Jag skrev här inne för lite mer än en månad sedan om någon hade erfarenhet av cellförändringar på livmodertappen eftersom man upptäck det hos mig.
Nu har jag varit på undersökning, tagit vävnadsprov ohc fått svar... Jag har medelsvåra förändringar, CIN 2, och är gravid. Ska tillbaka i nästa vecka när jag är i v. 24 och sedan tio veckor senare.
Finns det någon med denna erfarenehet? Eller vet någonting om detta.
Jag är helt panikslagen och kan knappt andas = panikångest attack.
Har sökt på nätet men tycker inte att jag blir klokare, kan kankse inte ta in så mycket nu heller.
Tackar på förhand!
1
Gravid och cellförändringar Jag skrev här inne för lite mer än en månad sedan om någon hade erfarenhet av cellförändringar på livmodertappen eftersom man upptäck det hos mig.
Nu har jag varit på undersökning, tagit vävnadsprov ohc fått svar... Jag har medelsvåra förändringar, CIN 2, och är gravid. Ska tillbaka i nästa vecka när jag är i v. 24 och sedan tio veckor senare.
Finns det någon med denna erfarenehet? Eller vet någonting om detta.
Jag är helt panikslagen och kan knappt andas = panikångest attack.
Har sökt på nätet men tycker inte att jag blir klokare, kan kankse inte ta in så mycket nu heller.
har ingen som helst erfarenhet av detta. (tack och lov) Jag har andra erfarenheter dock.
När jag fick mitt besked var det min äldsta bror jag ringde först. Han är utbildad att ta hand om människor i kris. Å något som han sa till mig var otroligt viktigt. Det var att ha någon att prata med.
Sa de inget på sjukhuset om någon kurator eller liknande? Det kan vara ett rätt jobbigt steg att ta. Vadå kurator? Jag behöver ingen *** kurator. Tänkte jag. Men... tog ändå steget, för min bror sa att jag skulle . Första gången kändes det inte så mycket. Vi satt mest och pratade om ditt och datt. Andra gången, då var hon "elak" och tårarna sprutade. Men jösses va skönt det var efterråt. Du skall inte sitta ensam med all oro.
kram
mamma till fyra
2
kram har ingen som helst erfarenhet av detta. (tack och lov) Jag har andra erfarenheter dock.
När jag fick mitt besked var det min äldsta bror jag ringde först. Han är utbildad att ta hand om människor i kris. Å något som han sa till mig var otroligt viktigt. Det var att ha någon att prata med.
Sa de inget på sjukhuset om någon kurator eller liknande? Det kan vara ett rätt jobbigt steg att ta. Vadå kurator? Jag behöver ingen *** kurator. Tänkte jag. Men... tog ändå steget, för min bror sa att jag skulle . Första gången kändes det inte så mycket. Vi satt mest och pratade om ditt och datt. Andra gången, då var hon "elak" och tårarna sprutade. Men jösses va skönt det var efterråt. Du skall inte sitta ensam med all oro.
men jag hade också cellförändringar för några år sedan. En viktig skillnad var dock att jag inte var gravid då. Kommer ej ihåg vad de kallades men det var förstadie till någon allvarligare form av tumör och jag genomgick en laserkonisering då det kapades en ganska rejäl bit av livmodertappen. Allt gick jättebra och det var inte otäckt. Jag sövdes men det skulle också gått bra med lokalbedövning.
Jag är ganska säker på att du inte behöver vara orolig för din graviditet vad gäller själva ingreppet. De konsekvenser det fick för mig när jag något år senare blev gravid var dock att eftersom livmodertappen var "för kort" så ville bebisen komma tidigare och jag hade mycket sammandragninger så tappen var helt utplånad ett par månader för tidigt. Jag blev sjukskriven och bebisen stannade tiden ut och är nu en mycket glad och frisk sjuåring. Jag har varit frisk också och har inte återfått några cellförändringar. Har gått på tätare kontroller under fem år, tror jag.
Håller tummarna för att allt ska gå bra! Vad jag förstått behöver man inte vara orolig för spridning och så utan detta är ju upptäckt i ett tidigt stadium. Hoppas detta kan lugna dig lite!
3
Inte exakt samma men jag hade också cellförändringar för några år sedan. En viktig skillnad var dock att jag inte var gravid då. Kommer ej ihåg vad de kallades men det var förstadie till någon allvarligare form av tumör och jag genomgick en laserkonisering då det kapades en ganska rejäl bit av livmodertappen. Allt gick jättebra och det var inte otäckt. Jag sövdes men det skulle också gått bra med lokalbedövning.
Jag är ganska säker på att du inte behöver vara orolig för din graviditet vad gäller själva ingreppet. De konsekvenser det fick för mig när jag något år senare blev gravid var dock att eftersom livmodertappen var "för kort" så ville bebisen komma tidigare och jag hade mycket sammandragninger så tappen var helt utplånad ett par månader för tidigt. Jag blev sjukskriven och bebisen stannade tiden ut och är nu en mycket glad och frisk sjuåring. Jag har varit frisk också och har inte återfått några cellförändringar. Har gått på tätare kontroller under fem år, tror jag.
Håller tummarna för att allt ska gå bra! Vad jag förstått behöver man inte vara orolig för spridning och så utan detta är ju upptäckt i ett tidigt stadium. Hoppas detta kan lugna dig lite!
medelsvåra förändringar för 13 år sedan. Jag blev gravid och fick en son. Allt gick bra. Då sonen var några månader togs cellförändringarna bort (stora delar av livmodertappen och även delar av livmoderhalsen) med laser. Jag var sövd och sjukskriven en vecka efteråt. Jag gick på täta regelbundna kontroller i många år sen, men har hållit mig frisk. Nu mera går jag på kontroller som alla andra. Var trejde år tror jag att det är...
Var inte orolig. Tror att denna typ av cellförändringar tar mycket lång tid på sig att "växa". Jag minns att min läkare så åt mig att inte vara orolig, och det var jag inte heller.
Ha det bra och hoppas du får prata med en bra läkare, som kan lugna dig!
4
Jag hade också... medelsvåra förändringar för 13 år sedan. Jag blev gravid och fick en son. Allt gick bra. Då sonen var några månader togs cellförändringarna bort (stora delar av livmodertappen och även delar av livmoderhalsen) med laser. Jag var sövd och sjukskriven en vecka efteråt. Jag gick på täta regelbundna kontroller i många år sen, men har hållit mig frisk. Nu mera går jag på kontroller som alla andra. Var trejde år tror jag att det är...
Var inte orolig. Tror att denna typ av cellförändringar tar mycket lång tid på sig att "växa". Jag minns att min läkare så åt mig att inte vara orolig, och det var jag inte heller.
Ha det bra och hoppas du får prata med en bra läkare, som kan lugna dig!
Nu var det ett tag sedan du skrev ditt inlägg, men jag svarar ändå.
Förra julen tog jag ett cellprov, tänkte inte så mycket på det. Ett par månader blev jag gravid och strax efteråt fick jag veta att jag hade cellförändringar. Medelsvåra.
Jag fick ta fler vävnadsprover under graviditeten som visade att cellförändringarna hade ökat och blivit "medelsvåra till svåra" i stället.
Så det blev operation under min graviditet. Jag var orolig såklart, men allt gick bra. De gjorde många ultraljud för att se när bästa tid för operation skulle vara för bebisen.
Jag blödde i nästan en månad efteråt och det var nästan det jobbigaste. Att inte veta om det var pga graviditeten eller operationen. Men med trevlig personal och bra koll på mig och bebis så var det inte så farligt.
Nu får jag gå på regelbundna kontroller.
Eftersom du är så långt gången i din graviditet så operarar de säkert inte fören efter förlossningen. har du fått något besked om hur de ska göra?
Kram!
5
Nu var det ett tag sedan du skrev ditt inlägg, men jag svarar ändå.
Förra julen tog jag ett cellprov, tänkte inte så mycket på det. Ett par månader blev jag gravid och strax efteråt fick jag veta att jag hade cellförändringar. Medelsvåra.
Jag fick ta fler vävnadsprover under graviditeten som visade att cellförändringarna hade ökat och blivit "medelsvåra till svåra" i stället.
Så det blev operation under min graviditet. Jag var orolig såklart, men allt gick bra. De gjorde många ultraljud för att se när bästa tid för operation skulle vara för bebisen.
Jag blödde i nästan en månad efteråt och det var nästan det jobbigaste. Att inte veta om det var pga graviditeten eller operationen. Men med trevlig personal och bra koll på mig och bebis så var det inte så farligt.
Nu får jag gå på regelbundna kontroller.
Eftersom du är så långt gången i din graviditet så operarar de säkert inte fören efter förlossningen. har du fått något besked om hur de ska göra?
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
. Första gången kändes det inte så mycket. Vi satt mest och pratade om ditt och datt. Andra gången, då var hon "elak" och tårarna sprutade. Men jösses va skönt det var efterråt. Du skall inte sitta ensam med all oro.