Skrivet: 2016-04-24, 12:37
#1
Skakar ni hand när ni hälsar?
Hur ofta då? Dagligen? Fler gånger om dagen? Men vilka då? Mer privat, eller på arbetet?
De gånger ni inte skakar hand, hur hälsar ni då?
Hur ofta då? Dagligen? Fler gånger om dagen? Men vilka då? Mer privat, eller på arbetet?
De gånger ni inte skakar hand, hur hälsar ni då?
skaka hand, ibland faller det sig självklart och ibland inte, inte alltid jag gör det. Folk från balkan vill skaka hand överdrivet mycket och det kan jag ibland bli trött på men de tar enormt illa upp om man inte gör det.
Med handen på hjärtat så är jag nog rätt kass på att skaka hand.
Same shit different day.
Hänger här dygnet runt, alla dagar på året.
Är du en utav idioterna....ja då kan du dra åt helvete.
På jobbet skakar jag hand när jag möter nya föräldrar eller nya kollegor t ex.
Privat skakar jag hand när jag presenteras för någon ny person, en kompis kompis kompis eller så... om jag känner av situationen att det är läge för det. Känns personen inte som nån handskakningsperson så säger jag hej och nickar t ex eller så i stället Vissa släktingar tar jag också i hand, vissa andra kramar jag. Det är olika dels vilken relation vi har och dels vilken personlighet man är. Alla är inte kram-typen.
De flesta vänner kramar jag, några blir det puss på kinden av.
Ja, jag skakar ofta hand när jag hälsar, främst på jobbet när jag träffar nya personer där och rätt ofta när jag varit på diverse skolmöten. Rektorer verkar gilla att ta i hand både när man kommer och går oavsett om man träffats ungefär en triljon gånger innan... Och tar rektorn i hand så gör plötsligt både specialpedagogen och mentorn också det. Men det är nog de enda personerna jag frekvent hälsar på genom att ta i hand trots att vi känner varandra rätt väl vid det här laget.
När det gäller kompisar/bekanta, dvs mer privat, så tar jag i hand när jag träffar nya personer för första gången. Kompisar hälsar jag på på olika sätt beroende på vem det är, vanligast är nog en kram eller faktiskt bara ett hej.
Mest helt nya personer. Ofta räcker det med blickkontakt, nicka, lyfta handen i någon sorts vinkning (på lite avstånd) och säga hej - ett urval av dessa i lite olika kombination beroende på person och sammanhang. Men hellre skaka hand än kramas för min del.
Däremot skakar jag inte hand med personer jag träffar dagligen. Då blir det mer ett "Hej" eller "God morgon" eller så. Folk jag känner men inte har träffat på ett tag tar jag i hand.
Vem som helst kan bli förlåten när de haft fel.
Det svåra är att bli förlåten för att du har haft rätt!
Värd hos Allt för Föräldrar
Latinos brukar också handhälsa. Och unga förortskillar kan vara överdrivet hanadhälande. Men inte med mej, då, utan mad andra grabbar.
Nu är jag inte kränkt över just detta, själv föredrar jag att vinka lite på håll, med et diffust Hej
JAg uppfattar handhälsande som rätt formellt, så på jobbet gör jag det mer än privat, och privat gör ajg det mest när det är nya personer tex på en 50-års fest.
Nej, kramar är ju inte helt självklart.
Skakar man hand, så blir det mer formellt. Men jag känner igen det där, om en börjar , så följer alla med, det blir konstigt annars, varför ska just jag inte skaka hand, som om jag inte tog det på samma allvar, detta möte
Nä, jag är inte heller särskilt kramig.
Handskakande tycker ajg är formelt, ofta manligt, och även en generationsfråga. Min pappa skakade alltid hand. Med det är som om handhälsandet försvann till vardagas med hatten och Du-reformen.
Mitt intryck är att fler män skakar hand, och fler kvinnor kramas. Även om kramandet har blivit allt vanligare även bland män, tycker jag mig se
Jo, rektorn vill kanska invagga respekt?! Det blir inte lika mycket handskakningar med samma personer om de inte har chefen med. Jag kan ju förstå varför, men det är rätt intressant att iaktta folks beteende i olika situationer och hur de anpassar det.
på mitt jobb på fritiden och jag har min hustru med mig så handhälsar de bara på mig men inte på min hustru utan de säger bara hej till henne. Hon blir inte heller kränkt även om det känns lite sådär kan jag tycka. Det blir än knepigare när de har sin hustru med sig för jag vill ju gärna handhälsa på henne reflektionsmässigt.
Same shit different day.
Hänger här dygnet runt, alla dagar på året.
Är du en utav idioterna....ja då kan du dra åt helvete.
inte när jag möter patienter faktiskt, eller jag undviker det men gör det om jag känner av att det inte blir bra annars. De gånger jag jobbar i vården kan jag ta emot 30-50 patienter på ett pass och så lägger vi till anhöriga som är med. Det är helt enkelt at hygiensskäl jag undviker det i de sammanhangen.
Annars tar jag i hand både i mitt vanliga jobb när jag presenteras för någon eller möter någon ny. Samma sak privat.
Jag blir däremot inte kränkt om någon hälsar på mig på ett annat vis som den här debatten handlat om, men jag kan tycka ändå att det är lite klantigt av honom och naivt att tro att det inte rör upp känslor!
Håller med, det blir avigt och lite knepigt. Och även om det inte är något jag gör en sak av, så lägger jag ju det på minnet, det är något jag tar med i beräkningen om den personen. Om det sedan är något jag behöver diskutera eller få hjälp med, så kan jag, beroende på vad det gäller ,välja någon annan. Eller så har jag i bakhuvudet att jag behöver välja strategi med den här personen. Jag behöver välja mellan att vara lite macho, eller så väljer jag att vara lite fjolligt kvinnligt och be om hjälp. Beroende på vad det gäller och vem det är, så kan kan jag få enklare resultat på olika sätt. Fast ibland skäms jag lite över att jag spelar teater
Men du behandlar alla lika, oavsett kön . och det är ju lite det det handlat om, inte om att handskakandet i sig är så viktigt.
Nej, man behöver inte bli kränkt. Men man kan känna att man inte vill att den här personen ska representera mej och mina värderingar.
med att vara kvinna, du kan välja vilken roll du vill spela.
Same shit different day.
Hänger här dygnet runt, alla dagar på året.
Är du en utav idioterna....ja då kan du dra åt helvete.
Skakar mest hand med folk jag ogillar när jag är förkyld för att sprida mina bakterier.
Kramar gärna på kvinnor.
Säger hallå och vinkar, pratar direkt om nåt gemensamt utan handskakningar. Fast med okända personer, när det s a s är formellt nödvändigt, så får man ju skaka hand.
På jobbet skakar jag oftast hand när jag hälsar på patienter och deras anhöriga. Privat skakar jag också oftast hand när jag hälsar på folk, inte om jag möter en kompis ute på stan eller så men om jag blir presenterad för någon ny bekantskap t ex.
Det är väldigt få jag kramas med, bara precis min allra närmaste familj.
du får börja kindpusssa när du är förkyld, med folk du ogillar, ännu effektivare än bara handskakande