Salander minns du? Det var du som startade tråden för 3½ år sedan.
Håller ni med?
1
Lyfter gammal relationsfråga: "Om man inte saknar sin man/kvinna när han/hon är bortrest så är det något allvarligt fel på relationen, läste jag just på ett annat snack.
Håller ni med om det? "
Salander minns du? Det var du som startade tråden för 3½ år sedan.
Både ja och nej på den frågan. Om min partner var bortrest, så klart att jag skulle sakna honom! Massor! Men samtidigt skulle jag inte ha något emot att ta tillfället i akt att vara själv. Ensam. Göra vad jag vill. Jag tror att man behöver det också. I lagom doser, så klart.
2
Både ja och nej på den frågan. Om min partner var bortrest, så klart att jag skulle sakna honom! Massor! Men samtidigt skulle jag inte ha något emot att ta tillfället i akt att vara själv. Ensam. Göra vad jag vill. Jag tror att man behöver det också. I lagom doser, så klart.
Jag säger inte att det måste vara något fel för _dem_. Men i min/vår relation (alltså min och sambons, inte din och min ) vore det något fel om vi inte hördes. Jag skulle inte vilja ha det så.
3
Jag säger inte att det måste vara något fel för _dem_. Men i min/vår relation (alltså min och sambons, inte din och min ) vore det något fel om vi inte hördes. Jag skulle inte vilja ha det så.
Jag skulle nog inte sakna min man faktiskt om han var bortrest en dag eller helg t ex. Men så har vi i o f s också varit ihop i 20 år, när jag var i din sits och på väg att bli sambo tog jag varenda tillfälle till akt att vara nära och då saknade jag honom nästan bara han gick på toa ... Det skulle kännas konstigt, ovant, men sakna tror jag inte jag hunnit på den tiden
4
Jag skulle nog inte sakna min man faktiskt om han var bortrest en dag eller helg t ex. Men så har vi i o f s också varit ihop i 20 år, när jag var i din sits och på väg att bli sambo tog jag varenda tillfälle till akt att vara nära och då saknade jag honom nästan bara han gick på toa ... Det skulle kännas konstigt, ovant, men sakna tror jag inte jag hunnit på den tiden
Saknar man inte sin partner vid åtminstone långvarigare frånvaro från varandra, så kan man väl diskutera vilken relation man egentligen har. Mår man direkt dåligt, när partnern är borta några dagar, så är vi snarare inne på området psykisk ohälsa.
8
Saknar man inte sin partner vid åtminstone långvarigare frånvaro från varandra, så kan man väl diskutera vilken relation man egentligen har. Mår man direkt dåligt, när partnern är borta några dagar, så är vi snarare inne på området psykisk ohälsa.
Nej, det håller jag inte med om. Min man har varit iväg på jobb sedan vi träffades och jag är van vid det. Går inte och saknar honom, men blir alltid glad av att höra ifrån honom.
Jag trivs alltid bäst när han är hemma och jag VILL ha honom nära, men när han inte är det så är jag bekväm med det.
9
Nej, det håller jag inte med om. Min man har varit iväg på jobb sedan vi träffades och jag är van vid det. Går inte och saknar honom, men blir alltid glad av att höra ifrån honom.
Jag trivs alltid bäst när han är hemma och jag VILL ha honom nära, men när han inte är det så är jag bekväm med det.
Nej, verkligen inte. Om min man är borta 1 natt eller en helg saknar jag honom på ett plan men inte så att jag går och tänker på det. Jag vet ju att han kommer hem snart igen.
10
Nej, verkligen inte. Om min man är borta 1 natt eller en helg saknar jag honom på ett plan men inte så att jag går och tänker på det. Jag vet ju att han kommer hem snart igen.
Jag kan sakna honom ibland vara jag vet att han ska resa bort - på något sätt redan i förväg. Det tyder väl endast på någon knasighet hos mig
Är det bara en-två dagar kan det mycket väl hända att jag inte saknar honom. Vi kanske har fullt program här hemma, så man hinner inte ens känna efter att det är en person mindre hemma. Knappast något tecken på något fel på relationen i mina ögon.
Att sakna sin partner när han/hon finns hemma är däremot en mer säker indikation på att något inte är som det ska. Sedan kan det vara allt ifrån relationsproblem till att partnern är mentalt frånvarande pga stress eller liknande.
12
Jag kan sakna honom ibland vara jag vet att han ska resa bort - på något sätt redan i förväg. Det tyder väl endast på någon knasighet hos mig
Är det bara en-två dagar kan det mycket väl hända att jag inte saknar honom. Vi kanske har fullt program här hemma, så man hinner inte ens känna efter att det är en person mindre hemma. Knappast något tecken på något fel på relationen i mina ögon.
Att sakna sin partner när han/hon finns hemma är däremot en mer säker indikation på att något inte är som det ska. Sedan kan det vara allt ifrån relationsproblem till att partnern är mentalt frånvarande pga stress eller liknande.
