Att bli bortvald som singel

[Hildegard]

den vänskap vi hade innan hon träffade sin blivande man. Men å andra sidan så valde hon ju själv att ha samma människosyn som hennes man.

Däremot så vet jag att de är skilda idag och han är omgift. Undrar hur hon har det med sina parmiddagar idag?

[ayeree]

Ska tillägga att vi, vad jag kan komma på, aldrig har haft jämna par förutom vid just parmiddagar. Det är alltid fler killar än tjejer :-)

[Demeter]

Där har de faktiskt fel. Enligt etikettboken ska man tvärtom se till den som kommit ensam lite extra och placera en annan dam ensam..

[bunozi]

*ser mig om*

Hos mig får de sitta var 17 de vill.

[Hildegard]

kan man ju tycka. Ska man ha belöning för att man är jämna par?

[Bäckan1000]

Jaha - vad bra att ettikettboken tycker likadant som jag då! Synd att inte alla läser den. (Eller har lite medfödd empati och sunt förnuft, det kommer man också långt på...)

[Hildegard]

Varför behöver man bjuda hela paret överhuvudtaget? Man umgås väl med individerna och inte paret?

[Hildegard]

Att det är ju mest spännande om det är lite dynamik runt bordet och inte bara för att man "tillhör" någon annan och följer med som något jävla bihang. *oops jag svor*

Roligt är ju att bjuda ihop människor som aldrig har träffast tidigare. Då blir det spännande. Det var länge sedan kom jag på nu.

[Demeter]

ja, de flesta etikettregler handlar ju faktiskt om omtanke och hänsyn... Inte om snobberi och översittarmentalitet, som vissa tycks tro.

[Hildegard]

som för din mamma att man duger när de andra som är par är ensamma. Det är så tråkigt att man ska duga som någon sorts reserv.

[ayeree]

När båda "individerna" är lika goda vänner så känns det lite dumt att bara bjuda den ena :-) Det är inte så att vi bjuder en person "med bihang" utan vi bjuder 2 personer som vi gillar.

[petronela]

Väldigt olika i olika sällskap. bland dem jag umgicks med när jag bodde i stan så var det nästan bara löst folk. Att ta med sej en parter på fest, utan att ha särskilda skäl, var nästan lite konstigt. Och det var kanske lite extremt åt ena hållet.

Bland mina tonårskompisar som gifte sej tidigt, och flyttade till hus i förort/landet så var det _bara_ par. I början blev jag alltid bjuden ändå, men jag hade svårt att anpassa mej: alla karlar stod i ett hörn och diskuterade bilar eller datorer, medans kvinnorna stod i ett annat hörn, och diskuterade gardinuppsättningar. Jag får fortfarande rysningar när folk börjar diskutera gardinuppsättningar, även om det var ett tag sedan. Så där vad det nog jag som slutade komma även när jag var bjuden, kände mej ohyggligt utanför och "konstg", även om jag aldrig tyckte det annars.

[Hildegard]

Men många har just parmiddagar för att bjuda in paret, inte de enskilda individerna. Och då bjuder man även en person man annars inte skulle bjuda som ensam. Om du är med på mitt resonemang. Det är det jag inte förstår med parmiddagar, för oftast är det ju så.