fall - och ja, de har varit likadana hela livet. Om jag inte umgås med dom så kommer jag definitivt inte att ångra mig den dagen det är för sent - varför skulle jag det?
    Sitta och förolämpas/utnyttjas i några timmar då och då har jag inget behov av alls.

    Jag är tvärtom _väldigt_ nöjd med att ha tagit beslutet att inte ha mer kontakt än absolut nödvändigt - det har redan varit alltför många trevliga tillställningar som de här personerna har förstört för mig. Aldrig mer.
  37. Eva E
    #19

    Aha

    Då måste du vara över 70 då, eftersom du vet att personen i ditt fall - som är över 70 - har varit likadan hela livet... Får väl säga som du sa till den person - \"Jaja, de flesta i din ålder ligger och pinkar ner sig och skriker på mamma i någon vårdhemssäng eller två meter under jord.\"

    Jättemysig råd att man ska säga till sin mamma, verkligen... Hej då på dig, nu får du gnälla på någon annan :-).
  38. 19
    Aha Då måste du vara över 70 då, eftersom du vet att personen i ditt fall - som är över 70 - har varit likadan hela livet... Får väl säga som du sa till den person - \"Jaja, de flesta i din ålder ligger och pinkar ner sig och skriker på mamma i någon vårdhemssäng eller två meter under jord.\"

    Jättemysig råd att man ska säga till sin mamma, verkligen... Hej då på dig, nu får du gnälla på någon annan :-).
  39. Camelia
    #20

    Nejdå....

    Men de har varit likadana i de 25 åren som jag kan minnas och resterande familjemedlemmar har intygat att de inte muterade vid den tiden utan har varit ungefär likadana även tidigare.

    Jag vidhåller att man inte behöver umgås med folk som är elaka/får en att må dåligt/utnyttjar en/behandlar en nedlåtande bara för man är släkt.

    Man kan klippa/minimera kontakten på olika sätt - i det fallet du refererar till brast 20 års uppdämt tålamod som inte finns och jag sa _exakt_ vad jag tyckte.

    Livet är ju trots allt inte som man har det, utan som man tar det.
  40. 20
    Nejdå.... Men de har varit likadana i de 25 åren som jag kan minnas och resterande familjemedlemmar har intygat att de inte muterade vid den tiden utan har varit ungefär likadana även tidigare.

    Jag vidhåller att man inte behöver umgås med folk som är elaka/får en att må dåligt/utnyttjar en/behandlar en nedlåtande bara för man är släkt.

    Man kan klippa/minimera kontakten på olika sätt - i det fallet du refererar till brast 20 års uppdämt tålamod som inte finns och jag sa _exakt_ vad jag tyckte.

    Livet är ju trots allt inte som man har det, utan som man tar det.
Sidan 1 av 2 12 SistaSista

Liknande trådar

  1. Problem, problem...alaaarm
    By Grekyogin in forum Vikt
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2010-04-29, 11:05
  2. Problem med kompis mamma!
    By MysMia in forum Stora barn
    Svar: 12
    Senaste inlägg: 2009-07-18, 10:38
  3. Mamma! Jag har inga problem
    By -Vivi- in forum _0308 Augustibarn
    Svar: 0
    Senaste inlägg: 2006-07-27, 15:18
  4. Problem med sin egen mamma,,,,
    By anonym just ikväll in forum _0605 Majbarn
    Svar: 7
    Senaste inlägg: 2006-02-18, 15:43
  5. Problem med mamma/svärmor
    By De vet ju påstår de !!! in forum Mammasnack
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2005-11-09, 08:30
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar