jag har varit inne här men det är länge sen nu.. Är mamma till en tjej på 4,5 år som har diabetes i tre år nu i mars. Vi har ett svängande blodsocker som ställer till mycket funderande. Just nu har vi lantus 6E på morgonen, frukost ca 4 E Novoapid till de övriga målen ca 2 E.. Problemet vi har är att lillan inte håller sig nattetid. Hon behöver somna på ca 18 i blodsocker för att vakna på ca 5. Sänker vi lantus ger det ingen effekt dagtid och vi får ge så höga enheter ned novorapid. Då blir hon bara låg och vi får en massa rekyler och allt hamnar ur balans.
Vi har blivit erbjudna pump nu och jag vill höra hur ni andra har det.. Har ni det så svängigt med blodsocker på barnen ?? Vad jag förstått kan en del gå och lägga sig på 8-10 i blodsocker och vakna på nästan samma ?? jag tror ju alla svängningar och höga blodocker värden är normalt. vill gärna höra era erfarenheter,, vill också höra positivt/negativt om era liv med pump. Ska vi våga testa och eller ska jag slåss med värdena..Ibland blir jag helt tom i huvudet och funderar för nycket tror jag..
1
Pump eller inte ?? (långt) Hej !!
jag har varit inne här men det är länge sen nu.. Är mamma till en tjej på 4,5 år som har diabetes i tre år nu i mars. Vi har ett svängande blodsocker som ställer till mycket funderande. Just nu har vi lantus 6E på morgonen, frukost ca 4 E Novoapid till de övriga målen ca 2 E.. Problemet vi har är att lillan inte håller sig nattetid. Hon behöver somna på ca 18 i blodsocker för att vakna på ca 5. Sänker vi lantus ger det ingen effekt dagtid och vi får ge så höga enheter ned novorapid. Då blir hon bara låg och vi får en massa rekyler och allt hamnar ur balans.
Vi har blivit erbjudna pump nu och jag vill höra hur ni andra har det.. Har ni det så svängigt med blodsocker på barnen ?? Vad jag förstått kan en del gå och lägga sig på 8-10 i blodsocker och vakna på nästan samma ?? jag tror ju alla svängningar och höga blodocker värden är normalt. vill gärna höra era erfarenheter,, vill också höra positivt/negativt om era liv med pump. Ska vi våga testa och eller ska jag slåss med värdena..Ibland blir jag helt tom i huvudet och funderar för nycket tror jag..
Jag kan inte svara pà detta med om ni ska ha pump eller inte fór min dotter vill inte ha det sà vi har inte ens próvat, jag tycker inte heller att det verkar "trevligt". Men, de jag tráffat som har det trivs med det. Sà om det verkar vara nàgot man vill sà tror jag att man blir nójd med det.
Vad gáller várdena och insulindoserna sà ár det ett trixande att fà ihop att det passar som man behóver det. Det kráver fórándringar och prov och funderingar. I slutánden belónar det sig men det ár svàrt. Dessutom behóver man bàde ha en listig doktor och man sjálv ha intresset och fórmàgan.
Ni tar lantusen tex pà morgonen. Vi tog den i bórjan pà kvállen men fann att det ár báttre att ta den mellan klockan 14 - 16 pà eftermiddagen. Men ár vi ute och inte har den med (tar bara med lispro ut) sà kan vi flytta den till kvállen undantagsvis. Sen ár ju dosen ocksà en sak att komma underfund med. Jag blandar lantusen med lispro i en spruta och sparar ett stick.
Pà morgonen gór jag en blandning av en lispro som anpassas efter hur hon vaknar som jag blandar med en regular som tácker mellanmàlet kl 11 i skolan.
Pá kvállen tar hon eller inte en extra lispro om det behóvs. Och vi gór numer (de senaste tre àren) bara ett morgonstick i fingret. Hon grát med sina smà fingertoppar i bórjan. Min dotter har odlat sina egna antenner pà att reagera pà hur hon màr. Det har jag inspirerat henne till redan fràn nár hon blev sjuk som sexàring. Det tar dock làng tid att kunna avlása sig sjálv rátt.
Jag har slipat och reducerat systemet fór att spara pà besváret och hennes várden pà hba1c ár utmárkta. Vi skriver inte heller nàgra rapporter sedan nàgra àr tillbaka. Till fórtret fór diabetesskóterskan, lákaren knorrar inte.
Vad jag vill sága ár att det gàr att fà ihop det och att anpassa allt efter den sjuka med lite trixande och nár man kommit som du redan tre àr pà vág sà har du redan hálften vunnet. Dessutom ár din dotter nu sàpass stor att du kan bórja dela sjukdomen med henne och fà henne att hjálpa till med att fórstà pà ett annat sátt en med en tvà-àring.
Jag kan tillágga att min dotter áter socker dessutom. Och vi klarar det ándà. Hon gjorde inte det i bórjan men nár hon blev glutenallergiker och vi var tvungna att ta bort allt mjól sà kom automatiskt sockret in pà menyn igen. Det ár nástan omójligt att leva utan socker, mjól och fett... och sen nár resten av familjen ocksà har behov. Om du fórstàr.
I bórjan nár jag hade svàrt att fà grepp om insulinerna brukade jag rita scheman óver insulintoppar och dalar och rita in mattiderna och se hur det passar ihop. Sen behóver man ocksà ha koll pà vilka insulinsorter det finns, det finns mànga. Vi har haft massor med varianter.
2
Jag kan inte svara pà detta med om ni ska ha pump eller inte fór min dotter vill inte ha det sà vi har inte ens próvat, jag tycker inte heller att det verkar "trevligt". Men, de jag tráffat som har det trivs med det. Sà om det verkar vara nàgot man vill sà tror jag att man blir nójd med det.
Vad gáller várdena och insulindoserna sà ár det ett trixande att fà ihop att det passar som man behóver det. Det kráver fórándringar och prov och funderingar. I slutánden belónar det sig men det ár svàrt. Dessutom behóver man bàde ha en listig doktor och man sjálv ha intresset och fórmàgan.
Ni tar lantusen tex pà morgonen. Vi tog den i bórjan pà kvállen men fann att det ár báttre att ta den mellan klockan 14 - 16 pà eftermiddagen. Men ár vi ute och inte har den med (tar bara med lispro ut) sà kan vi flytta den till kvállen undantagsvis. Sen ár ju dosen ocksà en sak att komma underfund med. Jag blandar lantusen med lispro i en spruta och sparar ett stick.
Pà morgonen gór jag en blandning av en lispro som anpassas efter hur hon vaknar som jag blandar med en regular som tácker mellanmàlet kl 11 i skolan.
Pá kvállen tar hon eller inte en extra lispro om det behóvs. Och vi gór numer (de senaste tre àren) bara ett morgonstick i fingret. Hon grát med sina smà fingertoppar i bórjan. Min dotter har odlat sina egna antenner pà att reagera pà hur hon màr. Det har jag inspirerat henne till redan fràn nár hon blev sjuk som sexàring. Det tar dock làng tid att kunna avlása sig sjálv rátt.
Jag har slipat och reducerat systemet fór att spara pà besváret och hennes várden pà hba1c ár utmárkta. Vi skriver inte heller nàgra rapporter sedan nàgra àr tillbaka. Till fórtret fór diabetesskóterskan, lákaren knorrar inte.
Vad jag vill sága ár att det gàr att fà ihop det och att anpassa allt efter den sjuka med lite trixande och nár man kommit som du redan tre àr pà vág sà har du redan hálften vunnet. Dessutom ár din dotter nu sàpass stor att du kan bórja dela sjukdomen med henne och fà henne att hjálpa till med att fórstà pà ett annat sátt en med en tvà-àring.
Jag kan tillágga att min dotter áter socker dessutom. Och vi klarar det ándà. Hon gjorde inte det i bórjan men nár hon blev glutenallergiker och vi var tvungna att ta bort allt mjól sà kom automatiskt sockret in pà menyn igen. Det ár nástan omójligt att leva utan socker, mjól och fett... och sen nár resten av familjen ocksà har behov. Om du fórstàr.
I bórjan nár jag hade svàrt att fà grepp om insulinerna brukade jag rita scheman óver insulintoppar och dalar och rita in mattiderna och se hur det passar ihop. Sen behóver man ocksà ha koll pà vilka insulinsorter det finns, det finns mànga. Vi har haft massor med varianter.
Jag har inga barn med diabetes, däremot har jag själv diabetes. Jag fick det när jag var 6 år gammal och jämfört med dagens behandlingar och insulinsorter så var det ju rena stenåldern då.
I alla fall, efter att ha levt med sprutor i 16 år så fick jag pump för 9 år sedan och jag kan egentligen bara säga en sak, jag kommer ALDRIG sätta en spruta i kroppen igen! Du får ett stabiliare, mindre svängigt blodsocker, du får en helt annan möjlighet att vara flexibel, du har möjlighet att millimeterjustera och på barn kan det ju inte bli bättre än så. Du kan snabbt ta ner toppar utan att behöva sticka en extra gång, och eftersom du har en basaldos på snabbverkade insulin behöver du inte planera så mycket för dagen efter som du måste göra nu. Du ställer in pumpen på hur mycket som behövs just nu, och du kan ha flera olika kurvor på ett dygn. Så krävs mer på förnatten så kan du minska till morgonen tex.
Jag gissar att du oroar dig för hur andra ska reagera på om din dotter har pump, blir hon utittad osv. Det kommer hon säkert att bli, men barn i allmänhet brukar ju anpassa sig till konstigheter som om det vore det mest normala i hela världen ganska fort. Dessutom behöver pumpen inte vara särskilt synlig om ni inte vill. Hon har ju fortfarande diabetes, oavsett om hon har pump eller inte. Det måste hon lära sig leva med.
Det värsta som kan hända är ju att ni får gå tillbaka till sprutor igen, men då har du ju åtminstone testat!
Jag har två barn som inte har diabetes, om någon av dem skulle få diabetes skulla jag kräva pump på en gång, och om de inte skulle få nån pump så skulle jag ge dem min egen pump. Jag tycker inte sprutbehandling är ett alternativ, men det är ju min åsikt det.
Lycka till!
3
Jag har inga barn med diabetes, däremot har jag själv diabetes. Jag fick det när jag var 6 år gammal och jämfört med dagens behandlingar och insulinsorter så var det ju rena stenåldern då.
I alla fall, efter att ha levt med sprutor i 16 år så fick jag pump för 9 år sedan och jag kan egentligen bara säga en sak, jag kommer ALDRIG sätta en spruta i kroppen igen! Du får ett stabiliare, mindre svängigt blodsocker, du får en helt annan möjlighet att vara flexibel, du har möjlighet att millimeterjustera och på barn kan det ju inte bli bättre än så. Du kan snabbt ta ner toppar utan att behöva sticka en extra gång, och eftersom du har en basaldos på snabbverkade insulin behöver du inte planera så mycket för dagen efter som du måste göra nu. Du ställer in pumpen på hur mycket som behövs just nu, och du kan ha flera olika kurvor på ett dygn. Så krävs mer på förnatten så kan du minska till morgonen tex.
Jag gissar att du oroar dig för hur andra ska reagera på om din dotter har pump, blir hon utittad osv. Det kommer hon säkert att bli, men barn i allmänhet brukar ju anpassa sig till konstigheter som om det vore det mest normala i hela världen ganska fort. Dessutom behöver pumpen inte vara särskilt synlig om ni inte vill. Hon har ju fortfarande diabetes, oavsett om hon har pump eller inte. Det måste hon lära sig leva med.
Det värsta som kan hända är ju att ni får gå tillbaka till sprutor igen, men då har du ju åtminstone testat!
Jag har två barn som inte har diabetes, om någon av dem skulle få diabetes skulla jag kräva pump på en gång, och om de inte skulle få nån pump så skulle jag ge dem min egen pump. Jag tycker inte sprutbehandling är ett alternativ, men det är ju min åsikt det.
Hej Jenny_u! Måste bara få ställa en fråga, hur upplever du att det är att alltid ha pumpen på dig? KÄnns det stor och klumpig och liksom "ivägen" tycker du? Eller vänjer man sig helt enkelt?? Hur är det att sova med en pump? Har hört att man liksom vänjer sig att ha den bredvid sig, men tjorvar man inte lätt in sig...? Vad tycker ni man om pumpen??? Jag förstår att det är jättebra med pump och har av och till funderat på det sista åtta åren men inte kommit till skott. Lite rädd att jag ser konstig ut med en pump i fickan/bh eller var man nu har den. Och det känns ju lite oatraktivt på något sätt... Men är det så? Överdriver jag i mina tankar tror du? Såg du några hinder innan du började med pump? Tacksam för svar!!! Hälsn från en med diab sedan 20år tillbaka (och nu är jag 34 år)
5
Hej Jenny_u! Måste bara få ställa en fråga, hur upplever du att det är att alltid ha pumpen på dig? KÄnns det stor och klumpig och liksom "ivägen" tycker du? Eller vänjer man sig helt enkelt?? Hur är det att sova med en pump? Har hört att man liksom vänjer sig att ha den bredvid sig, men tjorvar man inte lätt in sig...? Vad tycker ni man om pumpen??? Jag förstår att det är jättebra med pump och har av och till funderat på det sista åtta åren men inte kommit till skott. Lite rädd att jag ser konstig ut med en pump i fickan/bh eller var man nu har den. Och det känns ju lite oatraktivt på något sätt... Men är det så? Överdriver jag i mina tankar tror du? Såg du några hinder innan du började med pump? Tacksam för svar!!! Hälsn från en med diab sedan 20år tillbaka (och nu är jag 34 år)
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
