Livet som ensamstående tvåbarnsmamma är sannerligen inte lätt. Jag är så lycklig över mina älskade barn, tackar livet för dem varje dag, men lätt det är det inte att vara själv med allt.
Jocke ska ha dem varannan helg, för lite tycker jag som insisterade på 50/50, men det kunde han ju inte, och ja det var ju en anledning till att jag faktiskt valde att flytta. Han ville ha dem max varannan helg. Helt galet, men jaja...
Varje lämning har varit jättejobbig, Frida har varit helt hysterisk och vill inte vara hos pappa. Och nu vet jag varför. De är inte välkommna. Han vill inte ha dem där!
Vi skulle åka ner idag, men vi stannar hemma. Jag pratade med Jocke igår och han säger att han inte längtar efter barnen, allt är bara jobbigt med dem för de skriker och så! Han ville inte att de skulle komma! Och jag lämnar inte barnen hos någon som inte vill ha dem!!
Jag funderar och funderar på vilken diagnos som skulle kunna passa in på honom, för normal är han verkligen inte. Psykopat kanske?
hur kan man INTE vilja träffa sina barn? De är ju de finaste ljuvligaste ungarna som finns! Självklart är det jobbigt ibland, men hallå!! Så är det att vara förälder! Eller?
Nej fy, livet är ganska tufft nu, men jag tror och hoppas det ljusnar snart.
~Jessica med Frida-03 och Odin-06~
1
Utan pappa Livet som ensamstående tvåbarnsmamma är sannerligen inte lätt. Jag är så lycklig över mina älskade barn, tackar livet för dem varje dag, men lätt det är det inte att vara själv med allt.
Jocke ska ha dem varannan helg, för lite tycker jag som insisterade på 50/50, men det kunde han ju inte, och ja det var ju en anledning till att jag faktiskt valde att flytta. Han ville ha dem max varannan helg. Helt galet, men jaja...
Varje lämning har varit jättejobbig, Frida har varit helt hysterisk och vill inte vara hos pappa. Och nu vet jag varför. De är inte välkommna. Han vill inte ha dem där!
Vi skulle åka ner idag, men vi stannar hemma. Jag pratade med Jocke igår och han säger att han inte längtar efter barnen, allt är bara jobbigt med dem för de skriker och så! Han ville inte att de skulle komma! Och jag lämnar inte barnen hos någon som inte vill ha dem!!
Jag funderar och funderar på vilken diagnos som skulle kunna passa in på honom, för normal är han verkligen inte. Psykopat kanske?
hur kan man INTE vilja träffa sina barn? De är ju de finaste ljuvligaste ungarna som finns! Självklart är det jobbigt ibland, men hallå!! Så är det att vara förälder! Eller?
Nej fy, livet är ganska tufft nu, men jag tror och hoppas det ljusnar snart.
Näe, vad ledsamt! För alla.
Ja du, hur kan man inte vilja träffa sina barn, det är verkligen konstigt. Är han deprimerad, blir min fundering? Då kan man ju bli avmätt och känslolös och allt tenderar till att bli så jobbigt att man bara inte kan orka med. det behöver ju inte märkas så där väldigt dramatiskt på en deprimerad hur det står till, just det där avmätta, att inte längta, tycker jag låter så avtrubbat och deppigt. Att inte kunna ta det jobbiga med det härliga, ja det är verkligen en brist.
Så outhärdligt jobbigt för er alla, för Frida som inte känner sig välkommen :-( Lilla gumman. Och för dig som inte får avlastning och för Odin som inte får vara med pappa och stackars, stackars pappa som inte får vara med sina underbara barn, vilken förlust...
Jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att det komemr bättre tider vad gäller det här, och att det inte dröjer så vansinningt lång tid...
Imorgon åker jag bort för en vecka, vi kan väl försöka göra slag i saken och ses därefter?!
Kram!
2
:-( Näe, vad ledsamt! För alla.
Ja du, hur kan man inte vilja träffa sina barn, det är verkligen konstigt. Är han deprimerad, blir min fundering? Då kan man ju bli avmätt och känslolös och allt tenderar till att bli så jobbigt att man bara inte kan orka med. det behöver ju inte märkas så där väldigt dramatiskt på en deprimerad hur det står till, just det där avmätta, att inte längta, tycker jag låter så avtrubbat och deppigt. Att inte kunna ta det jobbiga med det härliga, ja det är verkligen en brist.
Så outhärdligt jobbigt för er alla, för Frida som inte känner sig välkommen :-( Lilla gumman. Och för dig som inte får avlastning och för Odin som inte får vara med pappa och stackars, stackars pappa som inte får vara med sina underbara barn, vilken förlust...
Jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att det komemr bättre tider vad gäller det här, och att det inte dröjer så vansinningt lång tid...
Imorgon åker jag bort för en vecka, vi kan väl försöka göra slag i saken och ses därefter?!
Ja, vill han inte ha dem där (?!) så är det väl bäst att de inte är det, tills han har rett ut sig själv. Diagnos, ja - depression eller något inom autismsprektrat, kanske? Han har inte haft funderingar på att gå och få sig utbenad själv? Om han kvicknar till senare, så måste det ju vara jobbigt att inse att man har missat barnens uppväxt. Tycker jag då.
Hoppas du njuter av dina barn, och att ni har det kul ihop så mycket som det bara går!
Stor kram!
Ann med Lovisa 6 maj 2001 & Erik 13 augusti 2003 & Alva, född 9 december 2008.
****************************** **** http://www.flickr.com/photos/anek70/
3
Ammäh! Ja, vill han inte ha dem där (?!) så är det väl bäst att de inte är det, tills han har rett ut sig själv. Diagnos, ja - depression eller något inom autismsprektrat, kanske? Han har inte haft funderingar på att gå och få sig utbenad själv? Om han kvicknar till senare, så måste det ju vara jobbigt att inse att man har missat barnens uppväxt. Tycker jag då.
Hoppas du njuter av dina barn, och att ni har det kul ihop så mycket som det bara går!
Stor kram!
Näe så tråkigt... Usch vad ledsen jag blir!! Hur kan man bara vara så.. Som många Josefine och Ann skriver, börjar helt klart fundera åt depressionshållet. Men, å andra sidan, syrran har ju två barn med olika män och ingen av dem är nämnvärt intresserade av sina barn. Yngsta tjejens pappa träffar henne då och då, men inte med nån strörre entusiasm. Och äldsta tjejens pappa har inte hört av sig alls på sådär 10 år.. Jag förstår ärligt talat inte hur de är funtade, men uppenbart kan de leva utan sina barn. För att de tycker att de, och kanske ffa kontakten med mamman, är så jobbig. Men, hur som, hur bara KAN man inte vilja vara med sina barn? Jag förstår inte..
Förstår dock att det är tufft för er just nu. Verkligen. Du får klara av mycket på egen hand. Hoppas att du har stöd i det nya..
Har du tänkt på hur du gör nu, ska barnen vara där eller ej? Kan ju inte känns så kul att låta barnen vara hos någon som inte vill ha dem.. Har ni hjälp av familjerådgivningen eller nån som kan hjälpa er att få till ett bra umgänge som funkar för er alla?
Hör av dig om du vill prata, ses, leka med barnen. Jag börjar jobba nu på onsdag (1/8) men har ju iaf helgerna över, även om hela augusti är fullt av kalas och fester.
Kram!!
4
Näe så tråkigt... Usch vad ledsen jag blir!! Hur kan man bara vara så.. Som många Josefine och Ann skriver, börjar helt klart fundera åt depressionshållet. Men, å andra sidan, syrran har ju två barn med olika män och ingen av dem är nämnvärt intresserade av sina barn. Yngsta tjejens pappa träffar henne då och då, men inte med nån strörre entusiasm. Och äldsta tjejens pappa har inte hört av sig alls på sådär 10 år.. Jag förstår ärligt talat inte hur de är funtade, men uppenbart kan de leva utan sina barn. För att de tycker att de, och kanske ffa kontakten med mamman, är så jobbig. Men, hur som, hur bara KAN man inte vilja vara med sina barn? Jag förstår inte..
Förstår dock att det är tufft för er just nu. Verkligen. Du får klara av mycket på egen hand. Hoppas att du har stöd i det nya..
Har du tänkt på hur du gör nu, ska barnen vara där eller ej? Kan ju inte känns så kul att låta barnen vara hos någon som inte vill ha dem.. Har ni hjälp av familjerådgivningen eller nån som kan hjälpa er att få till ett bra umgänge som funkar för er alla?
Hör av dig om du vill prata, ses, leka med barnen. Jag börjar jobba nu på onsdag (1/8) men har ju iaf helgerna över, även om hela augusti är fullt av kalas och fester.
Kram!!
Nej, fy vad tungt! Vad tragiskt att han inte orkar med sina barn. Kanske tycker han att det är lättare att helt stänga av, än att gå in i relationen och ta tag i alltihopa. Jag tycker att du gör rätt som inte åker ner när Frida så tydligt säger ifrån och J inte vill ha barnen. Det måste vara helt fruktansvärt för dig också att lämna henne där när hon bara skriker. Stor kram!!
5
Nej, fy vad tungt! Vad tragiskt att han inte orkar med sina barn. Kanske tycker han att det är lättare att helt stänga av, än att gå in i relationen och ta tag i alltihopa. Jag tycker att du gör rätt som inte åker ner när Frida så tydligt säger ifrån och J inte vill ha barnen. Det måste vara helt fruktansvärt för dig också att lämna henne där när hon bara skriker. Stor kram!!
Åh vad tråkigt. Stackars barn säger jag bara. Och vilket själviskt ex du har. Fy för honom. Hur kan man inte vilja vara med sina egna barn ? Det är ofattbart. Hoppas att han en dag verkligen inser vad det är han väljer bort.
Emeli med gullungarna Axel (0308) och Elsa (0504)
6
Men fy Åh vad tråkigt. Stackars barn säger jag bara. Och vilket själviskt ex du har. Fy för honom. Hur kan man inte vilja vara med sina egna barn ? Det är ofattbart. Hoppas att han en dag verkligen inser vad det är han väljer bort.
Jag vet ju det, känns alltid lite bättre efter att ha läst era svar.
Jag hoppas innerligt att han tar tag i sina problem så han kan vara lycklig någon gång. Först var det lättare att lämna mig så han slapp ta itu med det och nu ska han alltså lämna barnen också så han slipper en gång till. Jag har iaf bestämt mig för att backa helt och lägga all energi som gått åt hans håll på mitt eget föräldraskap i stället. Räknar kallt med att han inte kommer finnas med men hoppas givetvis att jag har fel.
Jag kan ju inte tvinga honom att ha dem, vill han inte så kommer det inte att funka. Älskade underbara barn, det känns så oändligt sorgligt att deras pappa gör så här.
Nu hoppas jag på dagisplats till båda barnen så jag kan börja jobba. *hrm* När jag får ett jobb vill säga, men jag hoppas (och tror) det inte dröjer alltför länge.
Förresten...AFF är bra på fler sätt, tex kan man råka finna en livskamrat! :-D
~Jessica med Frida-03 och Odin-06~
7
Ni e ju så goa! Jag vet ju det, känns alltid lite bättre efter att ha läst era svar.
Jag hoppas innerligt att han tar tag i sina problem så han kan vara lycklig någon gång. Först var det lättare att lämna mig så han slapp ta itu med det och nu ska han alltså lämna barnen också så han slipper en gång till. Jag har iaf bestämt mig för att backa helt och lägga all energi som gått åt hans håll på mitt eget föräldraskap i stället. Räknar kallt med att han inte kommer finnas med men hoppas givetvis att jag har fel.
Jag kan ju inte tvinga honom att ha dem, vill han inte så kommer det inte att funka. Älskade underbara barn, det känns så oändligt sorgligt att deras pappa gör så här.
Nu hoppas jag på dagisplats till båda barnen så jag kan börja jobba. *hrm* När jag får ett jobb vill säga, men jag hoppas (och tror) det inte dröjer alltför länge.
Förresten...AFF är bra på fler sätt, tex kan man råka finna en livskamrat! :-D
Det där känns ju alltför väl igen tyvärr. Så tråkigt för er. Mest tråkigt för honom kanske...för det är ju han som missar nått. Du är ju med dina barn!! Kom ihåg att det inte är fel på varken dig eller barnen. Utan på honom!!
Man kan ju hoppas på att det är nån sorts depression. För då finns det ju i alla fall hjälp att få. Eller så är han en av alla dessa människor som inte bryr sig helt enkelt. Som aldrig fattar att de missar så mycke!
Det tog ju över 1år av terapi för mitt ex innan han ville komma över och träffa barnen igen. Nu kommer han 1gång i veckan. Jag har fortfarande bekymmer med honom men det går åt rätt håll just nu i alla fall. Men jag tror inte på nått.
Bit ihop och kämpa på jag tänker på er! Och lycka till med jobbsökandet!
Och föresten...va det där en hint...har du träffat nån ny bekantskap här på AFF?? hihi!
Kramisar från Tanja
Tanja m Ninja & CeLinn + Liten
8
Usch ja Det där känns ju alltför väl igen tyvärr. Så tråkigt för er. Mest tråkigt för honom kanske...för det är ju han som missar nått. Du är ju med dina barn!! Kom ihåg att det inte är fel på varken dig eller barnen. Utan på honom!!
Man kan ju hoppas på att det är nån sorts depression. För då finns det ju i alla fall hjälp att få. Eller så är han en av alla dessa människor som inte bryr sig helt enkelt. Som aldrig fattar att de missar så mycke!
Det tog ju över 1år av terapi för mitt ex innan han ville komma över och träffa barnen igen. Nu kommer han 1gång i veckan. Jag har fortfarande bekymmer med honom men det går åt rätt håll just nu i alla fall. Men jag tror inte på nått.
Bit ihop och kämpa på jag tänker på er! Och lycka till med jobbsökandet!
Och föresten...va det där en hint...har du träffat nån ny bekantskap här på AFF?? hihi!
Jag vet inte vad det är med honom, vet ju att han mår dåligt men vad mer kan jag göra? Ägnade ju flera år åt att försöka hjälpa.
Nu får han fixa det (eller inte) själv.
Och jaa, jag och en annan aff:are håller ihop. Finns bild på oss på hans sida.
~Jessica med Frida-03 och Odin-06~
11
Vi två då ;) Jag vet inte vad det är med honom, vet ju att han mår dåligt men vad mer kan jag göra? Ägnade ju flera år åt att försöka hjälpa.
Nu får han fixa det (eller inte) själv.
Och jaa, jag och en annan aff:are håller ihop. Finns bild på oss på hans sida.
vadå på hans sida...GRRRRR hahaha!
Men visst är AFF bra på flera sätt
Jag kämpade oxå i flera år på att mitt ex skulle söka hjälp. Och han gjorde ju det. men slutade med sin medicinering när han kände sig bra. Och då dalade han neråt igen. Tillslut orkade jag inte ta hand om honom längre.
Det tog väl ½år efter vår separation innan han tog tag i det igen.
Tanja m Ninja & CeLinn + Liten
13
Näää nu vadå på hans sida...GRRRRR hahaha!
Men visst är AFF bra på flera sätt
Jag kämpade oxå i flera år på att mitt ex skulle söka hjälp. Och han gjorde ju det. men slutade med sin medicinering när han kände sig bra. Och då dalade han neråt igen. Tillslut orkade jag inte ta hand om honom längre.
Det tog väl ½år efter vår separation innan han tog tag i det igen.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
? Det är ofattbart. Hoppas att han en dag verkligen inser vad det är han väljer bort.
