medlemspresentation danan

Nja jag tänkte mest på sambo såklart, honom vill jag ha där hela tiden, helst... Menmen får väl se hur det blir. Har inte tänkt så jättemycket på det, men satt med tanken igår. insåg iofs att de öppnar nyrenoverade kvinnokliniken i april, så vi har nog tajmat bra med tanke på lokaler :)

1-2 dagar antar jag ja.. Vi bor jättenära MAS, så sambon tyckte att vi bara kunde sticka hem direkt istället. Får väl se hur det känns helt enkelt.

Annars? Börjat bli mobbad för mage ännu? Min svägerska missar inga tillfällen att påpeka att det syns numera åtminstone, emn annars får jag vara ifred :)

Jag har faktiskt inte hunnit tänka så långt! Bara det att jag vill föda i Malmö och inte i Lund. Fast man kanske ska överväga Lund iaf, där är kanske trevligare. Ska prata lite med min svägerska. Hon födde för snart tre år sedan i Malmö. Fast besökstiderna tycker jag nog ändå är rätt sköna. För jag gissar att man inte kommer vara sådär jättepigg, och då är det skönt om man slipper massa spring. Så länge min sambo får vara med mig hela tiden, så är det lugnt! Men så länge stannar man väl inte, om det inte uppstår komplikationer?! 1-2 dagar eller?

Känner du redan puffar..avis! Jag kände bebisen en gang för 2 veckor sedan, men inget sedan dess =( Är i v 19 + 1 nu, nedräkningen för halvavägen har börjat =) Jisses vad tiden gar fort. 27 maj är det beräknat. Men jag är övertygad om att jag flyttas fram pa nästa UL.

Såg att du är från Malmö precis som jag, vilken vecka är du i?

Såg att du har en liten solskensflicka! Kan det ha varit dr S som varit med vid tillverkningen ;)

Kikade in, gör ett litet märke i boken.
Visst är det härligt med goa bonusar!
Mina är lite äldre 11 och 19. Men så har jag ju haft dom ett tag. ;)
Min yngsta va oxå 5 när jag kom in i familjen. I dag består familjen av ytterligare en tjej (vår gemensamma) och i oktober blir jag bonus mormor.
;)

Hej Danan.

Åh, tack för uppmärksamheten.
Jag läser inte så ofta på "Mina meddelanden" så det tog ett tag innan jag såg ditt inlägg.

De frågor du ställer är sån’t jag skulle kunna skriva 900 sidiga uppsatser om. Det är svåra och stora frågor men jag gör ett försök att formulera mig kort.

Nej, mamman är inte alltid självklart bäst för barnet. Det finns Gud ske lov fall då man fosterhemsplacerar barnet redan på BB.

Helt ointresserade mammor väljer dock oftast abort. Det är ett val pappor inte kan göra. Därför är jag övertygad om att det finns betydligt fler oengagerade pappor än mammor.

Jag är också helt övertygad om att hormoner påverkar en kvinna under graviditeten så att mamman blir mer barnfokuserad. (Ja, ja, så har vi det där med förlossningsdepressioner förstås men de är övergående med rätt medicinering.)

Det här med "förstahands-förälder" får aldrig bli så att en förälder har alla skyldigheter medan den andre föräldern har alla rättigheter tycker jag. Det handlar mycket om vilka värderingar vi för över på våra barn. Om barnet växer upp med att det är OK att pappan behandlar mamman som skit så är det stoooor risk för att söner kommer att behandla de kvinnor de möter under livets gång på samma sätt. Döttrar som ser sin mamma rädd, ynklig och maktlös kommer med stooor sannolikhet att bli lika hämmade och ynkliga själva. Många kan lova sig själva att aldrig bli som sin pappa/mamma men oftast så blir vi just så. Våra föräldrar formar oss.

Nej! Varken pappor eller mammor har RÄTT till sina barn anser jag. Barnet har däremot rätt att växa upp under trygga omständigheter i en __familj__.

När har en pappa/mamma rätt till sitt barn? Svar: När barnet har behov av det.

Det är ett generellt fel i samhället (anser jag) att så många par skiljer sig bara för att de vuxna behöver egen tid att vila upp sig på varannan vecka. Det är också ett generellt fel i samhället (anser jag) att så många vägrar leva familjeliv men ändå kräver att få ha barn. (Det gäller i allra högsta grad både mammor och pappor)

Det du skrev inom parentes (Att barn har rätt till båda sina föräldrar antar jag att vi är överens om) verkade först så självklart men ju mer jag tänker på det så håller jag nog inte riktigt med. Det beror på hur du menar.

En förälder måste kunna avsäga sig föräldraskapet. Annars skulle ju adoptioner inte finnas. Annars skulle ju spermiebanker inte få finnas. Alla barn borde ha rätt att kunna ta reda på sitt biologiska ursprung men det är inte samma sak som att kräva att t.ex. en spermiedonator ska umgås med all sin biologiska avkomma osv.

Det är mina svar. Vad är dina svar på dina egna frågor?