Varför helt plötsligt snacka "rödhåriga barn" nu oxå???
Jag har en som har ds och en tjej med kopparrött hår, och mina barn är fanimej dom mest normala barn jag kan få. Ska vi börja disskutera utseende nu också?
Då kan vi ex dra upp barnfetma, och att man skelar osv osv. Tycker ni att DET har med fosterdiagnostik att göra??
Skärp er!
1
Vad håller en del på med???? Varför helt plötsligt snacka "rödhåriga barn" nu oxå???
Jag har en som har ds och en tjej med kopparrött hår, och mina barn är fanimej dom mest normala barn jag kan få. Ska vi börja disskutera utseende nu också?
Då kan vi ex dra upp barnfetma, och att man skelar osv osv. Tycker ni att DET har med fosterdiagnostik att göra??
Men det är ju inte det normala att ha rött hår, hur många med rött hår ser du när du går på stan? Någon skrev att ha DS är inte det normala och jag skrev att ha rött hår är inte heller det normala men för det så går jag inte kallar rödhåriga för att vara ONORMALA liksom jag inte tänker på personer med DS som onormala. Jag tänker inte på huruvida något är normalt eller onormalt utan vi är helt enkelt som vi är!
4
Men det är ju inte det normala att ha rött hår, hur många med rött hår ser du när du går på stan? Någon skrev att ha DS är inte det normala och jag skrev att ha rött hår är inte heller det normala men för det så går jag inte kallar rödhåriga för att vara ONORMALA liksom jag inte tänker på personer med DS som onormala. Jag tänker inte på huruvida något är normalt eller onormalt utan vi är helt enkelt som vi är!
att ha rött hår, precis som det är normalt att vara blond.
Det är en av de hårfärger som finns.
Att ha 47 kromosomer är däremot inte normalt, inte att ha 45 heller.
Det går öht inte att jämföra hårfärg med kromosomantal.
Om du inte hänger upp dig på ordet normal finns det ju ingen anledning för dig att kommentera det alls, eller hur?
5
Det är normalt att ha rött hår, precis som det är normalt att vara blond.
Det är en av de hårfärger som finns.
Att ha 47 kromosomer är däremot inte normalt, inte att ha 45 heller.
Det går öht inte att jämföra hårfärg med kromosomantal.
Om du inte hänger upp dig på ordet normal finns det ju ingen anledning för dig att kommentera det alls, eller hur?
Du satte huvudet på spiken!
att jämföra rödhårighet med Downs syndrom var så korkat så det borde inte ens kommenteras.
fast den som startade argumentet kanske tycker det borde införas något slags fostervattensprov för att ta reda på om barnet har rött hår också?
Jag vill gärna ha ett barn med rött hår, men inte ett barn med DS!
8
Tack! Du satte huvudet på spiken!
att jämföra rödhårighet med Downs syndrom var så korkat så det borde inte ens kommenteras.
fast den som startade argumentet kanske tycker det borde införas något slags fostervattensprov för att ta reda på om barnet har rött hår också?
Jag vill gärna ha ett barn med rött hår, men inte ett barn med DS!
Jag skulle inte önska mig ett barn med rött hår och nej jag önskar mig inte fler barn med Downs syndrom heller. När vårt första barn föddes och hon hade Downs syndrom blev jag väldigt ledsen. Hennes pappa sa bara ja hon hade inte rött hår som jag befarat i alla fall! Sen var det inte mer med det för hans del! Men så får man inte säga, man får liksom inte önska bort barn med rött hår men barn med DS är okej.
Jag skulle själv inte välja bort ett barn med rött hår och om jag fick ett barn med rött hår skulle jag antagligen få ett nytt perspektiv på det också precis som jag fick när det gäller Downs syndrom och antagligen skulle jag med tiden tycka att rött hår är det vackraste som finns!
