Manlig sterilisering vasektomi
Kropp & hälsa
  1. anonymt namn
    #1

    Manlig sterilisering vasektomi

    Jag har sällat mig till skaran av män som steriliserat sig, och tänkte bara passa på att berätta några rader om hur jag upplevde det hela, för framtida män som funderar på samma sak.

    För det första, det är sant som det sägs, att utlösningen inte påverkas. Jag fick iofs lite blod i den första gångerna efter själva ingreppet, men det försvann efter ett par dagar.

    För det andra, potensen påverkas inte heller. Visst, den första veckan drygt efter ingreppet, så var jag öm & fruktansvärt känslig i pungen, så av _den_ anledningen var inte lusten på topp. Nu är den tillbaka igen, dock, och den första kvällen valde jag att ta en alvedon när jag lessnat på ömmandet.

    För det tredje, man måste lämna spermaprov en gång i månaden under tre månaders tid för att kontrollera att steriliseringen varit lyckad, innan man med säkerhet kan sluta med övriga preventivmedel.

    Man skall ju vila och inte lyfta tungt efter ingreppet, och lyssnar man bara på sin kropp, så märker man att det blir lite ömmare om man lyfter tunga saker. Jag undvek att bära tunga matkassar den första veckan, tex.

    Ingreppet då? Tja, det är ungefär som att gå till tandläkaren; Lokalbedövningen var det som gjorde ondast att ta (i ljumskarna, om jag inte minns fel) och kändes obehagligast. Normalt är man vaken under hela ingreppet, och även om man inte känner smärta, så känner man ju att kirurgen är där & sliter & drar & pillar, vilket var en "udda" känsla. Jag låg & småpratade lite med sköterskorna, som hela tiden höll mig underättad om vad som skedde, varför & vad som skulle komma sedan.

    Av hygienskäl gjordes ingreppet som första operation på dagen, vilket innebar att jag skrevs in klockan 0730. Två timmar senare var ingreppet klart och jag rullades ut på uppvakningsavdelningen, där jag bjöds på frukost i form av en kopp kaffe, saft & mackor. Det var mycket välkommet, eftersom ingreppet av säkerhetsskäl utförs på fastande mage - ifall man behöver sövas. Är man väldigt spänd och/eller nervös under ingreppet kan man även få lite lugnande medel, och därför rekommenderas man att ordna så man inte behöver köra bil hem. Själv behövde jag inget sådant dock.

    Efter frukosten passade jag på att ta en liten power-nap i väntan på att personalen skulle kontrollera så att snitten slutat blöda, och exakt tre timmar efter inskrivningen satt jag i bilen på väg hem från sjukhuset.

    En annan man som skrivit om vasektomi här på snacket för något år sedan, skrev att pungen var blå när han kom hem. Så var det inte för mig, så det är nog från fall till fall.

    På det stora hela skulle jag inte ha några problem med att genomgå ett sådant här ingrepp en gång per år om det tex var en del i en normal undersökning. Jag har helt klart varit med om undersökningar som kännts värre att genomgå.
  2. 1
    Manlig sterilisering vasektomi Jag har sällat mig till skaran av män som steriliserat sig, och tänkte bara passa på att berätta några rader om hur jag upplevde det hela, för framtida män som funderar på samma sak.

    För det första, det är sant som det sägs, att utlösningen inte påverkas. Jag fick iofs lite blod i den första gångerna efter själva ingreppet, men det försvann efter ett par dagar.

    För det andra, potensen påverkas inte heller. Visst, den första veckan drygt efter ingreppet, så var jag öm & fruktansvärt känslig i pungen, så av _den_ anledningen var inte lusten på topp. Nu är den tillbaka igen, dock, och den första kvällen valde jag att ta en alvedon när jag lessnat på ömmandet.

    För det tredje, man måste lämna spermaprov en gång i månaden under tre månaders tid för att kontrollera att steriliseringen varit lyckad, innan man med säkerhet kan sluta med övriga preventivmedel.

    Man skall ju vila och inte lyfta tungt efter ingreppet, och lyssnar man bara på sin kropp, så märker man att det blir lite ömmare om man lyfter tunga saker. Jag undvek att bära tunga matkassar den första veckan, tex.

    Ingreppet då? Tja, det är ungefär som att gå till tandläkaren; Lokalbedövningen var det som gjorde ondast att ta (i ljumskarna, om jag inte minns fel) och kändes obehagligast. Normalt är man vaken under hela ingreppet, och även om man inte känner smärta, så känner man ju att kirurgen är där & sliter & drar & pillar, vilket var en "udda" känsla. Jag låg & småpratade lite med sköterskorna, som hela tiden höll mig underättad om vad som skedde, varför & vad som skulle komma sedan.

    Av hygienskäl gjordes ingreppet som första operation på dagen, vilket innebar att jag skrevs in klockan 0730. Två timmar senare var ingreppet klart och jag rullades ut på uppvakningsavdelningen, där jag bjöds på frukost i form av en kopp kaffe, saft & mackor. Det var mycket välkommet, eftersom ingreppet av säkerhetsskäl utförs på fastande mage - ifall man behöver sövas. Är man väldigt spänd och/eller nervös under ingreppet kan man även få lite lugnande medel, och därför rekommenderas man att ordna så man inte behöver köra bil hem. Själv behövde jag inget sådant dock.

    Efter frukosten passade jag på att ta en liten power-nap i väntan på att personalen skulle kontrollera så att snitten slutat blöda, och exakt tre timmar efter inskrivningen satt jag i bilen på väg hem från sjukhuset.

    En annan man som skrivit om vasektomi här på snacket för något år sedan, skrev att pungen var blå när han kom hem. Så var det inte för mig, så det är nog från fall till fall.

    På det stora hela skulle jag inte ha några problem med att genomgå ett sådant här ingrepp en gång per år om det tex var en del i en normal undersökning. Jag har helt klart varit med om undersökningar som kännts värre att genomgå.
  3. Medlem sedan
    Jan 2007
    #2
    Positivt att höra om hur du upplevt din sterilisering och att du är nöjd med den. Jag tycker att det är väldigt praktiskt att mannen kan sterilisera sig och sedan är det "fritt fram". Min man kan dock inte tänka sig det, lika lite som jag själv men visst är det en bra lösning. Min kompis man ska göra vasektomi för de har tre söner och är "färdiga med barnfabriken". Jag har svårt att bestämma mig så definitivt även om jag just nu inte vill har fler barn.
  4. 2
    Positivt att höra om hur du upplevt din sterilisering och att du är nöjd med den. Jag tycker att det är väldigt praktiskt att mannen kan sterilisera sig och sedan är det "fritt fram". Min man kan dock inte tänka sig det, lika lite som jag själv men visst är det en bra lösning. Min kompis man ska göra vasektomi för de har tre söner och är "färdiga med barnfabriken". Jag har svårt att bestämma mig så definitivt även om jag just nu inte vill har fler barn.
  5. Medlem sedan
    Sep 2005
    #3
    Tack för att du ville dela med dig av din upplevelse!
  6. 3
    Tack för att du ville dela med dig av din upplevelse!
  7. En annan anonym
    #4
    Fick mina ledningar klippta rätt nyligen och instämmer i det mesta. Det här är min resa så långt:

    Efter en morgondusch och en stadig frukost bar det iväg med bil till sjukhuset. Inga speciella förbehåll alltså. En kort väntan bara och så var det min tur. Av med byxor och kalsingar och så upp på britsen. Själva ingreppet utfördes utan skalpell under lokalbedövning. Sticket kändes knappt, läkaren förde in nålen i "skarven" mitt på pungen där man knappt har någon känsel. Bedövningen lades först i huden och sedan vid (i?) vardera sädesledaren och det kändes däremot! Ont? Nja, inte direkt, snarare ett rejält obehag - det "drog" liksom kraftigt i vardera sidan i buken.

    Nyfiken som jag är låg jag och såg på under ingreppet samtidigt som vi småpratade, läkaren, sköterskan och jag (något om hur nonchalant försäkringsbolag kan agera vid stöld av en vespa). En smått surrealistisk känsla att se läkaren fiska upp den sädesledaren efter den andra genom hålet så att sköterskan kunde klippa bort en bit, ca en cm. Kan rapportera att själva sädesledaren både ser ut och känns ungefär som något överkokt spaghetti! (Vet inte hur den smakar…)

    Ändarna syddes ihop och stoppades tillbaks i pungen. Ett enda litet stygn fick slutligen agera påsförslutare. Nu några veckor efteråt syns knappt något, en liten ljus fläck mitt på bara!

    Hela processen var över på en halvtimme, och det hade gått mycket snabbare om inte läkaren fått telefon efter att han lagt bedövningen! En kopp kaffe och en macka, sedan var det bara att köra hem igen med direktiv att ta det lite lugnt de närmsta dygnen. Mitt enda sällskap på vägen hem var en lustig känsla i skrevet. Inte att det kändes något direkt, mer en förnimmelse förstärkt av tanken på att det äntligen var gjort... Var hemma igen i god tid för lunch.

    De närmsta dagarna efteråt kändes det ungefär som om man cyklat alldeles för långt och länge! Inte som en direktträff i skrevet alltså, snarare som om något låg i kläm! Långpromenaden fick alltså vänta någon dag liksom cykeln.

    Nu väntar vi ivrigt på att tre månader ska gå, jag och frugan, så att vi kan skicka in spermaproverna för att få bekräftat att jag s a s inte skjuter skarpt längre!

    Summa summarum: kan inte annat är rekommendera detta! Det negativa som skrivs på en del håll på nätet ska nog tas med en rejäl nypa salt. Inte för att jag tvivlar på att det finns de med negativa erfarenheter, bara att de tycks vara kraftigt underrepresenterade och ofta har råkat ut för slarv/oerfarna läkare eller slarvat själva (tunga lyft etc). Metoden utan skalpell är f ö rätt utförd den med lägst frekvens av komplikationer.
  8. 4
    Fick mina ledningar klippta rätt nyligen och instämmer i det mesta. Det här är min resa så långt:

    Efter en morgondusch och en stadig frukost bar det iväg med bil till sjukhuset. Inga speciella förbehåll alltså. En kort väntan bara och så var det min tur. Av med byxor och kalsingar och så upp på britsen. Själva ingreppet utfördes utan skalpell under lokalbedövning. Sticket kändes knappt, läkaren förde in nålen i "skarven" mitt på pungen där man knappt har någon känsel. Bedövningen lades först i huden och sedan vid (i?) vardera sädesledaren och det kändes däremot! Ont? Nja, inte direkt, snarare ett rejält obehag - det "drog" liksom kraftigt i vardera sidan i buken.

    Nyfiken som jag är låg jag och såg på under ingreppet samtidigt som vi småpratade, läkaren, sköterskan och jag (något om hur nonchalant försäkringsbolag kan agera vid stöld av en vespa). En smått surrealistisk känsla att se läkaren fiska upp den sädesledaren efter den andra genom hålet så att sköterskan kunde klippa bort en bit, ca en cm. Kan rapportera att själva sädesledaren både ser ut och känns ungefär som något överkokt spaghetti! (Vet inte hur den smakar…)

    Ändarna syddes ihop och stoppades tillbaks i pungen. Ett enda litet stygn fick slutligen agera påsförslutare. Nu några veckor efteråt syns knappt något, en liten ljus fläck mitt på bara!

    Hela processen var över på en halvtimme, och det hade gått mycket snabbare om inte läkaren fått telefon efter att han lagt bedövningen! En kopp kaffe och en macka, sedan var det bara att köra hem igen med direktiv att ta det lite lugnt de närmsta dygnen. Mitt enda sällskap på vägen hem var en lustig känsla i skrevet. Inte att det kändes något direkt, mer en förnimmelse förstärkt av tanken på att det äntligen var gjort... Var hemma igen i god tid för lunch.

    De närmsta dagarna efteråt kändes det ungefär som om man cyklat alldeles för långt och länge! Inte som en direktträff i skrevet alltså, snarare som om något låg i kläm! Långpromenaden fick alltså vänta någon dag liksom cykeln.

    Nu väntar vi ivrigt på att tre månader ska gå, jag och frugan, så att vi kan skicka in spermaproverna för att få bekräftat att jag s a s inte skjuter skarpt längre!

    Summa summarum: kan inte annat är rekommendera detta! Det negativa som skrivs på en del håll på nätet ska nog tas med en rejäl nypa salt. Inte för att jag tvivlar på att det finns de med negativa erfarenheter, bara att de tycks vara kraftigt underrepresenterade och ofta har råkat ut för slarv/oerfarna läkare eller slarvat själva (tunga lyft etc). Metoden utan skalpell är f ö rätt utförd den med lägst frekvens av komplikationer.
  9. Medlem sedan
    Aug 2007
    #5
    Kan bara medhålla,,, har själv med precis gjort "patron ur" med lagom tre barn samt dom passerade 40 och går nu i väntans tider,, med provtagning efter 12, 15 och 18 veckor efter ingreppet och har ungefär samma erfarenhet som dom ovan, och även för egen del var det inga som helst diskussioner egentligen om vem som skulle göra "något".

    Ser personligen som att det är i stort är mannens ansvar, där i från fröna kommer, iaf så gick egna operationen mycket snabbt (ca tio minuter)med endast lokalbedövning, enda förvånande är kostnaderna för detta där det snackats om allt från kostnaden för ett läkarbesök till dom 2000:- egna länet tog och dessa var i vilket fall värt varje öre.
    "13år och 30 000 etanolmil med konverterade fordon"
  10. 5
    Kan bara medhålla,,, har själv med precis gjort "patron ur" med lagom tre barn samt dom passerade 40 och går nu i väntans tider,, med provtagning efter 12, 15 och 18 veckor efter ingreppet och har ungefär samma erfarenhet som dom ovan, och även för egen del var det inga som helst diskussioner egentligen om vem som skulle göra "något".

    Ser personligen som att det är i stort är mannens ansvar, där i från fröna kommer, iaf så gick egna operationen mycket snabbt (ca tio minuter)med endast lokalbedövning, enda förvånande är kostnaderna för detta där det snackats om allt från kostnaden för ett läkarbesök till dom 2000:- egna länet tog och dessa var i vilket fall värt varje öre.
  11. En annan anonym
    #6
    2000,- !!! Borde vara straff på sådan prissättning, det är väl ändå så att detta ingrepp totalt sett innebär en vinst samhällsekonomiskt? Själv betalade jag en hundring + resan. Fast, å andra sidan hade jag nog varit beredd att lägga upp mer!

    Nåväl, det har nu gått +tre månader och jag har lämnat de två proverna läkaren ville ha. Det första var bra men det andra hade visst lyckats fiska upp några levande rackare ur nå't skrymsle. Ska lämna ytterligare ett prov om nå'n vecka... *suuck* Hoppas förstås på att andra provet var en engångsföreteelse!
  12. 6
    2000,- !!! Borde vara straff på sådan prissättning, det är väl ändå så att detta ingrepp totalt sett innebär en vinst samhällsekonomiskt? Själv betalade jag en hundring + resan. Fast, å andra sidan hade jag nog varit beredd att lägga upp mer!

    Nåväl, det har nu gått +tre månader och jag har lämnat de två proverna läkaren ville ha. Det första var bra men det andra hade visst lyckats fiska upp några levande rackare ur nå't skrymsle. Ska lämna ytterligare ett prov om nå'n vecka... *suuck* Hoppas förstås på att andra provet var en engångsföreteelse!
  13. En annan anonym
    #7

    Säkrad!

    Hej igen!

    Det tog inte bara någon vecka innan det tredje och sista provet var lämnat, det var visst något strul med leveranserna av provrör så det dröjde en dryg månad! Nåväl, den som väntar på något gott - provresultatet var negativt, innehöll alltså inga spermier!

    Mina rekommendationer står sig mao!

    Förresten, den där lilla ljusa fläcken syns inte längre. Faktum är att ärret inte syns alls med blotta ögat. Inte för att det spelar någon större roll, men ändå!
  14. 7
    Säkrad! Hej igen!

    Det tog inte bara någon vecka innan det tredje och sista provet var lämnat, det var visst något strul med leveranserna av provrör så det dröjde en dryg månad! Nåväl, den som väntar på något gott - provresultatet var negativt, innehöll alltså inga spermier!

    Mina rekommendationer står sig mao!

    Förresten, den där lilla ljusa fläcken syns inte längre. Faktum är att ärret inte syns alls med blotta ögat. Inte för att det spelar någon större roll, men ändå!
  15. Medlem sedan
    Oct 2009
    #8
    Jag har sällat mig till skaran av män som steriliserat sig, och tänkte bara passa på att berätta några rader om hur jag upplevde det hela, för framtida män som funderar på samma sak.

    För det första, det är sant som det sägs, att utlösningen inte påverkas. Jag fick iofs lite blod i den första gångerna efter själva ingreppet, men det försvann efter ett par dagar.

    För det andra, potensen påverkas inte heller. Visst, den första veckan drygt efter ingreppet, så var jag öm & fruktansvärt känslig i pungen, så av _den_ anledningen var inte lusten på topp. Nu är den tillbaka igen, dock, och den första kvällen valde jag att ta en alvedon när jag lessnat på ömmandet.

    För det tredje, man måste lämna spermaprov en gång i månaden under tre månaders tid för att kontrollera att steriliseringen varit lyckad, innan man med säkerhet kan sluta med övriga preventivmedel.

    Man skall ju vila och inte lyfta tungt efter ingreppet, och lyssnar man bara på sin kropp, så märker man att det blir lite ömmare om man lyfter tunga saker. Jag undvek att bära tunga matkassar den första veckan, tex.

    Ingreppet då? Tja, det är ungefär som att gå till tandläkaren; Lokalbedövningen var det som gjorde ondast att ta (i ljumskarna, om jag inte minns fel) och kändes obehagligast. Normalt är man vaken under hela ingreppet, och även om man inte känner smärta, så känner man ju att kirurgen är där & sliter & drar & pillar, vilket var en "udda" känsla. Jag låg & småpratade lite med sköterskorna, som hela tiden höll mig underättad om vad som skedde, varför & vad som skulle komma sedan.

    Av hygienskäl gjordes ingreppet som första operation på dagen, vilket innebar att jag skrevs in klockan 0730. Två timmar senare var ingreppet klart och jag rullades ut på uppvakningsavdelningen, där jag bjöds på frukost i form av en kopp kaffe, saft & mackor. Det var mycket välkommet, eftersom ingreppet av säkerhetsskäl utförs på fastande mage - ifall man behöver sövas. Är man väldigt spänd och/eller nervös under ingreppet kan man även få lite lugnande medel, och därför rekommenderas man att ordna så man inte behöver köra bil hem. Själv behövde jag inget sådant dock.

    Efter frukosten passade jag på att ta en liten power-nap i väntan på att personalen skulle kontrollera så att snitten slutat blöda, och exakt tre timmar efter inskrivningen satt jag i bilen på väg hem från sjukhuset.

    En annan man som skrivit om vasektomi här på snacket för något år sedan, skrev att pungen var blå när han kom hem. Så var det inte för mig, så det är nog från fall till fall.

    På det stora hela skulle jag inte ha några problem med att genomgå ett sådant här ingrepp en gång per år om det tex var en del i en normal undersökning. Jag har helt klart varit med om undersökningar som kännts värre att genomgå.
    Jag skulle vilja göra det också. Har två barn och det är nog. Ringer man till vårdcentralen eller vart vänder man sig?
  16. 8
    Jag har sällat mig till skaran av män som steriliserat sig, och tänkte bara passa på att berätta några rader om hur jag upplevde det hela, för framtida män som funderar på samma sak.

    För det första, det är sant som det sägs, att utlösningen inte påverkas. Jag fick iofs lite blod i den första gångerna efter själva ingreppet, men det försvann efter ett par dagar.

    För det andra, potensen påverkas inte heller. Visst, den första veckan drygt efter ingreppet, så var jag öm & fruktansvärt känslig i pungen, så av _den_ anledningen var inte lusten på topp. Nu är den tillbaka igen, dock, och den första kvällen valde jag att ta en alvedon när jag lessnat på ömmandet.

    För det tredje, man måste lämna spermaprov en gång i månaden under tre månaders tid för att kontrollera att steriliseringen varit lyckad, innan man med säkerhet kan sluta med övriga preventivmedel.

    Man skall ju vila och inte lyfta tungt efter ingreppet, och lyssnar man bara på sin kropp, så märker man att det blir lite ömmare om man lyfter tunga saker. Jag undvek att bära tunga matkassar den första veckan, tex.

    Ingreppet då? Tja, det är ungefär som att gå till tandläkaren; Lokalbedövningen var det som gjorde ondast att ta (i ljumskarna, om jag inte minns fel) och kändes obehagligast. Normalt är man vaken under hela ingreppet, och även om man inte känner smärta, så känner man ju att kirurgen är där & sliter & drar & pillar, vilket var en "udda" känsla. Jag låg & småpratade lite med sköterskorna, som hela tiden höll mig underättad om vad som skedde, varför & vad som skulle komma sedan.

    Av hygienskäl gjordes ingreppet som första operation på dagen, vilket innebar att jag skrevs in klockan 0730. Två timmar senare var ingreppet klart och jag rullades ut på uppvakningsavdelningen, där jag bjöds på frukost i form av en kopp kaffe, saft & mackor. Det var mycket välkommet, eftersom ingreppet av säkerhetsskäl utförs på fastande mage - ifall man behöver sövas. Är man väldigt spänd och/eller nervös under ingreppet kan man även få lite lugnande medel, och därför rekommenderas man att ordna så man inte behöver köra bil hem. Själv behövde jag inget sådant dock.

    Efter frukosten passade jag på att ta en liten power-nap i väntan på att personalen skulle kontrollera så att snitten slutat blöda, och exakt tre timmar efter inskrivningen satt jag i bilen på väg hem från sjukhuset.

    En annan man som skrivit om vasektomi här på snacket för något år sedan, skrev att pungen var blå när han kom hem. Så var det inte för mig, så det är nog från fall till fall.

    På det stora hela skulle jag inte ha några problem med att genomgå ett sådant här ingrepp en gång per år om det tex var en del i en normal undersökning. Jag har helt klart varit med om undersökningar som kännts värre att genomgå.
    Jag skulle vilja göra det också. Har två barn och det är nog. Ringer man till vårdcentralen eller vart vänder man sig?
  17. Anonym
    #9
    Jag skulle vilja göra det också. Har två barn och det är nog. Ringer man till vårdcentralen eller vart vänder man sig?
    I mitt fall, så var det inte VC som skulle kontaktas, utan en avdelning på ett större sjukhus i närheten. Det är några år sedan nu, men om jag inte missminner mig, så var det en specifik avdelning inom mitt landsting som man skulle ha kontakt med, eftersom man tydligen är tvungen att tala med en kurator eller liknande som remitterar en vidare.

    Testa gå in på ditt landstings hemsida och sök efter "sterilisering" eller "vasektomi". Hittar du inget vettigt, så kan du alltid ringa din vårdcentral, så kan de garanterat tala om vilka du skall kontakta.
  18. 9
    Jag skulle vilja göra det också. Har två barn och det är nog. Ringer man till vårdcentralen eller vart vänder man sig?
    I mitt fall, så var det inte VC som skulle kontaktas, utan en avdelning på ett större sjukhus i närheten. Det är några år sedan nu, men om jag inte missminner mig, så var det en specifik avdelning inom mitt landsting som man skulle ha kontakt med, eftersom man tydligen är tvungen att tala med en kurator eller liknande som remitterar en vidare.

    Testa gå in på ditt landstings hemsida och sök efter "sterilisering" eller "vasektomi". Hittar du inget vettigt, så kan du alltid ringa din vårdcentral, så kan de garanterat tala om vilka du skall kontakta.
  19. Medlem sedan
    Oct 2009
    #10
    I mitt fall, så var det inte VC som skulle kontaktas, utan en avdelning på ett större sjukhus i närheten. Det är några år sedan nu, men om jag inte missminner mig, så var det en specifik avdelning inom mitt landsting som man skulle ha kontakt med, eftersom man tydligen är tvungen att tala med en kurator eller liknande som remitterar en vidare.

    Testa gå in på ditt landstings hemsida och sök efter "sterilisering" eller "vasektomi". Hittar du inget vettigt, så kan du alltid ringa din vårdcentral, så kan de garanterat tala om vilka du skall kontakta.
    Tack för infon. Skall kolla nästa vecka.
  20. 10
    I mitt fall, så var det inte VC som skulle kontaktas, utan en avdelning på ett större sjukhus i närheten. Det är några år sedan nu, men om jag inte missminner mig, så var det en specifik avdelning inom mitt landsting som man skulle ha kontakt med, eftersom man tydligen är tvungen att tala med en kurator eller liknande som remitterar en vidare.

    Testa gå in på ditt landstings hemsida och sök efter "sterilisering" eller "vasektomi". Hittar du inget vettigt, så kan du alltid ringa din vårdcentral, så kan de garanterat tala om vilka du skall kontakta.
    Tack för infon. Skall kolla nästa vecka.
  21. Medlem sedan
    Aug 2007
    #11
    Samma här och i mitt fall var det med att först boka ett besök hos en kurator på i mitt fall Akademiska sjukhuset som först kontaktades, som sig bör pratar igenom det hela att man är fullständigt säker osv på det hela,,,
    Sedan så beställdes en operationstid på i mitt fall hos en privat klinik på remiss från sjukhuset, så var sedan ingreppet ett faktum som även jag skrev om i tidigare inlägg för ett par år sedan och (under)livet leker som aldrig förr om man säger så, där allt kring detta är fullständigt normalt.

