Flytta hemifrån vid 16???
Tonåringar
  1. Orolig mamma
    #1

    Flytta hemifrån vid 16???

    Tonårsdottern vill flytta hemifrån efter nian. Jag har lovat hjälpa henne att hitta något om hon visar att hon tar ansvar och fixar det. Men är samtidigt så tveksam...tänk OM hon inte fixar det? I så fall är jag beredd att ta hand om tvätten till att börja med i alla fall, hon får komma hem och äta och jag hjälper givetvis till med städning o s v. Det är tidigt, jag vet. Men jag tror att hon kan sköta sig om hon skärper sig. Det jag oroar mig för är om hon tar hem kompisar sent, släpper in vem som helst, tänder ljus och glömmer dem, spelar musik högt o s v. Hon har kompisar som flyttat hemifrån vid samma ålder och t o m tidigare ändå. Jag vet inte hur det har funkat för dem. Jag önskar helst att hon kunde söka gymnasie och bo på någon form av elevhem för att se om hon fixar det men hon är helt insnöad på eget boende. Och vill gå på gymnasie på orten och här finns inget elevhem eller liknande. Å andra sidan känns det bra att ha henne på samma ort. Jag vet att hon kommer att bli fruktansvärt besviken nu om vi inte hjälper henne. Och jag tror att det skulle vara nyttigt för henne att ta lite mer ansvar. Men......Har någon annan erfarenhet av ungdomar som flyttar hemifrån tidigt? Hur har det gått?
  2. 1
    Flytta hemifrån vid 16??? Tonårsdottern vill flytta hemifrån efter nian. Jag har lovat hjälpa henne att hitta något om hon visar att hon tar ansvar och fixar det. Men är samtidigt så tveksam...tänk OM hon inte fixar det? I så fall är jag beredd att ta hand om tvätten till att börja med i alla fall, hon får komma hem och äta och jag hjälper givetvis till med städning o s v. Det är tidigt, jag vet. Men jag tror att hon kan sköta sig om hon skärper sig. Det jag oroar mig för är om hon tar hem kompisar sent, släpper in vem som helst, tänder ljus och glömmer dem, spelar musik högt o s v. Hon har kompisar som flyttat hemifrån vid samma ålder och t o m tidigare ändå. Jag vet inte hur det har funkat för dem. Jag önskar helst att hon kunde söka gymnasie och bo på någon form av elevhem för att se om hon fixar det men hon är helt insnöad på eget boende. Och vill gå på gymnasie på orten och här finns inget elevhem eller liknande. Å andra sidan känns det bra att ha henne på samma ort. Jag vet att hon kommer att bli fruktansvärt besviken nu om vi inte hjälper henne. Och jag tror att det skulle vara nyttigt för henne att ta lite mer ansvar. Men......Har någon annan erfarenhet av ungdomar som flyttar hemifrån tidigt? Hur har det gått?
  3. Medlem sedan
    Dec 1999
    #2
    Men, ska hon inte gå gymnasiet? Har hon då råd att betala hyra, hemförsäkring, telefon, el, etc?
    Jag tycker att det låter lite väl ungt att bo själv faktiskt. Själv flyttade jag hemifrån när jag var 19 år och då hade jag gått klart gymnasiet. Jag hade växt upp i en etta på 37 kvm med två vuxna dessförinnan och hade ett svår relation till min pappa. Så för min del var flytten en ren nödvänighet.

    Men självklart kan en del vara mognare än andra. Varför vill hon flytta?

    Många ungdomar inser inte att det är ett stort ansvar att bo själv och att det framförallt kostar.
    De ser bara friheten som hägrar....

    Jag skulle säga ja om hon stod för alla kostnader annars skulle hon få vänta tills gymnasiet var klart eller åtminstone tills hon fyllde 18 år.
  4. 2
    Men, ska hon inte gå gymnasiet? Har hon då råd att betala hyra, hemförsäkring, telefon, el, etc?
    Jag tycker att det låter lite väl ungt att bo själv faktiskt. Själv flyttade jag hemifrån när jag var 19 år och då hade jag gått klart gymnasiet. Jag hade växt upp i en etta på 37 kvm med två vuxna dessförinnan och hade ett svår relation till min pappa. Så för min del var flytten en ren nödvänighet.

    Men självklart kan en del vara mognare än andra. Varför vill hon flytta?

    Många ungdomar inser inte att det är ett stort ansvar att bo själv och att det framförallt kostar.
    De ser bara friheten som hägrar....

    Jag skulle säga ja om hon stod för alla kostnader annars skulle hon få vänta tills gymnasiet var klart eller åtminstone tills hon fyllde 18 år.
  5. Medlem sedan
    Jun 2007
    #3
    Jag har elever som flyttat hemifrån med föräldrarnas goda minne. Det har inte i något fall fungerat bra. Ofta slutar det med en vräkning, då kamrater kommer hem till den som har egen lägenhet och både för- och efterfestar. Detta trots att den som bor i lägenheten inte vill att de ska komma, men har svårt att säga nej. Kamrater betyder enormt mycket och då är det inte lätt att säga att de inte får komma och festa.

    Varför vill hon flytta hemifrån? Om hon inte kan ta ansvar för mat, städning och tvätt är hon definitivt inte mogen att flytta. Det normala är att man bor hemma tills man gått ur gymnasiet.
  6. 3
    Jag har elever som flyttat hemifrån med föräldrarnas goda minne. Det har inte i något fall fungerat bra. Ofta slutar det med en vräkning, då kamrater kommer hem till den som har egen lägenhet och både för- och efterfestar. Detta trots att den som bor i lägenheten inte vill att de ska komma, men har svårt att säga nej. Kamrater betyder enormt mycket och då är det inte lätt att säga att de inte får komma och festa.

    Varför vill hon flytta hemifrån? Om hon inte kan ta ansvar för mat, städning och tvätt är hon definitivt inte mogen att flytta. Det normala är att man bor hemma tills man gått ur gymnasiet.
  7. Medlem sedan
    Jun 1998
    #4
    Min gammelbästis två flickor har flyttat hemifrån vid 16, men det har varit för att gå på gymnasiet på centralorten som ligger 5-6 från byn där de bor, med ganska dåliga bussförbindelser. Det har fungerat bra, men så är det också ansvarsfulla flickor utan alltför romantiserade idéer om vad eget boende innebär - det har varit en nödvändighet bara.

    Jag tycker inte ni ska göra dottern till viljes om det inte finns goda skäl - 16 år ÄR väldigt ungt och om du känner att du måste tvätta och ge henne käk känns det ju inte riktigt som om du anser henne mogen.
  8. 4
    Min gammelbästis två flickor har flyttat hemifrån vid 16, men det har varit för att gå på gymnasiet på centralorten som ligger 5-6 från byn där de bor, med ganska dåliga bussförbindelser. Det har fungerat bra, men så är det också ansvarsfulla flickor utan alltför romantiserade idéer om vad eget boende innebär - det har varit en nödvändighet bara.

    Jag tycker inte ni ska göra dottern till viljes om det inte finns goda skäl - 16 år ÄR väldigt ungt och om du känner att du måste tvätta och ge henne käk känns det ju inte riktigt som om du anser henne mogen.
  9. Medlem sedan
    May 1998
    #5

    Men, ska du stå för...

    ... det ekonomiska också? Var ska annars en 16-åring få pengar från?

    Jag förstår inte vitsen med att flytta hemifrån om mamma ändå ska sköta städning, tvätt och mat. Klart man kan stötta, men huvudsakligen måste de väl klara sig själva på ALLA plan när de flyttar hemifrån?
  10. 5
    Men, ska du stå för... ... det ekonomiska också? Var ska annars en 16-åring få pengar från?

    Jag förstår inte vitsen med att flytta hemifrån om mamma ändå ska sköta städning, tvätt och mat. Klart man kan stötta, men huvudsakligen måste de väl klara sig själva på ALLA plan när de flyttar hemifrån?
  11. Medlem sedan
    Jan 2008
    #6
    Jag flyttade hemifrån när jag fortfarande gick i nian, sexton år gammal. Flyttade ihop med min pojkvän som var 24. Hade inga problem, förutom med min mamma som inte stöttade mig. Grejen var den att hon inte trivdes med att han och jag var ett par, vilket vi hade varit i ett år när vi flyttade ihop. Anledningen till att jag flyttade hemifrån hade mycket med att göra att jag inte fick ha någon kontakt med min pojkvän sålänge jag bodde hemma. Fick liksom inget val. Har alltid funkat bra för mig, och jag tyckte att det var skönt att få lära sig lite. Fick snabbt mer förståelse för mina föräldrar, och hur jobbigt det måste ha varit med pengar och fixa mat, städning, saker som man aldrig förstått innan.

    Jag och min sambo är fortfarande tillsammans och ska skaffa barn nu.

    Hoppas det löser sig för er, kan nog vara bra om hon testar att bo själv ett tag och inte bara flyttar ihop med nån pojkvän det första hon gör när hon ska flytta. Det var rätt kämpigt för mig, det tär ju på ett förhållande när vardagen smyger sig på, och man blir så uppbunden när man är så ung.
    Men slutet gott, allting gott, ångrar inte mitt beslut ett dugg idag.
  12. 6
    Jag flyttade hemifrån när jag fortfarande gick i nian, sexton år gammal. Flyttade ihop med min pojkvän som var 24. Hade inga problem, förutom med min mamma som inte stöttade mig. Grejen var den att hon inte trivdes med att han och jag var ett par, vilket vi hade varit i ett år när vi flyttade ihop. Anledningen till att jag flyttade hemifrån hade mycket med att göra att jag inte fick ha någon kontakt med min pojkvän sålänge jag bodde hemma. Fick liksom inget val. Har alltid funkat bra för mig, och jag tyckte att det var skönt att få lära sig lite. Fick snabbt mer förståelse för mina föräldrar, och hur jobbigt det måste ha varit med pengar och fixa mat, städning, saker som man aldrig förstått innan.

    Jag och min sambo är fortfarande tillsammans och ska skaffa barn nu.

    Hoppas det löser sig för er, kan nog vara bra om hon testar att bo själv ett tag och inte bara flyttar ihop med nån pojkvän det första hon gör när hon ska flytta. Det var rätt kämpigt för mig, det tär ju på ett förhållande när vardagen smyger sig på, och man blir så uppbunden när man är så ung.
    Men slutet gott, allting gott, ångrar inte mitt beslut ett dugg idag.
  13. Medlem sedan
    Dec 2000
    #7
    Men är inte just det här med att klara tvätt, matlagning och städning ett krav för att låta dem flytta hemifrån så tidigt? Jag tycker i alla fall att det är ett rimligt krav, att hon först visar att hon klarar sådant. Jag skulle inte låta en 16-åring flytta om det innebar att jag skulle behöva åka dit och städa. Jag flyttade hemifrån när jag just fyllt 17 och jag skötte allting helt själv direkt.
  14. 7
    Men är inte just det här med att klara tvätt, matlagning och städning ett krav för att låta dem flytta hemifrån så tidigt? Jag tycker i alla fall att det är ett rimligt krav, att hon först visar att hon klarar sådant. Jag skulle inte låta en 16-åring flytta om det innebar att jag skulle behöva åka dit och städa. Jag flyttade hemifrån när jag just fyllt 17 och jag skötte allting helt själv direkt.
  15. Medlem sedan
    Jun 1998
    #8
    Ja, jag har funderat vidare på inlägget och inser inte heller varför man ska flytta hemifrån innan man klarar just dessa grundläggande saker i ett hem. Tyvärr tycks kontentan bli att få vara ifred och göra som man vill - och finns då inte ens mognad och kunskap att tvätta och få i sig mat undrar jag vad som kan hända... Jag hade INTE låtit mina ungar flytta under sådana omständigheter.
  16. 8
    Ja, jag har funderat vidare på inlägget och inser inte heller varför man ska flytta hemifrån innan man klarar just dessa grundläggande saker i ett hem. Tyvärr tycks kontentan bli att få vara ifred och göra som man vill - och finns då inte ens mognad och kunskap att tvätta och få i sig mat undrar jag vad som kan hända... Jag hade INTE låtit mina ungar flytta under sådana omständigheter.
  17. Medlem sedan
    Jul 1998
    #9
    Tveksamt. Det låter som om det bara är friheten hon är ute efter och då är väl risken stor att det går åt fanders, med objudna kompisar. Hon kan tappa greppet även om hennes ambition är att klara det.

    Min son flyttade vid 16 till ett kollektiv med kompisar. De var straight edgare (inga droger, vegetarianer osv), så det fick avgöra. Vi sa att han fick prova i 3 månader, funkade det, skulle vi ta 3 månader till. Vi var ytterst tveksamma. Och det gick bara 3 månader. Det är för mycket frihet och för stort ansvar när de är så unga. Nu är han 18 och pratar fortfarande inte om att flytta. Nu bor han väl hemma tills han är 30 för han såg hur jobbigt det var ; )
  18. 9
    Tveksamt. Det låter som om det bara är friheten hon är ute efter och då är väl risken stor att det går åt fanders, med objudna kompisar. Hon kan tappa greppet även om hennes ambition är att klara det.