Nu är diskussionen om rött hår myckt mycket ytlig och det jag ville ha fram när jag tog rött hår som ett exempel har visst inte alls gått fram (hade väl egentligen inte väntat mig det heller)
Det jag menade var är att NEJ det är inte normalt att ha DS det är något som är onormalt då det inte är något som de flesta av oss har. Samma sak med rött hår, det är inte heller det normala. Och om något inte är normalt så torde det vara onormalt och hur farligt är det egentligen att vara så onormal att man har rött hår? Det är inte så farligt att vara onormal helt enkelt oavsett om det beror på en kromosom förmycket eller pga rött hår eller blå ögon (som antagligen inte heller är det normala)
Några tycker att DS-barn är välkomna i deras familj andra tycker att rött hår är det vackraste som finns medan andra verkligen önskar att deras barn inte får det. Men att man önskar att ens barn inte får rött hår innebär ju inte att man tycker illa om grannens rödhåriga barn (eller?)
9
Jag skulle inte önska mig ett barn med rött hår och nej jag önskar mig inte fler barn med Downs syndrom heller. När vårt första barn föddes och hon hade Downs syndrom blev jag väldigt ledsen. Hennes pappa sa bara ja hon hade inte rött hår som jag befarat i alla fall! Sen var det inte mer med det för hans del! Men så får man inte säga, man får liksom inte önska bort barn med rött hår men barn med DS är okej.
Jag skulle själv inte välja bort ett barn med rött hår och om jag fick ett barn med rött hår skulle jag antagligen få ett nytt perspektiv på det också precis som jag fick när det gäller Downs syndrom och antagligen skulle jag med tiden tycka att rött hår är det vackraste som finns!
Nu är diskussionen om rött hår myckt mycket ytlig och det jag ville ha fram när jag tog rött hår som ett exempel har visst inte alls gått fram (hade väl egentligen inte väntat mig det heller)
Det jag menade var är att NEJ det är inte normalt att ha DS det är något som är onormalt då det inte är något som de flesta av oss har. Samma sak med rött hår, det är inte heller det normala. Och om något inte är normalt så torde det vara onormalt och hur farligt är det egentligen att vara så onormal att man har rött hår? Det är inte så farligt att vara onormal helt enkelt oavsett om det beror på en kromosom förmycket eller pga rött hår eller blå ögon (som antagligen inte heller är det normala)
Några tycker att DS-barn är välkomna i deras familj andra tycker att rött hår är det vackraste som finns medan andra verkligen önskar att deras barn inte får det. Men att man önskar att ens barn inte får rött hår innebär ju inte att man tycker illa om grannens rödhåriga barn (eller?)
"att ha rött hår, precis som det är normalt att vara blond.
Det är en av de hårfärger som finns.
Att ha 47 kromosomer är däremot inte normalt, inte att ha 45 heller.
Det går öht inte att jämföra hårfärg med kromosomantal."
Men då är ju DS också normalt! Om du menar på att rött hår är normalt för att det är en av de hårfärger som finns. Så borde ju DS vara normalt för det är en de kromosomuppsättningar som finns!
10
Anonym skrev!
"att ha rött hår, precis som det är normalt att vara blond.
Det är en av de hårfärger som finns.
Att ha 47 kromosomer är däremot inte normalt, inte att ha 45 heller.
Det går öht inte att jämföra hårfärg med kromosomantal."
Men då är ju DS också normalt! Om du menar på att rött hår är normalt för att det är en av de hårfärger som finns. Så borde ju DS vara normalt för det är en de kromosomuppsättningar som finns!
här på snacket fosterdiagnostik egentligen?
menar inget illa med frågan, skulle bara vilja veta.
Det finns redan ett snack för Downs Syndrom föräldrar, och om någon skulle vilja veta mer om just DS så kan vi väl ställa frågor om det på det snacket och ni DS-föräldrar svarar där?
Det som är relevant här är isåfall om någon av er föräldrar gjort ngn form av fosterdiagnostik och ändå fått ett barn med ex. DS. Eller kanske, om någon fått veta vid FVP att barnet det väntar bär på någon form av kromosomförändring (ex DS) men ändå valt att fortsätta graviditeten.
Allt annat som gäller DS kan man väl läsa och söka info om på ert snack eller på internet i övrigt? Är så trött och less på att så fort någon ställer en fråga, som längre ned någon som fått dåligt resultat på KUB och är orolig, då kommer det genast en DS-mamma och påpekar hur frisk och normalt hennes barn är.
"Det är inte så farligt att ha en kromosom för mycket" skriver du. Men om det finns personer här som vuxit upp med syskon som haft DS och sett vad det innebär, de kanske inte håller med dig? Att ha Downs som barn är en sak, men hur blir problematiken när de blir vuxna?
Gissar att det inte finns lika många rödhåriga som bor på gruppboende som vuxna som det finns personer som lider av Downs? Att påstå att det är lika normalt att ha rött hår som det är att ha Downs det är barockt!
13
Varför skriver o läser just du här på snacket fosterdiagnostik egentligen?
menar inget illa med frågan, skulle bara vilja veta.
Det finns redan ett snack för Downs Syndrom föräldrar, och om någon skulle vilja veta mer om just DS så kan vi väl ställa frågor om det på det snacket och ni DS-föräldrar svarar där?
Det som är relevant här är isåfall om någon av er föräldrar gjort ngn form av fosterdiagnostik och ändå fått ett barn med ex. DS. Eller kanske, om någon fått veta vid FVP att barnet det väntar bär på någon form av kromosomförändring (ex DS) men ändå valt att fortsätta graviditeten.
Allt annat som gäller DS kan man väl läsa och söka info om på ert snack eller på internet i övrigt? Är så trött och less på att så fort någon ställer en fråga, som längre ned någon som fått dåligt resultat på KUB och är orolig, då kommer det genast en DS-mamma och påpekar hur frisk och normalt hennes barn är.
"Det är inte så farligt att ha en kromosom för mycket" skriver du. Men om det finns personer här som vuxit upp med syskon som haft DS och sett vad det innebär, de kanske inte håller med dig? Att ha Downs som barn är en sak, men hur blir problematiken när de blir vuxna?
Gissar att det inte finns lika många rödhåriga som bor på gruppboende som vuxna som det finns personer som lider av Downs? Att påstå att det är lika normalt att ha rött hår som det är att ha Downs det är barockt!
Vem har påstått att det är lika normalt att ha rött hår som att ha Downs? Antagligen finns det fler som har rött hår än det finns barn med DS. Varför hänga upp sig på rött hår? Det var en diskussion om huruvida DS är normalt eller onormalt. Men vad är normalt och vad är onormalt? Någon skrev att det som är onormalt är det inte är vanligast förekommande. Och rött hår är inte det vanligaste alltså borde det vara onormalt enligt det sättet att se på onormalt.
Själv tror jag inte att något av mina barn är normala. De är ovanliga på olika sätt. Men visst Emma är nog mest ovanlig pga att hon har DS. Min dotter kommer aldrig att bo på ett gruppboende. ALDRIG! Vi hittar en lösning för hennes boende den dagen hon är vuxen men efter att ha varit på nätet i några år som DS-mamma så vet jag så mycket som att gruppboende är inte aktuellt liksom vi valt bort särskola för henne.......
Nu har jag ju en onormalt duktig tjej som har DS så vår planering ser kanske lite annorlunda ut mot dem som har barn som är mer handikappade pga sitt syndrom!
15
Vem har påstått att det är lika normalt att ha rött hår som att ha Downs? Antagligen finns det fler som har rött hår än det finns barn med DS. Varför hänga upp sig på rött hår? Det var en diskussion om huruvida DS är normalt eller onormalt. Men vad är normalt och vad är onormalt? Någon skrev att det som är onormalt är det inte är vanligast förekommande. Och rött hår är inte det vanligaste alltså borde det vara onormalt enligt det sättet att se på onormalt.
Själv tror jag inte att något av mina barn är normala. De är ovanliga på olika sätt. Men visst Emma är nog mest ovanlig pga att hon har DS. Min dotter kommer aldrig att bo på ett gruppboende. ALDRIG! Vi hittar en lösning för hennes boende den dagen hon är vuxen men efter att ha varit på nätet i några år som DS-mamma så vet jag så mycket som att gruppboende är inte aktuellt liksom vi valt bort särskola för henne.......
Nu har jag ju en onormalt duktig tjej som har DS så vår planering ser kanske lite annorlunda ut mot dem som har barn som är mer handikappade pga sitt syndrom!
Lovar; vi som har barn med DS vet vad det innebär.
Vi vet även att det inte är detsamma att ha DS i dag mot för bara 20-30 år sedan. Man får helt annan hjälp i dag och möjlighet att utvecklas.
Nu är inte jag nikki som du svarade på/frågade. Men jag tar mig riheten att svara iaf.
Trodde att alla får läsa och skriva här? Många av oss med barn med DS har funderat på vad vi ska/inte ska göra om vi blir gravida igen, vad är då mer naturligt än att läsa och skriva här?
16
Lovar; vi som har barn med DS vet vad det innebär.
Vi vet även att det inte är detsamma att ha DS i dag mot för bara 20-30 år sedan. Man får helt annan hjälp i dag och möjlighet att utvecklas.
Nu är inte jag nikki som du svarade på/frågade. Men jag tar mig riheten att svara iaf.
Trodde att alla får läsa och skriva här? Många av oss med barn med DS har funderat på vad vi ska/inte ska göra om vi blir gravida igen, vad är då mer naturligt än att läsa och skriva här?
Jag hoppar in här mitt i diskussionen. Definitionen av normal är nog _egentligen_ just "vanligast förekommande". MEN; jag anser att ordet normal och framförallt dess motsats onormal inte alls är värderingsfria idag. De flesta anser/känner nog INTE att "onormal" = det som är mindre vanligt förekommande. Utan också att onormal= oönskat och "felaktigt". Jag har fört liknande diskussioner på andra forum; då gällande homosexualitet. Vissa säger då att homosexualitet är onormalt. Och ja; enligt den GRUNDLÄGGANDE definitionen så är det ju riktigt. Men i de flestas öron (inklusive mina egna) så låter det rätt illa att kalla något som sexuell läggning för onormalt .
Jag anser: Personer med DS finns och det är en VARIANT av kromosomuppsättning som är möjlig såtillvida att det faktiskt existerar.
Man kan dock nöja sig med att istället använda ordet "ovanlig" istället för onormal. Det låter inte alls lika illa för de flesta.
18
Jag hoppar in här mitt i diskussionen. Definitionen av normal är nog _egentligen_ just "vanligast förekommande". MEN; jag anser att ordet normal och framförallt dess motsats onormal inte alls är värderingsfria idag. De flesta anser/känner nog INTE att "onormal" = det som är mindre vanligt förekommande. Utan också att onormal= oönskat och "felaktigt". Jag har fört liknande diskussioner på andra forum; då gällande homosexualitet. Vissa säger då att homosexualitet är onormalt. Och ja; enligt den GRUNDLÄGGANDE definitionen så är det ju riktigt. Men i de flestas öron (inklusive mina egna) så låter det rätt illa att kalla något som sexuell läggning för onormalt .
Jag anser: Personer med DS finns och det är en VARIANT av kromosomuppsättning som är möjlig såtillvida att det faktiskt existerar.
Man kan dock nöja sig med att istället använda ordet "ovanlig" istället för onormal. Det låter inte alls lika illa för de flesta.
Nu kom jag kanske in på ett litet sidospår men måste fråga, hoppas du inte tar illa upp.
Om - hemska tanke - du och din dotters pappa inte finns den dag er dotter är vuxen?
Räknar ni med att syskonen till henne tar hand om henne då? Så att hon inte hamnar på gruppboende utan får det stöd och det liv ni planerar för henne?
Vrför jag frågar är för att jag har en vän som har en vuxen syster med DS och nu när deras mamma är borta är han den enda släkting hon har. Och eftersom han inte heller anser att gruppboende är det optimala för hans syster så bor hon hemma hos honom och hans familj. En stor uppoffring för dem, men naturligtvis älskar de sin syster/svägerska/faster mycket så vill göra detta.
Med detta i bakhuvudet så tänker jag som så att om jag skulle få ett barn med DS, säkert klarar jag och barnets pappa att ta hand om barnet och ge det massvis av kärlek och stöd. Men är det rätt mot syskonen isåfall, ifall vi skulle gå bort och även under barndomen - ett barn med DS (eller annan syndrom, handikapp förstås) skulle kanske ta extra tid, resurser och ork från föräldrarna så de andra barnen kommer lite i skymundan? Min vän som jag nämnde nyss, har berättat att genom hans erfarenhet av DS så har han och hans fru gjort FVP de gånger de varit gravida och varit beslutna att avbryta om barnet visat sig ha DS eller annan skada.
Hoppas nu du förstår att jag inte pekar ut just dig och din/er situation, utan mina allmänna funderingar om ämnet.
19
Men ifall du/ni inte finns? Nu kom jag kanske in på ett litet sidospår men måste fråga, hoppas du inte tar illa upp.
Om - hemska tanke - du och din dotters pappa inte finns den dag er dotter är vuxen?
Räknar ni med att syskonen till henne tar hand om henne då? Så att hon inte hamnar på gruppboende utan får det stöd och det liv ni planerar för henne?
Vrför jag frågar är för att jag har en vän som har en vuxen syster med DS och nu när deras mamma är borta är han den enda släkting hon har. Och eftersom han inte heller anser att gruppboende är det optimala för hans syster så bor hon hemma hos honom och hans familj. En stor uppoffring för dem, men naturligtvis älskar de sin syster/svägerska/faster mycket så vill göra detta.
Med detta i bakhuvudet så tänker jag som så att om jag skulle få ett barn med DS, säkert klarar jag och barnets pappa att ta hand om barnet och ge det massvis av kärlek och stöd. Men är det rätt mot syskonen isåfall, ifall vi skulle gå bort och även under barndomen - ett barn med DS (eller annan syndrom, handikapp förstås) skulle kanske ta extra tid, resurser och ork från föräldrarna så de andra barnen kommer lite i skymundan? Min vän som jag nämnde nyss, har berättat att genom hans erfarenhet av DS så har han och hans fru gjort FVP de gånger de varit gravida och varit beslutna att avbryta om barnet visat sig ha DS eller annan skada.
Hoppas nu du förstår att jag inte pekar ut just dig och din/er situation, utan mina allmänna funderingar om ämnet.
så ska alla kunna skriva här, men det hade ju varit bra att slippa läsa massa sårade ds-föräldrars kommentarer om hur fina och "normala" och "friska" deras barn är (som i nedan tråd, som startade det hela). Att ni gjort nupp / kubb och ändå fått barn med ex. ds, ja det är bra att veta att dessa metoder inte är säkra utan bara riskbedömning.
Vi vet att era barn är fantastiska och underbara och att ni älskar dem och att ni inte tycker att det är "någon fara" att ha nån kromosom för mycket, det är ingen som påstått nåt annat!
Vi kanske av olika anledningar inte vill ha ett barn med Downs Syndrom eller andra kromosomförändringar osv i allafall!!
Ifall vi vill veta mer om ex Downs Syndrom och hur det är att leva med det, hur fina era barn är och deras framsteg osv osv, då kan vi kanske läsa och ev fråga på Downs-snacket? Att slänga det i ansiktet på någon som är orolig efter ett negativt svar på NUPP att "det är ingen fara med att få ett barn med DS utan det är en gåva", det kan vara som ett slag i ansiktet på dem som kanske nyss gjort ett mkt svårt beslut och t.ex. avbrutit en graviditet där fostret hade DS, och det gör ju defintivt en orolig efter NUPP ännu mer orolig...
20
självklart så ska alla kunna skriva här, men det hade ju varit bra att slippa läsa massa sårade ds-föräldrars kommentarer om hur fina och "normala" och "friska" deras barn är (som i nedan tråd, som startade det hela). Att ni gjort nupp / kubb och ändå fått barn med ex. ds, ja det är bra att veta att dessa metoder inte är säkra utan bara riskbedömning.
Vi vet att era barn är fantastiska och underbara och att ni älskar dem och att ni inte tycker att det är "någon fara" att ha nån kromosom för mycket, det är ingen som påstått nåt annat!
Vi kanske av olika anledningar inte vill ha ett barn med Downs Syndrom eller andra kromosomförändringar osv i allafall!!
Ifall vi vill veta mer om ex Downs Syndrom och hur det är att leva med det, hur fina era barn är och deras framsteg osv osv, då kan vi kanske läsa och ev fråga på Downs-snacket? Att slänga det i ansiktet på någon som är orolig efter ett negativt svar på NUPP att "det är ingen fara med att få ett barn med DS utan det är en gåva", det kan vara som ett slag i ansiktet på dem som kanske nyss gjort ett mkt svårt beslut och t.ex. avbrutit en graviditet där fostret hade DS, och det gör ju defintivt en orolig efter NUPP ännu mer orolig...
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
iaf om jag läser det som står skrivet i inlägget du svarade på..
