4
Mina favvisar Så kom du till oss du älskade barn
och grep våra hjärtan med kraft.
Med ens fick allting mera mening,
långt mer än det någonsin haft.
Du ler så du strålar, din själ lyser klar,
du fångar all ömhet omkring.
Små fötter och fingrar, din hud och din doft,
så underbart skapat allting.
Ditt liv ska vi följa och finnas för dig
och dela din glädje och sorg.
När skuggorna hotar ditt solsken,
är vi din tryggade borg.
Idag vill vi visa för vänner och släkt,
den gåva vi fått bevara;
Ett barn att få älska och skydda från ont,
en lycka svår att förklara.
"Lyckans minut"
Erik Lindorm
Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick
att fjärdarna blixtra och jorden är varm
och himlen utan en prick?
Vad är det för tid, vad är det för år
vem är jag, vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med solblekt hår,
hur fick jag dig i min famn?
Jag lever, jag lever! På jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst i miljoner år
på denna enda minut.
Första stroferna ur Niklas Strömstedts Vart du än går är fina
Som solen går upp långt bort i öst
och gör så att livet lever
Är känslan som stannat kvar
I mitt bröst
jag har allting- jag behöver
Med dig blev det här
en annan värld
och jag är så glad att du är här
Vad du än ser
vart du än går
finns du alltid kvar hos mig ändå
vem du än blir
hur du än mår
ska jag alltid lyckas
att förstå
"Barnet i Dikten"
av Harriet Löwenhjelm
Är det du, är det du, allra käraste barn
som har kommit till sist ändå.
Om du kunde begripa, vad jag längtat,
men det kan du visst aldrig förstå.
Tänk att du skulle komma till sist
det vågar jag väl knappast tro,
fast det var då min enda beständiga dröm,
som aldrig kom till ro.
Kom och sätt dig hos mig, lilla barn.
Då jag krama dig sakta ett slag?
Jag vill känna, att du är mig nära,
jag vill höra ditt andetag.
Tänk, vad allting konstigt och krångligt
med ensa blivit lätt att förstå.
Hjärtans allra käraste barn,
så väl att du kom ändå.