    Min son flyttade vid 16 till ett kollektiv med kompisar. De var straight edgare (inga droger, vegetarianer osv), så det fick avgöra. Vi sa att han fick prova i 3 månader, funkade det, skulle vi ta 3 månader till. Vi var ytterst tveksamma. Och det gick bara 3 månader. Det är för mycket frihet och för stort ansvar när de är så unga. Nu är han 18 och pratar fortfarande inte om att flytta. Nu bor han väl hemma tills han är 30 för han såg hur jobbigt det var ; )
  19. Medlem sedan
    Jul 2007
    #10
    " Jag hjälper givetvis till med städning..." Ursäkta men ska hon flytta hemifrån om hon inte ens kan städa, tvätta och laga mat själv??? Det ska hon väl göra även hemma hos mammsen och pappsen vid den åldern tyckern jag. Och kan man inte sköta såpass grundläggande saker själv så är man definitivt inte mogen för ett eget boende, det säger ju sig själv. Och hur ska det finansieras? Jag tycker det verkar helt uppåt väggarna. Du har nog rätt i att det vore nyttigt för henne att ta mer ansvar, när hon visat att hon kan det så kan ni ta en förnyad diskussion. Sen kan jag i och för sig inte fatta varför det är så bråttom med eget boende, de har ju hela livet på sig att ha ett eget hem senare.
  20. 10
    " Jag hjälper givetvis till med städning..." Ursäkta men ska hon flytta hemifrån om hon inte ens kan städa, tvätta och laga mat själv??? Det ska hon väl göra även hemma hos mammsen och pappsen vid den åldern tyckern jag. Och kan man inte sköta såpass grundläggande saker själv så är man definitivt inte mogen för ett eget boende, det säger ju sig själv. Och hur ska det finansieras? Jag tycker det verkar helt uppåt väggarna. Du har nog rätt i att det vore nyttigt för henne att ta mer ansvar, när hon visat att hon kan det så kan ni ta en förnyad diskussion. Sen kan jag i och för sig inte fatta varför det är så bråttom med eget boende, de har ju hela livet på sig att ha ett eget hem senare.
  21. Medlem sedan
    Oct 2007
    #11
    Ta betalt för de tjänster hon vill ha hjälp med, du ska inte låta henne få samma service när hon flyttar som här hon bor hemma.

    Gör hon ingenting i hushållet nu alltså? Gör du _allt_ vad gäller markservicen och dessutom ger henne pengar för konsumtion?

    Nyttigt med ansvar säger du. Då får hon kanske börja med att ta ansvar hemma. Låt henne få ta ta hand om _hela_ familjens tvätt.
    Schemalägg vilka måltider hon ska fixa åt familjen, och då ingår även handling och städning av köket.

    Ska hon flytta hemifrån och du förutsätter att hon ska lära sig ansvar, så får du ge sjutton i att hjälpa henna henne. Eller stjälpla, skulle jag vilja kalla det för.

    De ungdomar jag känner till som har flyttat vid den åldern, har varit MOGNA tonåringar som redan har fått sköta tvätt, städning och matlagning själva. De har flyttat för att de får det lättare och mindre att göra hemma.

    Du ska INTE städa åt henne. Och vill hon ha hjälp med tvätt, så ta BETALT för det, inkl tvättmedel. Har hon inte råd, så skriv lånepapper på de ekonomiska bitarna så hon begriper att saker inte sköts gratis här i livet.

    Och om dottern känner sig så "mogen" för eget boende, då borde hon även kunna leta fram den bostaden själv också. Det ingår i att bli vuxen och självständigt.
    Sluta curla henne för sjutton!!!
  22. 11
    Ta betalt för de tjänster hon vill ha hjälp med, du ska inte låta henne få samma service när hon flyttar som här hon bor hemma.

    Gör hon ingenting i hushållet nu alltså? Gör du _allt_ vad gäller markservicen och dessutom ger henne pengar för konsumtion?

    Nyttigt med ansvar säger du. Då får hon kanske börja med att ta ansvar hemma. Låt henne få ta ta hand om _hela_ familjens tvätt.
    Schemalägg vilka måltider hon ska fixa åt familjen, och då ingår även handling och städning av köket.

    Ska hon flytta hemifrån och du förutsätter att hon ska lära sig ansvar, så får du ge sjutton i att hjälpa henna henne. Eller stjälpla, skulle jag vilja kalla det för.

    De ungdomar jag känner till som har flyttat vid den åldern, har varit MOGNA tonåringar som redan har fått sköta tvätt, städning och matlagning själva. De har flyttat för att de får det lättare och mindre att göra hemma.

    Du ska INTE städa åt henne. Och vill hon ha hjälp med tvätt, så ta BETALT för det, inkl tvättmedel. Har hon inte råd, så skriv lånepapper på de ekonomiska bitarna så hon begriper att saker inte sköts gratis här i livet.

    Och om dottern känner sig så "mogen" för eget boende, då borde hon även kunna leta fram den bostaden själv också. Det ingår i att bli vuxen och självständigt.
    Sluta curla henne för sjutton!!!
  23. Orolig mamma
    #12

    Hej igen och tack för synpunkt

    Jag tackar för ert engagemang och era svar.
    Ska påpeka att det är inte aktuellt än på ett halvår då hon inte gått ut nian än, det är vi helt på det klara med allihop även om hon själv helst skulle packa och flytta ikväll. Så vi har tänkt "förbereda" henne under den tiden.
    Till saken hör också att vi är en stor familj där hon är äldst av fem, och med allas kompisar och annat så är det ofta allt annat än lugnt här. Lägenheten skulle kunna ge henne en lugn fristad som hon faktiskt behöver. Hon är känslig för stress och stök runtomkring då hon har problem med koncentration o s v.
    Maten lagar hon redan själv i stort sett varje dag (då hon inte äter pizza ute) då hennes matval är mycket begränsat och hon äter inte den vanliga husmanskost vi andra äter. Så den biten vet jag att hon fixar i och för sig.
    Nej, hon hjälper inte till med tvätt och annat men det lär hon sig snabbt. Hon brukar vara hon en kompis som i stort sett ständigt har föräldrafritt, de rår sig själva, och då brukar de städa och diska m m.
    Vi kommer att göra ett kontrakt (tydligt) med vad som gäller. T ex så ska det givetvis inte tillåtas några fester. Vi kommer att ha nyckel till lägenheten så att hon vet att vi kan komma och kolla upp då och då.
    Telefon kommer hon inte att ha, förutom den mobil hon har idag så där blir det likadant. Hon har operatör så att hon ringer gratis till kompisarna, de har samma allihop.
    Hon har börjat spara grejer, porslin och sådant, som hon ska ha när hon flyttar och funderar över vad hon behöver.
    Det blir också en "prövotid" på kanske 3 månader? Så får vi se, fixar hon det inte så gör hon inte. Jag är orolig förstås, men det skulle jag vara även om hon var 18 eller 28 också....Jag TROR att hon kommer att fixa det, jag vet ju att hon KAN skärpa sig. Men visst finns farhågorna. Främst i form av det här med kompisar som kommer att komma och gå, om hon spelar högt på olämplig tid, och det här med fester. Men då är det bara att inse att det helt enkelt inte funkar och hon får komma hem igen. Hur hon skulle ta det törs jag inte tänka på men, men....hon vet ju vad som gäller.
    Jag är tacksam för alla synpunkter, positiva och negativa, andras erfarenheter, tips och råd och allt annat.
    Vi kommer absolut inte att "släppa henne" utan kommer att hålla kollen!
  24. 12
    Hej igen och tack för synpunkt Jag tackar för ert engagemang och era svar.
    Ska påpeka att det är inte aktuellt än på ett halvår då hon inte gått ut nian än, det är vi helt på det klara med allihop även om hon själv helst skulle packa och flytta ikväll. Så vi har tänkt "förbereda" henne under den tiden.
    Till saken hör också att vi är en stor familj där hon är äldst av fem, och med allas kompisar och annat så är det ofta allt annat än lugnt här. Lägenheten skulle kunna ge henne en lugn fristad som hon faktiskt behöver. Hon är känslig för stress och stök runtomkring då hon har problem med koncentration o s v.
    Maten lagar hon redan själv i stort sett varje dag (då hon inte äter pizza ute) då hennes matval är mycket begränsat och hon äter inte den vanliga husmanskost vi andra äter. Så den biten vet jag att hon fixar i och för sig.
    Nej, hon hjälper inte till med tvätt och annat men det lär hon sig snabbt. Hon brukar vara hon en kompis som i stort sett ständigt har föräldrafritt, de rår sig själva, och då brukar de städa och diska m m.
    Vi kommer att göra ett kontrakt (tydligt) med vad som gäller. T ex så ska det givetvis inte tillåtas några fester. Vi kommer att ha nyckel till lägenheten så att hon vet att vi kan komma och kolla upp då och då.
    Telefon kommer hon inte att ha, förutom den mobil hon har idag så där blir det likadant. Hon har operatör så att hon ringer gratis till kompisarna, de har samma allihop.
    Hon har börjat spara grejer, porslin och sådant, som hon ska ha när hon flyttar och funderar över vad hon behöver.
    Det blir också en "prövotid" på kanske 3 månader? Så får vi se, fixar hon det inte så gör hon inte. Jag är orolig förstås, men det skulle jag vara även om hon var 18 eller 28 också....Jag TROR att hon kommer att fixa det, jag vet ju att hon KAN skärpa sig. Men visst finns farhågorna. Främst i form av det här med kompisar som kommer att komma och gå, om hon spelar högt på olämplig tid, och det här med fester. Men då är det bara att inse att det helt enkelt inte funkar och hon får komma hem igen. Hur hon skulle ta det törs jag inte tänka på men, men....hon vet ju vad som gäller.
    Jag är tacksam för alla synpunkter, positiva och negativa, andras erfarenheter, tips och råd och allt annat.
    Vi kommer absolut inte att "släppa henne" utan kommer att hålla kollen!
  25. Medlem sedan
    Sep 2000
    #13
    En 16-åring som är ihop med en 24.åring... jag hade också haft svårt att smälta det som mamma faktiskt. Även en hemifrånflytt så tidigt hade jag inte gillat! Har själv döttrar i den åldern och även om jag tror de skulle klara det rent praktiskt så vet jag ju att de inte skulle klara det ekonomiskt och att de förmodligen inte skulle ha vett att gå i säng i tid på kvällarna osv.
    När ditt kommande barn är 16 år kanske du får mer förståelse för din mamma.
  26. 13
    En 16-åring som är ihop med en 24.åring... jag hade också haft svårt att smälta det som mamma faktiskt. Även en hemifrånflytt så tidigt hade jag inte gillat! Har själv döttrar i den åldern och även om jag tror de skulle klara det rent praktiskt så vet jag ju att de inte skulle klara det ekonomiskt och att de förmodligen inte skulle ha vett att gå i säng i tid på kvällarna osv.
    När ditt kommande barn är 16 år kanske du får mer förståelse för din mamma.
  27. Medlem sedan
    Oct 2007
    #14
    Man hamnar ju även i en beroendeställning när man är 15-16 år och flyttar ihop med en 24-åring med både fast bostad och jobb.

    Som förälder ser man helst att ens barn är självständiga individer, vilket det inte är i sen sån situation. Så jag håller med karo_ om att du troligen tänker om när du själv sitter med tonåringar.

    Tjatigt att höra kanske, men vi tonårsföräldrar har också en gång fått höra att "du kommer att tänka om när du själv får barn" och jag måste säga att mamma hade faktiskt rätt. Och jag erkänner att hon hade mer erfarenhet av föräldrarskapet än vad jag hade när jag var 16.
  28. 14
    Man hamnar ju även i en beroendeställning när man är 15-16 år och flyttar ihop med en 24-åring med både fast bostad och jobb.

    Som förälder ser man helst att ens barn är självständiga individer, vilket det inte är i sen sån situation. Så jag håller med karo_ om att du troligen tänker om när du själv sitter med tonåringar.

    Tjatigt att höra kanske, men vi tonårsföräldrar har också en gång fått höra att "du kommer att tänka om när du själv får barn" och jag måste säga att mamma hade faktiskt rätt. Och jag erkänner att hon hade mer erfarenhet av föräldrarskapet än vad jag hade när jag var 16.
  29. Minna M
    #15

    Varför så avigt inställd?

    Varför är så många avigt inställda till några års åldersskillnad och att flytta hemifrån tidigare än genomsnittet?? Tycker det är en sån tråkig inställning. Vissa klarar av det, vissa gör det inte men att generalisera och dra alla över en kam tycker jag är tråkigt.

    Nu vet jag inte hur personen i fråga är eller hur pass mogen hon är men jag kan ju bara tala om att min systerdotter var 16 år när hon blev tillsammans med sin 6 år äldre kille, som dessutom hade en 2-årig dotter tillsammans med en annan tjej.
    De har varit tillsammans i 1½ år nu, är förlovade. Min systerdotter läser andra året på gymnasiet och bor mer eller mindre hos sin kille och hans dotter i hans hus.
    Hennes kille har sin dotter varannan vecka och hon tar ett enormt bra ansvar för henne.

    Så bara för att man är ung behöver inte det betyda att man inte är mogen eller inte klarar av något. Hur ska man veta om man inte får prova dessutom??

    Kanske reaktionerna beror lite på också vilka familjeförhållanden man kommer ifrån, i min familj och släkt är det inte alls särskilt ovanligt att man träffar sin sambo/man redan i 15-16 årsåldern.
  30. 15
    Varför så avigt inställd? Varför är så många avigt inställda till några års åldersskillnad och att flytta hemifrån tidigare än genomsnittet?? Tycker det är en sån tråkig inställning. Vissa klarar av det, vissa gör det inte men att generalisera och dra alla över en kam tycker jag är tråkigt.

    Nu vet jag inte hur personen i fråga är eller hur pass mogen hon är men jag kan ju bara tala om att min systerdotter var 16 år när hon blev tillsammans med sin 6 år äldre kille, som dessutom hade en 2-årig dotter tillsammans med en annan tjej.
    De har varit tillsammans i 1½ år nu, är förlovade. Min systerdotter läser andra året på gymnasiet och bor mer eller mindre hos sin kille och hans dotter i hans hus.
    Hennes kille har sin dotter varannan vecka och hon tar ett enormt bra ansvar för henne.

    Så bara för att man är ung behöver inte det betyda att man inte är mogen eller inte klarar av något. Hur ska man veta om man inte får prova dessutom??

    Kanske reaktionerna beror lite på också vilka familjeförhållanden man kommer ifrån, i min familj och släkt är det inte alls särskilt ovanligt att man träffar sin sambo/man redan i 15-16 årsåldern.
  31. Medlem sedan
    Jun 2002
    #16

    Det har gått bra:)

    min äldsta tjej flyttade till sin pojkvän när hon var 15, han bodde på samma ort så det var inte ett så himla stort steg, vi träffades ju ofta ialla fall. I början var det lite oklar med hur ekonomin skulle se ut, jag hade sagt att hon skulle 1. sköta skolan, 2. klara sig ekonomiskt, annars skulle jag hämta hem henne. visst, hon fixade det men hade det rätt jobbigt.

    så i höstas när hon började gymnasiet så flyttade hon till en annan stad helt ensam. vi saknar henne fortfarande enormt men den utbildning hon vill gå och har kämpat så för att komma in på finns bara på ett ställe i landet...så vi köpte en lägenhet åt henne på studieorten, så får hon 8000 kr/månad av oss som ska räcka till allt. vi vill att hon ska ha tid för sina studier och vill därför inte att hon ska behöva ha extrajobb för att klara sig.

    det går bra, allt som ska göras hemma vet hon sedan många år hur det fungerar och är det något hon är osäker på så ringer hon och frågar.

    jag tror att det är bra för ungdomar att få stå på egna ben, att de växer och mår bra av ansvar. i sverige utbildar man sig länge och bor därför ofta kvar i föräldrahemmet länge av ekonomiska skäl trots att många sedan länge är redo att leva sitt eget liv.
  32. 16
    Det har gått bra:) min äldsta tjej flyttade till sin pojkvän när hon var 15, han bodde på samma ort så det var inte ett så himla stort steg, vi träffades ju ofta ialla fall. I början var det lite oklar med hur ekonomin skulle se ut, jag hade sagt att hon skulle 1. sköta skolan, 2. klara sig ekonomiskt, annars skulle jag hämta hem henne. visst, hon fixade det men hade det rätt jobbigt.

    så i höstas när hon började gymnasiet så flyttade hon till en annan stad helt ensam. vi saknar henne fortfarande enormt men den utbildning hon vill gå och har kämpat så för att komma in på finns bara på ett ställe i landet...så vi köpte en lägenhet åt henne på studieorten, så får hon 8000 kr/månad av oss som ska räcka till allt. vi vill att hon ska ha tid för sina studier och vill därför inte att hon ska behöva ha extrajobb för att klara sig.

    det går bra, allt som ska göras hemma vet hon sedan många år hur det fungerar och är det något hon är osäker på så ringer hon och frågar.

    jag tror att det är bra för ungdomar att få stå på egna ben, att de växer och mår bra av ansvar. i sverige utbildar man sig länge och bor därför ofta kvar i föräldrahemmet länge av ekonomiska skäl trots att många sedan länge är redo att leva sitt eget liv.
  33. Medlem sedan
    Sep 2000
    #17
    Avigt inställd tycker jag definitivt inte att jag är, men efter trådstartarens beskrivning tycker jag det är tidigt, då hon kanske behöver hjälp med både städning, tvätt och matlagning osv.