    Frånsett att för egen del rammlade under dessa påstådda 0,2% som måste göra ett återingrepp pga något överskridet gränsvärde, och var den första operationen helbra som så och utan allt för mycket biverkningar osv som omnäms i ovanstående inlägg.

    Så var operation nummer 2 sju gånger värre av någon anledning och där kunde man snacka om blå/mega öm pung och rejäl sveda som höll i sig ett par extra dagar, men vill trots detta bara varmt rekommendera detta tämligen lätta åtgärd, om man väl insett att man högst troligt inte kommer sätta fler barn till världen och som sagt för dom allra flesta räcker som sagt med en enda operation för att man sedan skall vara garanterad steril resten av livet.

    Och bara som notis till detta är att det även sedan man är steriliserad och trots det "ångrar" sig så är det inte helt kört att åter få fart på tillverkningen, även om risken där är klart sämre att det kommer fungera.
  22. 11
    Samma här och i mitt fall var det med att först boka ett besök hos en kurator på i mitt fall Akademiska sjukhuset som först kontaktades, som sig bör pratar igenom det hela att man är fullständigt säker osv på det hela,,,
    Sedan så beställdes en operationstid på i mitt fall hos en privat klinik på remiss från sjukhuset, så var sedan ingreppet ett faktum som även jag skrev om i tidigare inlägg för ett par år sedan och (under)livet leker som aldrig förr om man säger så, där allt kring detta är fullständigt normalt.

    Frånsett att för egen del rammlade under dessa påstådda 0,2% som måste göra ett återingrepp pga något överskridet gränsvärde, och var den första operationen helbra som så och utan allt för mycket biverkningar osv som omnäms i ovanstående inlägg.

    Så var operation nummer 2 sju gånger värre av någon anledning och där kunde man snacka om blå/mega öm pung och rejäl sveda som höll i sig ett par extra dagar, men vill trots detta bara varmt rekommendera detta tämligen lätta åtgärd, om man väl insett att man högst troligt inte kommer sätta fler barn till världen och som sagt för dom allra flesta räcker som sagt med en enda operation för att man sedan skall vara garanterad steril resten av livet.

    Och bara som notis till detta är att det även sedan man är steriliserad och trots det "ångrar" sig så är det inte helt kört att åter få fart på tillverkningen, även om risken där är klart sämre att det kommer fungera.
  23. Anonym
    #12

    Manlig sterilisering

    Hej, var genomgick ni ingreppet? Bor i Linköping där det finns speciliatvård som utför <a href="http://medcentrum.se/linkkoping/specialistvard/vara-mottagningar/urologi/manlig-sterilisering.html">manlig sterilisering</a>. Hoppas allt går bra
  24. 12
    Manlig sterilisering Hej, var genomgick ni ingreppet? Bor i Linköping där det finns speciliatvård som utför <a href="http://medcentrum.se/linkkoping/specialistvard/vara-mottagningar/urologi/manlig-sterilisering.html">manlig sterilisering</a>. Hoppas allt går bra
  25. Bissen Winroth
    #13
  26. Bissen Winroth
    #14
    Jag håller på med en liten följetong på samma tema på min youtube-kanal 😆

    Titta gärna och sprid/dela till alla som kan tänkas ha nytta 😉

    http://youtu.be/Dhk5jtqpzG4

    Funkar inte länken så Googla på Vasectomy The Big Cut

    Mycket nöje 😃
  27. 14
    Jag håller på med en liten följetong på samma tema på min youtube-kanal 😆

    Titta gärna och sprid/dela till alla som kan tänkas ha nytta 😉

    http://youtu.be/Dhk5jtqpzG4

    Funkar inte länken så Googla på Vasectomy The Big Cut

    Mycket nöje 😃

Liknande trådar

  1. Sterilisering/vasektomi
    By Macke_418 in forum Pappasnack
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2014-10-03, 19:15
  2. Manlig sterilisering
    By Anonym in forum Kropp & hälsa
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2010-06-01, 17:51
  3. Manlig sterilisering.
    By S-JJ in forum Ordet är fritt
    Svar: 28
    Senaste inlägg: 2009-03-01, 19:26
  4. Manlig sterilisering...?
    By Ammari in forum Kropp & hälsa
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2007-05-27, 14:23
  5. Manlig sterilisering?
    By Misell in forum Kropp & hälsa
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2006-08-31, 18:19
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar