Har besök ikväll, konstigt nog..

[Mimisoul]

Konstigt är det eftersom jag är helt ensam i huset den här veckan men ändå hör gungstolen gunga på det knarrande golvet i rummet ovanför vårt vardagsrum. Det är inte första gången det händer och inte heller första gången som jag springer upp och kollar.
Nu står inte ens gungstolen i det rummet längre, eftersom jag tyckte att det var lite obehagligt att höra den, men det hjälper inte tydligen.
Fast just ikväll kände jag mig ensam och blev nästan lite glad över besöket, även fast jag alltid haft svårt att "tro" på såna händelser

[Haqvin III]

Min gissning är att det är något annat i huset än gungstolen som hörs - även om det låter som gungstolen.

[Mimisoul]

Jo, det tyckte jag med de första åren, men nej, det är precis det ljudet på ett och samma ställe och i samma takt. Hur lite jag än ville tycka det först.

[Lisse]

Jag tror!! Absolut. Min pappa dog för drygt 4 år sedan och jag har känt av honom ett par gånger, Senast härom veckan. Jag jobbade på IVA, på storsalen, och hade platsen närmast korridoren. Kände mig så oerhört iakttagen av en man i korridoren. Vände mig om, men ingen var där...... Kände samma sak flera gånger, vände mig om flera gånger, men ingen var där. Känner att det var min pappa som var där och såg till så att jag gjorde det jag skulle. Har känt av honom förut. Men så iakttagen jag kände mig just vid detta tillfälle........ det är snudd på obehagligt!

[Kerstimärta]

Hundar gör så, de finns där i ögonvrån När de gått bort.

Fast de gungar inte gungstol alls. Men, kul eller skönt att sånt upplevs så man får lite tröst

[Haqvin III]

Tja, till dess jag är överbevisad om motsatsen tror jag inte på övernaturliga fenomen.

[Smålandspappa]

sig lite allmänt i gamla kåkar, inget övernaturligt utan helt normalt för en gammal kåk.

Om det nu vore någon som gick igen, varför ska de liksom bara sitta och gunga i en stol eller smälla i väggen. Varför kan inte gengångare i så fall sätta sig lugnt i soffan, säga hej och berätta vad som är problemet liksom.

[Haqvin III]

[Mimisoul]

Att det smäller i väggar och knäpper i rör är självklart, det är ljud vi har konstant. Även ljud man inte kunnat lokalisera direkt men som efter någon dag visat sig vara parabolkabel osv.

Men nej, det går inte att ta miste på helt enkelt. Men jag begär inte att du ska tro eller tycka, men som sagt, jag vet själv hur det är att bo i hus och vilka ljud som kan uppstå.

[Mimisoul]

....som jag sa tills för 5 år sen..

[Haqvin III]

Jo, jag såg det, men såvitt jag förstår är ditt hörselintryck det enda "belägg" du har för att det handlar om en gungande gungstol. Sinnesorganen är rätt duktiga på att lura en, i synnerhet om man har förväntningar om att se, höra eller känna något speciellt.

[Mimisoul]

Nej, det är långt ifrån det enda, men ikväll var det det jag tog upp.

Det är ingen idé att ens diskutera eftersom du, som vanligt, har rätt. Jag kan förklara i tio svar till och du har ändå rätt. Det är därför jag säger trevlig kväll till dig nu.

[Haqvin III]

Jag säger inte att jag "har rätt", Mimisoul, utan enbart vad jag själv tror på. Jag har hittills inte i livet upplevt något, som "måste" vara övernaturligt eller oförklarligt. (Jag har däremot upplevt många märkliga saker.)

Du får naturligtvis gärna lägga fram andra erfarenheter du har gjort, som ger stöd för din uppfattning. Jag lovar i så fall att bedöma dem så sakligt jag kan.

[MaryT*]

Jag tror att det finns sånt som vi inte vet säkert. Såklart finns det det - vi kan ju inte ha upptäckt allt nu .

Men den som inte vill tro på sånt, behöver ju inte. Och den som tror på det har ju ingen skyldighet att "lägga fram bevis" eller så. Var och en får tro som den vill, det är väl det allra bästa tänker jag?

[MaryT*]

Däremot har jag svårt att förstå behovet som en del verkar ha, av att idiotförklara andra som tror annat än de själva. Så länge man inte skadar någon annan med sin tro så borde det väl inte vara något att bry sig om för andra?
Ingen av oss VET ju heller vad som är sant och inte.

[blå fågeln]

Vi hör det vi är vana att höra. Hjärnan letar efter det bekanta, tills den skapar det själv.

vi har hund. Hon brukar gå runt i huset, och klorna är aningen för långa, så det klapprar lite lätt . Det är inget jag tänkte på.
Men ibland har jag lämnat bort henne, av någon anledning. Och jag hör ändå hur hon klapprar runt i huset. Eftersom hunden lever, så kan hon ju inte spöka. Men jag är så van att höra det, så finns det inte , så hör jag det ändå.

[gossan]

Min dotter var också övertygad om att vi hade besök i vårt förra hus, eftersom hon ibland hörde ljud ifrån vinden ovanför hennes rum. Det knarrade och lät nästan som att någon gick där. Det var bara hon som hörde ljudet.

En dag ropade hon från ovanvåningen: Mamma kom, nu hörs ljudet! Det är någon på vinden!

Jag, min man och min yngsta dotter som alla var på nedervåningen sprang upp till hennes rum. Det var tyst.

Vi öppnade vindsluckan och tittade upp på vinden, tomt. Min dotter var helt förstörd, hon HADE ju hört nåt. Hon var helt övertygad om att det spökade.

Jag, min man o lilla dottern gick ner på nedervåningen igen. Två minuter senare ropar stora dottern igen - Nu hörs det igen! Den här gången gick bara jag upp. Och ta mig sjutton - det hördes ett knarrande ljud från vinden när man stod i hennes rum. Med regelbundenhet knarrade det till med typ 3 sekunders mellanrum. Det lät nästan som långsamma steg.

Jag ropade på min man som kom upp, han hörde också. Vi öppnade vindsluckan igen - tomt men vi hörde knarrningar med några sekunders mellanrum. Min man sa Aha! och gick ner på nedervåningen, där vår minsta dotter satt och kollade på TV i sin inomhusgunga som vi hade skruvat upp i en bjälke i taket på nedervånningen. Hon satt och smågungade långsamt medan hon kollade på tv. På något sätt fortplantades alltså det ljudet genom huset, från bjälken på nedervåningen upp till någon bjälke eller regel på vinden som knarrade i takt med hennes gungande på nedervåningen.

"Spöket" var alltså lilla dottern. Just sayin...

[Pyssling]

Jag har också funderat över det där extremt obehagliga behovet som vissa har, att idiotförklara de som tror annorlunda än dem själva. Märkligt beteende, verkligen.
Intressant är ju också att samma person(er) gör exakt likadant oavsett vad det gäller, så fort någon har en annan åsikt så är de oupplysta, lever i en bubbla, inte tillräckligt pålästa, ja jag vet inte allt.
Men det handlar ju ofta om personer som saknar en hel del i sitt liv, så det är väl någon slags försök att hävda sig gissar jag. Synd att de inte inser att det blir så himla himla fel.

[Haqvin III]

Om dessa anklagelser gäller personer som diskuterar här, vore det kanske klädsamt att tala ur skägget och rikta kritiken direkt till berörda personer?

[Salander]

Jag varken tror eller inte tror. Vi har ju inga bevis varken för eller emot.