Ny här
Flerhandikapp
  1. Medlem sedan
    Jul 2007
    #1

    Ny här

    Hej!
    Hanna heter jag. Jag är mamma till Emil som tyvärr inte finns kvar på jorden. Han dog julafton 2006. Han hade en CP-skada, stämmbandspares ( han hade en trackeostomi) och även sväljpares.
    Vill för det första skicka en stor kram till alla er föräldrar som har flerhandikappade barn. Ni är riktiga kämpar. Jag har kastats från att vara en mkt speciell familj till att vara en helt " vanlig" familj. Det känns tomt och konstigt. Inga apparater. Inga assistenter. Inga sjukhusbesök. Inga mediciner. Den biten saknar jag inte. Jag saknar mitt barn. Utan allt runt omkring. Kände mig identiteslös ganska länge efter Emils död. Hela mitt liv va uppbyggt kring honom och jag jobbade även som arbetsledare till alla hans assistenter.
    Har en 1,5 åring som inte är handikappad. Inser då hur lite tid man hade och bara vara mamma till Emil och det har fått mig att gråta miljoner gånger.
    Ville bara skriva av mig lite.
    1000000 styrkekramar till er alla
  2. 1
    Ny här Hej!
    Hanna heter jag. Jag är mamma till Emil som tyvärr inte finns kvar på jorden. Han dog julafton 2006. Han hade en CP-skada, stämmbandspares ( han hade en trackeostomi) och även sväljpares.
    Vill för det första skicka en stor kram till alla er föräldrar som har flerhandikappade barn. Ni är riktiga kämpar. Jag har kastats från att vara en mkt speciell familj till att vara en helt " vanlig" familj. Det känns tomt och konstigt. Inga apparater. Inga assistenter. Inga sjukhusbesök. Inga mediciner. Den biten saknar jag inte. Jag saknar mitt barn. Utan allt runt omkring. Kände mig identiteslös ganska länge efter Emils död. Hela mitt liv va uppbyggt kring honom och jag jobbade även som arbetsledare till alla hans assistenter.
    Har en 1,5 åring som inte är handikappad. Inser då hur lite tid man hade och bara vara mamma till Emil och det har fått mig att gråta miljoner gånger.
    Ville bara skriva av mig lite.
    1000000 styrkekramar till er alla
  3. Medlem sedan
    Jul 2007
    #2
    Hej!
    Hanna heter jag. Jag är mamma till Emil som tyvärr inte finns kvar på jorden. Han dog julafton 2006. Han hade en CP-skada, stämmbandspares ( han hade en trackeostomi) och även sväljpares.
    Vill för det första skicka en stor kram till alla er föräldrar som har flerhandikappade barn. Ni är riktiga kämpar. Jag har kastats från att vara en mkt speciell familj till att vara en helt " vanlig" familj. Det känns tomt och konstigt. Inga apparater. Inga assistenter. Inga sjukhusbesök. Inga mediciner. Den biten saknar jag inte. Jag saknar mitt barn. Utan allt runt omkring. Kände mig identiteslös ganska länge efter Emils död. Hela mitt liv va uppbyggt kring honom och jag jobbade även som arbetsledare till alla hans assistenter.
    Har en 1,5 åring som inte är handikappad. Inser då hur lite tid man hade och bara vara mamma till Emil och det har fått mig att gråta miljoner gånger.
    Ville bara skriva av mig lite.
    1000000 styrkekramar till er alla
    Vill bara inflika att om någon har några frågor kring bidrag eller assistans eller något annat som har med att vårda i hemmet så får ni gärna fråga mig. Jag har 6 års erfarenhet av sånt. Hjälper gärna till om jag kan.
  4. 2
    Hej!
    Hanna heter jag. Jag är mamma till Emil som tyvärr inte finns kvar på jorden. Han dog julafton 2006. Han hade en CP-skada, stämmbandspares ( han hade en trackeostomi) och även sväljpares.
    Vill för det första skicka en stor kram till alla er föräldrar som har flerhandikappade barn. Ni är riktiga kämpar. Jag har kastats från att vara en mkt speciell familj till att vara en helt " vanlig" familj. Det känns tomt och konstigt. Inga apparater. Inga assistenter. Inga sjukhusbesök. Inga mediciner. Den biten saknar jag inte. Jag saknar mitt barn. Utan allt runt omkring. Kände mig identiteslös ganska länge efter Emils död. Hela mitt liv va uppbyggt kring honom och jag jobbade även som arbetsledare till alla hans assistenter.
    Har en 1,5 åring som inte är handikappad. Inser då hur lite tid man hade och bara vara mamma till Emil och det har fått mig att gråta miljoner gånger.
    Ville bara skriva av mig lite.
    1000000 styrkekramar till er alla
    Vill bara inflika att om någon har några frågor kring bidrag eller assistans eller något annat som har med att vårda i hemmet så får ni gärna fråga mig. Jag har 6 års erfarenhet av sånt. Hjälper gärna till om jag kan.
  5. Anonym
    #3
    Hej
    Jag har en dotter som troligen inte blir gammal och jag tänker ibland på hur mkt tid jag kommer att "ha över" när hon inte finns mer. Och vad skönt det kommer att bli att slippa allt jobb och alla assitenter och alla bidragsansökningar och allt. Det är jobbiga tankar men jag tror att det kanske är mitt sätt att bearbeta innan det händer. Jag förstår att du saknar ditt barn! En livslång saknad... Kram.
  6. 3
    Hej
    Jag har en dotter som troligen inte blir gammal och jag tänker ibland på hur mkt tid jag kommer att "ha över" när hon inte finns mer. Och vad skönt det kommer att bli att slippa allt jobb och alla assitenter och alla bidragsansökningar och allt. Det är jobbiga tankar men jag tror att det kanske är mitt sätt att bearbeta innan det händer. Jag förstår att du saknar ditt barn! En livslång saknad... Kram.
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar