Ja man får trösta sig med det. Ringde svärmor idag och berättade och hon grät i telefonen. Inte ofta man ser/hör henne gråta. Men Rufsi var verkligen allas vår älskling. Våra barn var mellan 5 och 10 när han kom till oss, de minns ju knappt nåt annat än att han bott här.
21
Ja man får trösta sig med det. Ringde svärmor idag och berättade och hon grät i telefonen. Inte ofta man ser/hör henne gråta. Men Rufsi var verkligen allas vår älskling. Våra barn var mellan 5 och 10 när han kom till oss, de minns ju knappt nåt annat än att han bott här.
Man vet att det är priset när man skaffar djur, de dör innan en själv ( förhoppningsvis) . Men att veta är en sak, när man är tvungen att avliva så är det så sorgligt ändå. Gråt du, det är han värd
22
Man vet att det är priset när man skaffar djur, de dör innan en själv ( förhoppningsvis) . Men att veta är en sak, när man är tvungen att avliva så är det så sorgligt ändå. Gråt du, det är han värd
Ja vi har ju tänkt i ett par år att det inte kan hålla länge till. Men han har knatat på, varit gammal och lite seg men ätit, druckit, busat lite ibland och mått bra.
Samtidigt som jag känner en otroligt stor sorg så kan jag också till viss del känna ett lugn, att nu är det över, nu behöver vi inte gå och kolla om han dött när han ligger och sover djupt och inte kommer när man ropar att det är promenad (för han har ju varit typ halvdöv senaste åren). Jag vet inte hur många gånger han sovit så djupt och skrämt halvt ihjäl mig när jag ska peta på honom och kolla om han lever eller om han dött i sömnen.
Nu vet man, nu behöver vi inte ha den oron längre.
23
Ja vi har ju tänkt i ett par år att det inte kan hålla länge till. Men han har knatat på, varit gammal och lite seg men ätit, druckit, busat lite ibland och mått bra.
Samtidigt som jag känner en otroligt stor sorg så kan jag också till viss del känna ett lugn, att nu är det över, nu behöver vi inte gå och kolla om han dött när han ligger och sover djupt och inte kommer när man ropar att det är promenad (för han har ju varit typ halvdöv senaste åren). Jag vet inte hur många gånger han sovit så djupt och skrämt halvt ihjäl mig när jag ska peta på honom och kolla om han lever eller om han dött i sömnen.
Nu vet man, nu behöver vi inte ha den oron längre.
Ja, så var det när vi fick ta bort gammelkatten för två år sen. Han hade bott med oss sen dottern var fyra år och sönerna inte ens fanns. Hon var 19 år när han dog.
De har ju inget minne "före Tarzan". Så för dem blir det ännu konstigare.
Men det är trots allt det rätta när de blir för skruppliga, de håller ju masken dessutom så ofta mår de sämre än man tror.
27
Ja, så var det när vi fick ta bort gammelkatten för två år sen. Han hade bott med oss sen dottern var fyra år och sönerna inte ens fanns. Hon var 19 år när han dog.
De har ju inget minne "före Tarzan". Så för dem blir det ännu konstigare.
Men det är trots allt det rätta när de blir för skruppliga, de håller ju masken dessutom så ofta mår de sämre än man tror.
Jo, det känns lättare. Men man ser den älskade hunden/katten i ögonvrån. Så har det alltid varit för mig. Jag grejer och så ser jag en skugga i ögonvrån, känns som hunden/katten som saknas i hemmet.....
Då brukar jag faktiskt le lite.
29
Jo, det känns lättare. Men man ser den älskade hunden/katten i ögonvrån. Så har det alltid varit för mig. Jag grejer och så ser jag en skugga i ögonvrån, känns som hunden/katten som saknas i hemmet.....
Ja när vår katt dog för många år sen såg/hörde man honom jättelänge efteråt
30
Ja när vår katt dog för många år sen såg/hörde man honom jättelänge efteråt
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
Gråt tills det tar slut, låt det ta den tid det tar. Kram!