Oj! Jag som tycker att det är JÄTTESKÖNT att få vara ensam hemma utan både man och barn ibland... Just det där att få ha hela huset för mig själv är större lyx än att få resa bort på egen hand
13
Oj! Jag som tycker att det är JÄTTESKÖNT att få vara ensam hemma utan både man och barn ibland... Just det där att få ha hela huset för mig själv är större lyx än att få resa bort på egen hand
Jag saknar min man massor när han är bortrest, inte så där så att jag går och tänker på det hela tiden och inte kan göra något annat eller så, men jag saknar honom och det känns ensamt och tomt här hemma.
Han säger samma sak när jag varit bortrest.
Jag tycker inte alls att det är något fel på relationen hos dem som inte saknar varandra, bara för att vår relation inte är sådan att vi inte skulle sakna den andre.
14
Jag saknar min man massor när han är bortrest, inte så där så att jag går och tänker på det hela tiden och inte kan göra något annat eller så, men jag saknar honom och det känns ensamt och tomt här hemma.
Han säger samma sak när jag varit bortrest.
Jag tycker inte alls att det är något fel på relationen hos dem som inte saknar varandra, bara för att vår relation inte är sådan att vi inte skulle sakna den andre.
Man kan vara van vid olika saker. Om jag lämnat bort hunden ( jag har ju ingen man, då) så kan jag tycka det är skönt att slippa gå ut i regnet, och kunna sova ut. Men det är tomt och tyst, jag hör hennes trippa i trappen, jag ser henne i ögonvrån, ändå. Så jag saknar, ändå., på nåt vis.
Låter som hunden och jag inte har något allvarligt fel på vår relation, och att vi kan fortsätta att bo ihop
15
Man kan vara van vid olika saker. Om jag lämnat bort hunden ( jag har ju ingen man, då) så kan jag tycka det är skönt att slippa gå ut i regnet, och kunna sova ut. Men det är tomt och tyst, jag hör hennes trippa i trappen, jag ser henne i ögonvrån, ändå. Så jag saknar, ändå., på nåt vis.
Låter som hunden och jag inte har något allvarligt fel på vår relation, och att vi kan fortsätta att bo ihop
Jag tänker att man kan sakna på olika nivåer. Jag har barnen bara varannan vecka och är således van att vara ifrån dem en hel del. Det är sällan jag saknar dem aktivt eftersom det liksom inte är någon mening med det. Precis som jag inte saknar dem när de är i skolan. Det bara är så. Det är bara om det blir längre tid än en vecka som jag börjar känna mer saknad. I början saknade jag dem dock grymt mycket.
Samma sak tänker jag det är med en partner. I början när allt är nytt och man inte vant sig att vara ifrån varandra kan det vara jobbigt att vara ifrån varandra. När man är trygga med varandra och har fått in rutinerna att vara ifrån varandra så slutar man tänka på saknaden eftersom det är meningslöst. Det krävs då något extra för att man ska sakna.
Som många skriver kan det självklart även vara skönt att vara ensam. Men om man önskar vara ensam hela tiden så är det nog något fel med relationen eller åtminstone frekvensen man ses.
Ha det gott!
16
Jag tänker att man kan sakna på olika nivåer. Jag har barnen bara varannan vecka och är således van att vara ifrån dem en hel del. Det är sällan jag saknar dem aktivt eftersom det liksom inte är någon mening med det. Precis som jag inte saknar dem när de är i skolan. Det bara är så. Det är bara om det blir längre tid än en vecka som jag börjar känna mer saknad. I början saknade jag dem dock grymt mycket.
Samma sak tänker jag det är med en partner. I början när allt är nytt och man inte vant sig att vara ifrån varandra kan det vara jobbigt att vara ifrån varandra. När man är trygga med varandra och har fått in rutinerna att vara ifrån varandra så slutar man tänka på saknaden eftersom det är meningslöst. Det krävs då något extra för att man ska sakna.
Som många skriver kan det självklart även vara skönt att vara ensam. Men om man önskar vara ensam hela tiden så är det nog något fel med relationen eller åtminstone frekvensen man ses.
Så svartvitt behöver det väl inte vara. Man kan ju ha ett eget liv också. Är respektive borta så kanske man har fullt upp med annat. Beror också på hur länge. Men om ens man/kvinna är borta ofta och/eller länge om man inte saknar alls, ja, då är det nog ett problem.
17
Så svartvitt behöver det väl inte vara. Man kan ju ha ett eget liv också. Är respektive borta så kanske man har fullt upp med annat. Beror också på hur länge. Men om ens man/kvinna är borta ofta och/eller länge om man inte saknar alls, ja, då är det nog ett problem.
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
) vore det något fel om vi inte hördes. Jag skulle inte vilja ha det så.
.
