Är i 30-års-åldern. Har tre guldklimpar födda mars 2000, maj 2005 samt maj 2007. När vi började planera familj sade jag och maken att fyra barn skulle vi ha. Nu känns det som om vi har händerna underbart fulla med tre, så det blir nog ingen fyra.
Bor sedan jan 2007 i UK. Sade upp mig från mitt jobb inför flytten hit. Ser fram emot ett par år då jag kan ägna mig helt och fullt åt mina egna barn, även om jag kommer att sakna yrkeslivet, tror jag. Min yrkesroll är en så stor del av min identitet att jag nog kommer att känna mig vilsen. Är lärare med behörighet för förskolan och grundskolan årskurs 1-5.
Tidigare har maken och jag satsat hårt på jämställdhet vad gäller ansvaret för hem, barn och studier/förvärvsarbete. Till exempel har vi delat lika på föräldradagarna och tillämpat millimeterrättvisa vad gäller VAB. Nu när vårt tredje barn kommit till världen och vi flyttat utomlands blir det helt annorlunda. Jag kommer att vara "hemmafru" och maken drar hem baconet. Traditionella könsroller alltså. Känns som den klart smidigaste lösningen när nu den ena tjänar tre gånger så mycket som den andra. Vi är båda så innerligt trötta på att kämpa med det så kallade "livspusslet".
Vägg
Du m�ste vara medlem f�r att kunna skriva i denna medlems v�gg. Medlem blir du enkelt h�r »
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