    För övrigt vet jag inte, det kanske krävs att man själv har en dotter i den åldern för att förstå hur man som _förälder_ känner det när ens dotter blir tillsammans med en så pass mycket äldre kille? Helt enkelt att kunna förstå varför en mamma "inte stöttar" osv. Det blir ofta en liten kris för föräldrarna när barnen blir stora så plötsligt, man vill skydda från tokigheter helt enkelt. Sen tror jag inte att _ingen_ tjej i den åldern fixar det eller är mogen nog, eller att _ingen_ mamma kan stå ut med det. Det var bara en möjlig förklaring till varför Bubble-pops mamma varit emot det hela.

    Slutligen är jag personeligen väl lite självisk också, jag vill ha mina barn hos mig så länge de är omyndiga helt enkelt. Jag tycker tiden går tillräckligt fort ändå och de hinner gott och väl ha sina egna boenden i livet.
  34. 17
    Avigt inställd tycker jag definitivt inte att jag är, men efter trådstartarens beskrivning tycker jag det är tidigt, då hon kanske behöver hjälp med både städning, tvätt och matlagning osv.

    För övrigt vet jag inte, det kanske krävs att man själv har en dotter i den åldern för att förstå hur man som _förälder_ känner det när ens dotter blir tillsammans med en så pass mycket äldre kille? Helt enkelt att kunna förstå varför en mamma "inte stöttar" osv. Det blir ofta en liten kris för föräldrarna när barnen blir stora så plötsligt, man vill skydda från tokigheter helt enkelt. Sen tror jag inte att _ingen_ tjej i den åldern fixar det eller är mogen nog, eller att _ingen_ mamma kan stå ut med det. Det var bara en möjlig förklaring till varför Bubble-pops mamma varit emot det hela.

    Slutligen är jag personeligen väl lite självisk också, jag vill ha mina barn hos mig så länge de är omyndiga helt enkelt. Jag tycker tiden går tillräckligt fort ändå och de hinner gott och väl ha sina egna boenden i livet.
  35. Medlem sedan
    Sep 2000
    #18
    Jag erkänner också; jag hade fel och hon hade rätt. Och nu är det vi som har rätt.
  36. 18
    Jag erkänner också; jag hade fel och hon hade rätt. Och nu är det vi som har rätt.
  37. Medlem sedan
    Sep 2000
    #19
    Hoppla! Ja några 8000:-/månad finns nog inte för alla... Vi hade definitivt inte kunnat ge en unge
    8000:- i månaden, då hade de andra tre barnen plus vi själva fått kalla oss fattiga.
  38. 19
    Hoppla! Ja några 8000:-/månad finns nog inte för alla... Vi hade definitivt inte kunnat ge en unge
    8000:- i månaden, då hade de andra tre barnen plus vi själva fått kalla oss fattiga.
  39. Medlem sedan
    Oct 2007
    #20
    Exakt, jag måste bli ännu äldre innan jag erkänner att jag har fel igen.
  40. 20
    Exakt, jag måste bli ännu äldre innan jag erkänner att jag har fel igen.
Sidan 1 av 3 123 SistaSista

Liknande trådar

  1. Flytta hemifrån?
    By ulricac in forum Tonåringar
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2009-03-06, 21:49
  2. Flytta hemifrån
    By Liesl in forum Tonåringar
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2008-06-11, 09:56
  3. Flytta hemifrån vid 16???
    By Orolig mamma in forum Bokstavsbarn
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2008-01-10, 09:34
  4. Flytta hemifrån, hur går det?
    By Only the lonely in forum Bokstavsbarn
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2007-02-25, 22:46
  5. Flytta hemifrån
    By Marmelad in forum Ordet är fritt
    Svar: 31
    Senaste inlägg: 2007-01-26, 17:23
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar