Jag är mamma till tre tjejer. Mellanflickan fick för tre år sedan, vid 18 års ålder, diagnos Asperger Syndrom. Vi hade länge undrat vad det var som inte stämde och diagnosen kom inte som någon överaskning. Tyvärr gick det två år från första kontakten med skolhälsovården tills utredningen var klar, hennes två första år i gymnasiet. För två år sedan tog hon studenten med sin klass, dock med en hel del kvar till ett slutbetyg. Efter att ha gjort ett fjärde år, individuellt utformat, fick hon ett slutbetyg. Hon har flyttat till egen lägenhet och väntar sedan länge-alltför länge!, på praktikplats någonstans, helst på dagis.
Jag har läst mycket om autism och Asperger Syndrom och tycker att det är ett oerhört fascinerande område. Skillnaden mellan "normal" och "autistisk" är många gånger inte så självklar! Sedan en tid följer jag snacket på "Autismspektrum". Ofta ler jag igenkännande, och jag känner stöd och tröst i att läsa om hur andra har det. Jag skulle gärna vilja komma i kontakt med någon som liksom jag har ett "nästan-vuxet" barn med AS.