Annons:
Ordet är fritt
  1. Medlem sedan
    maj 2003
    #1

    Att bli bortvald som singel

    Jag var ju singel i nästan 10 år innan jag träffade min nuvarande man. Eller singel och singel, jag hade ju pojkvänner, men det var ju ingen som jag bodde ihop med. Och det var inte alltid som de ville hänga med på fester hos mina kompisar.....

    Jag hade en väninna som jag kände sedan tonåren och haft mycket kul med, var även tärna på hennes bröllop sedan. Men när det tog slut med den (min) dåvarande pojkvännen så berättade hon att hennes man tyckte att det var tråkigt att det var slut med just denna kille, för han matchade deras umgänge. (De var av lite "finare" sort... om man säger det lite diskret). Och på den här tiden jobbade jag även statligt, och det dög inte heller.

    *poff* Så blev man bortvald, och henne har jag inte träffat sedan 80-talet nu. Men jag dög inte för att jag inte hade någon "matchande" pojkvän längre.

    Har även varit med om andra liknande situationer där man inte duger som ensam och singel. Nä, det ska vara par. "Kan du inte bjuda med dig en man så vi blir jämna par" eller "Du Lena, du får gärna komma men vi har för många tjejer och det blir ojämt vid borden" eller "Vi kan väl träffas när min man reser bort" eller "Men kan inte din pojkvän följa med, synd för vi tänkte vara jämna par"...... osv

    Så jag kan ju lugnt säga att i mitt umgänge som var stort från början, har krymt ner till personer som ser MIG som den individ jag är, inte att jag "tillhör" någon.

    Avskyr parmiddagar och sätter fingret i halsen när jag läser om sånt!
    Och ärligt är jag så förvånad att det uttrycket ens finns överhuvudtaget!
    *parmiddagar*
  2. 1
    Att bli bortvald som singel Jag var ju singel i nästan 10 år innan jag träffade min nuvarande man. Eller singel och singel, jag hade ju pojkvänner, men det var ju ingen som jag bodde ihop med. Och det var inte alltid som de ville hänga med på fester hos mina kompisar.....

    Jag hade en väninna som jag kände sedan tonåren och haft mycket kul med, var även tärna på hennes bröllop sedan. Men när det tog slut med den (min) dåvarande pojkvännen så berättade hon att hennes man tyckte att det var tråkigt att det var slut med just denna kille, för han matchade deras umgänge. (De var av lite "finare" sort... om man säger det lite diskret). Och på den här tiden jobbade jag även statligt, och det dög inte heller.

    *poff* Så blev man bortvald, och henne har jag inte träffat sedan 80-talet nu. Men jag dög inte för att jag inte hade någon "matchande" pojkvän längre.

    Har även varit med om andra liknande situationer där man inte duger som ensam och singel. Nä, det ska vara par. "Kan du inte bjuda med dig en man så vi blir jämna par" eller "Du Lena, du får gärna komma men vi har för många tjejer och det blir ojämt vid borden" eller "Vi kan väl träffas när min man reser bort" eller "Men kan inte din pojkvän följa med, synd för vi tänkte vara jämna par"...... osv

    Så jag kan ju lugnt säga att i mitt umgänge som var stort från början, har krymt ner till personer som ser MIG som den individ jag är, inte att jag "tillhör" någon.

    Avskyr parmiddagar och sätter fingret i halsen när jag läser om sånt!
    Och ärligt är jag så förvånad att det uttrycket ens finns överhuvudtaget!
    *parmiddagar*
  3. Medlem sedan
    mar 2004
    #2
    Usch så trist!
    Vi har både parmiddagar (oftast att en annan familj med barn kommer hit) eller andra tillställningar där alla möjliga vännerär välkomna med eller utan sällskap.
    Min mamma var ledsen en tid när hon var singel för hon kände att hon valdes bort.
    Jag har haft det med mig och mina nu frånskilda vänner känner sig alltid välkomna till oss. Det är vad de säger iallafall. Vi bjuder även kompisar som är fd par - det är upptill dem att bestämma hur de vill umgås.
  4. 2
    Usch så trist!
    Vi har både parmiddagar (oftast att en annan familj med barn kommer hit) eller andra tillställningar där alla möjliga vännerär välkomna med eller utan sällskap.
    Min mamma var ledsen en tid när hon var singel för hon kände att hon valdes bort.
    Jag har haft det med mig och mina nu frånskilda vänner känner sig alltid välkomna till oss. Det är vad de säger iallafall. Vi bjuder även kompisar som är fd par - det är upptill dem att bestämma hur de vill umgås.
  5. Medlem sedan
    dec 2003
    #3

    *spyr*

    varför överhuvudtaget försöka ordna en fest om man är så satans uptight att man bekymrar sig om ifall det blir "jämna par"?
    aka Sulan
  6. 3
    *spyr* varför överhuvudtaget försöka ordna en fest om man är så satans uptight att man bekymrar sig om ifall det blir "jämna par"?
  7. uttern
    #4
    Men det verkar ju sjukt!

    När jag vill träffa mina vänner är det just för att de är mina "vänner". Inte pga deras partners eller något annat.

    Jag har bland annat en kompis som är ihop med en känd journalist, men det är ju HENNE jag vill träffa. Om han råkar vara med någon gång så är det ok, men inte i prioritet för mig.
  8. 4
    Men det verkar ju sjukt!

    När jag vill träffa mina vänner är det just för att de är mina "vänner". Inte pga deras partners eller något annat.

    Jag har bland annat en kompis som är ihop med en känd journalist, men det är ju HENNE jag vill träffa. Om han råkar vara med någon gång så är det ok, men inte i prioritet för mig.
  9. uttern
    #5
    Precis! Så resonerar jag också. De som vill komma är välkomna. Fd par får lösa det sinsemellan hur de vill göra.
  10. 5
    Precis! Så resonerar jag också. De som vill komma är välkomna. Fd par får lösa det sinsemellan hur de vill göra.
  11. Medlem sedan
    nov 1998
    #6
    Men vad HAR ni för umgänge egentligen! I min umgängeskrets pratar man snarare om "parmiddag" som nåt negativt (kanske inte heller så bra). Jag har nog aldrig känt mig bortvald för att jag varit singel. Och skulle självklart inte låta bli att bjuda nån jag gillade bara för att det blev ojämna par.
  12. 6
    Men vad HAR ni för umgänge egentligen! I min umgängeskrets pratar man snarare om "parmiddag" som nåt negativt (kanske inte heller så bra). Jag har nog aldrig känt mig bortvald för att jag varit singel. Och skulle självklart inte låta bli att bjuda nån jag gillade bara för att det blev ojämna par.
  13. Medlem sedan
    jun 2004
    #7
    Min mamma har samma trista erfarenhet - när pappa dog så ströks hon från många vänners inbjudningar. Eller också bjöds hon in med orden - du kan väl komma på fredag, då ska Kalle bort på xxx. När Mannen var hemma var hon inte alltid välkommen om jag säger så.
    Dels för att mannen kanske tyckte att det var trist, men kanske också av svartsjuka - mamma var förhållandevis snygg och gladlynt...

    Mannen och jag har många singelvänner som vi umgås med. Nu i helgen har vi haft besök av en kille som vi klänt i 20 år, som aldrig varit gift, men som är supertrevlig. Klart att han kommer och bor hos oss ibland..
    Även på "parmiddagar" har vi med en och annan singel - jag har aldrig fattat att det ska vara ett problem...
  14. 7
    Min mamma har samma trista erfarenhet - när pappa dog så ströks hon från många vänners inbjudningar. Eller också bjöds hon in med orden - du kan väl komma på fredag, då ska Kalle bort på xxx. När Mannen var hemma var hon inte alltid välkommen om jag säger så.
    Dels för att mannen kanske tyckte att det var trist, men kanske också av svartsjuka - mamma var förhållandevis snygg och gladlynt...

    Mannen och jag har många singelvänner som vi umgås med. Nu i helgen har vi haft besök av en kille som vi klänt i 20 år, som aldrig varit gift, men som är supertrevlig. Klart att han kommer och bor hos oss ibland..
    Även på "parmiddagar" har vi med en och annan singel - jag har aldrig fattat att det ska vara ett problem...
  15. Medlem sedan
    apr 2003
    #8

    Men det

    låter ju helt sjukt!! Bra att du inte är bekant med dem längre!!
    *Don't take your organs to heaven, God knows we need them here*

    www.busluren.blogspot.com
  16. 8
    Men det låter ju helt sjukt!! Bra att du inte är bekant med dem längre!!
  17. Medlem sedan
    jun 2004
    #9
    fast parmiddag är ju jättetrevliga, oftast. Det gäller bara att mgås med trevliga par.. ;-)
    Nackdelen är väl att man ibland gillar en i paret, men inte den andre.. Det får man ju stå ut med i så fall, eller så umgås med med den trevliga på egen hand.
  18. 9
    fast parmiddag är ju jättetrevliga, oftast. Det gäller bara att mgås med trevliga par.. ;-)
    Nackdelen är väl att man ibland gillar en i paret, men inte den andre.. Det får man ju stå ut med i så fall, eller så umgås med med den trevliga på egen hand.
  19. Medlem sedan
    maj 2003
    #10

    Ja, och det är ju

    vanligare än man tror. Och det som förvånar mig är att de själva inte reagerar? Eller måste man bli utsatt själv för att begripa?
  20. 10
    Ja, och det är ju vanligare än man tror. Och det som förvånar mig är att de själva inte reagerar? Eller måste man bli utsatt själv för att begripa?
  21. Medlem sedan
    maj 2003
    #11

    Ja exakt

    Och vad vill man med jämna par? Ha parternbyte eller?
  22. 11
    Ja exakt Och vad vill man med jämna par? Ha parternbyte eller?
  23. Medlem sedan
    dec 2003
    #12

    Ja man undrar ju *s* IMT

    ccc
    aka Sulan
  24. 12
    Ja man undrar ju *s* IMT ccc
  25. Medlem sedan
    nov 1998
    #13
    Jo, det är klart att det är trevligt. Varför skulle man umgås om det inte vore trevligt! :-) Konstigt blir det ju om man väljer bort nån för att den personen inte har nån partner. Så på mina "parmiddagar" kan man lika gärna vara ett udda antal. Det blir ju liksom inte mindre trevliga för det. :-)
  26. 13
    Jo, det är klart att det är trevligt. Varför skulle man umgås om det inte vore trevligt! :-) Konstigt blir det ju om man väljer bort nån för att den personen inte har nån partner. Så på mina "parmiddagar" kan man lika gärna vara ett udda antal. Det blir ju liksom inte mindre trevliga för det. :-)
  27. Medlem sedan
    maj 2003
    #14

    Ja precis

    Jag vill också umgås med människor för att det är just DEM. Bläh!
  28. 14
    Ja precis Jag vill också umgås med människor för att det är just DEM. Bläh!
  29. Medlem sedan
    mar 2004
    #15
    Om inte det så balans i dukningen
  30. 15
    Om inte det så balans i dukningen
  31. Medlem sedan
    jun 2004
    #16
    nej, där tycker vi lika! Parmiddag - vilket ord! Fast ärligt talat så måste jag nog erkänna att jag kunde vara bättre på att bjuda hem folk överhuvud taget - det blir ofta samma människor, och så glömmer man bort andra. Lovar mig själv att skärpa mig..
  32. 16
    nej, där tycker vi lika! Parmiddag - vilket ord! Fast ärligt talat så måste jag nog erkänna att jag kunde vara bättre på att bjuda hem folk överhuvud taget - det blir ofta samma människor, och så glömmer man bort andra. Lovar mig själv att skärpa mig..
  33. Medlem sedan
    maj 2003
    #17

    Det är preskiberat nu

    Men så valde jag själv bort den typen av människosyn också.
  34. 17
    Det är preskiberat nu Men så valde jag själv bort den typen av människosyn också.
  35. Bäckan1000
    #18
    En annan sak jag tänker på är det här:

    Om man bjuder en ensamstående kvinna, och det inte är jämna par, så MÅSTE man ju inte sätta just den ensamstående kvinnan ensam, utan bordherre, bredvid en annan dam eller på någon kortända någonstans. Det är faktiskt ganska oförskämt!

    Men när jag har pratat med några om det här, så har dom sagt att det skulle vara "orättvist" mot en kvinna som har med sig en partner att sätta henne ensam... Hon har ju s.a.s. tillfört en karl till leken, och då har hon rätt till en också!

    Ibland när jag hör allt sådant här dumt - och sårande - så tänker jag att det kanske vore bättre om vissa slutade att ha fester HELT...
  36. 18
    En annan sak jag tänker på är det här:

    Om man bjuder en ensamstående kvinna, och det inte är jämna par, så MÅSTE man ju inte sätta just den ensamstående kvinnan ensam, utan bordherre, bredvid en annan dam eller på någon kortända någonstans. Det är faktiskt ganska oförskämt!

    Men när jag har pratat med några om det här, så har dom sagt att det skulle vara "orättvist" mot en kvinna som har med sig en partner att sätta henne ensam... Hon har ju s.a.s. tillfört en karl till leken, och då har hon rätt till en också!

    Ibland när jag hör allt sådant här dumt - och sårande - så tänker jag att det kanske vore bättre om vissa slutade att ha fester HELT...
  37. Medlem sedan
    jul 2006
    #19
    När vi ordnar fest försöker vi se till att alla fungerar tillsamans och att ingen blir utanför. (Typ att alla utom en person har en viss sak gemensamt)

    På grund av lägenhetens storlek kan vi inte bjuda fler än 10 personer och eftersom vår bekantskapskrets är ganska stor _kan_ vi inte bjuda alla samtidigt. Detta innebär att vid midsommar/nyår bjuder vi kanske 2 par och resten singlar. Men just eftersom det blir så många personer om man bjuder par så måste man ju få ha parmiddagar ibland så att även paren får träffas.

    För oss är det inte så att singlarna väljs bort vid parmiddagarna så mycket som att paren väljs bort vid övriga fester.
  38. 19
    När vi ordnar fest försöker vi se till att alla fungerar tillsamans och att ingen blir utanför. (Typ att alla utom en person har en viss sak gemensamt)

    På grund av lägenhetens storlek kan vi inte bjuda fler än 10 personer och eftersom vår bekantskapskrets är ganska stor _kan_ vi inte bjuda alla samtidigt. Detta innebär att vid midsommar/nyår bjuder vi kanske 2 par och resten singlar. Men just eftersom det blir så många personer om man bjuder par så måste man ju få ha parmiddagar ibland så att även paren får träffas.

    För oss är det inte så att singlarna väljs bort vid parmiddagarna så mycket som att paren väljs bort vid övriga fester.
  39. Medlem sedan
    nov 2003
    #20

    Absolut enda gången...

    ...jag haft bekymmer med våra singlar - det va när vi först ville få till en klassisk bordsplacering vid vårt bröllop ... annars tycker jag att det är som absolut mest skitkul om inte allas inre & yttre värld ser likadan ut... det är då kvällen blir fylld av olika infallsvinklar... så jag förstår ditt borttagar-statement!!!...
    "I don't necessarily agree with everything I say"
    //Marshall McLuhan

    "vilken tur att jag finns - jag som har så roligt"
    //systerdottern 4 år
  40. 20
    Absolut enda gången... ...jag haft bekymmer med våra singlar - det va när vi först ville få till en klassisk bordsplacering vid vårt bröllop ... annars tycker jag att det är som absolut mest skitkul om inte allas inre & yttre värld ser likadan ut... det är då kvällen blir fylld av olika infallsvinklar... så jag förstår ditt borttagar-statement!!!...
Sidan 1 av 2 12 SistaSista

Liknande trådar

  1. Jaha - 9 år och på väg att bli bortvald
    By kmcb in forum Ordet är fritt
    Svar: 42
    Senaste inlägg: 2009-08-18, 22:00
  2. Bortvald
    By självbo in forum Ensamförälder
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2009-06-04, 08:20
  3. bortvald
    By astrid13 in forum Separation
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2009-03-31, 14:55
  4. Jag är ju en sådan där bortvald person
    By EllaNora in forum Ordet är fritt
    Svar: 44
    Senaste inlägg: 2009-03-30, 20:38
  5. Att bli bortvald av sina föräldrar
    By Rut_Blad in forum Ordet är fritt
    Svar: 17
    Senaste inlägg: 2009-03-19, 18:27
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar
annons

Faktabank

Artiklar och nyttig information

Annons:
Annons: