Skrivet: 2006-09-19, 17:42
#1
Hej mina vänner!
Nu är vi hemma med liten bebis! Var på förlossningen igår morse, kl 8 för igångsättning. Allt var väldigt positivt och och redo för att ta hål på hinnorna. (Vi fick dock vänta på doktor till kl 10).
Huvudet var väl nedträngt och fixerat, modermunnen öppen 4 cm oc bibehållen ca 1 cm så det var ju redan en god bit .
Kl 10 30 sattes skalpelektrod och fostervattnet rann ordentligt ( "ingen återvändo")!
Det tog en stund en innan jag började känna något, men efter en stund molade det som mensvärk och blev starkare och starkare.
Jag stod upp bredvid sängen och tyckte det kändes bra att kunna röra mej. Bm och USKa var jättegulliga hela tiden och lovade att vara "beredda" så fort jag kände att det började trycka på.
Kl 11.05 gjordes en ny undersökning för då kände jag lite mer tryck och då var jag öppen 5-6 cm .
Kl 11.20 var modermunnen retraherad och huvudet nedom spinae.
Kl 11.31 kom så lille plutten efter 6 minuters krystande som faktiskt var de värsta minuterna av alla mina fem förlossningar! Det visade sej att skrutten låg vidöppet och jag fick inget riktigt bra tryck i krystandet kändes det som.
Jag fick verkligen ta i mer "av egen kraft", på ren vilja, för fosterljuden gick ner rejält de sista minuterna ( 65-75 slag/ minut) och ytterligare en bm kom in och hjälpte till att pressa lite ( väldigt kort och försiktigt, så det kändes bara bra med lite extra hjälp!)
"Mini" mådde bra när han kom ut och hade fin apgar, men han har ett hematom lite på sidan av huvudet, så han har legat lite snett och tokigt! Det kändes att det var "annorlunda" för de andra har kommit i framstupa kronbjudning som är "vanligast" och mest fördelaktigt och känts "lättare" att krysta ut.
Nu gick det ju väldigt fort och bra trots allt, men gjorde absolut ondare" Ffa kändes det mer "framåt och jag är fortfarande öm över symfysen ( kändes som jag skulle gå av där nånstans!)
Fick tyvärr en bristning alldeles invid urinröret oxå som fick sys med ett par stygn. Ingen stor bristning, men den satt ju lite "olustigt" och blödde, så en del! Idag känns det sock helt ok och jag "vågar kissa" utan att spänna mej som en fjäder
Efter en del velande hit och dit så bestämde jag mej för att sova kvar en natt på patienthotellet med lillskrutten ( mannen åkte hem till stora barnen på kvällen) och det var ganska skönt att bara få ägna sej åt bebisen hal kvällen och natten
Otroligt vad kroppen hämtar sej! Jag ska inte säga att jag vill göra om det idag, men jag känner mej väldigt pigg och redan mycket "rörligare" och nu är det jättehärligt att åter vara hemma!!
Lillskrutten har inget namn ännu , men det lutar åt Isac. Han är så klart världens sötaste och jag är redan förälskad i det här lilla pyret! Han väger 3270 gram och är 48 cm lång , med blonda fjun på huvudet och grop i hakan ( vet inte var den kommer ifrån?)
Han är redan en naturbegåvning vad gäller amning och mina bröst får utstå "en del slitage"! Mjölken har inte runnit till riktigt ännu, men det är nog på gång för jag börjar bli spänd och svullen!
Nu kommer mannen med pizza ( han står för maten den här veckan *ASG*) så vi ska äta middag! Återkommer !
Kram allesammans / Alli
