Ang undersökning om förlossningsskador

[Tösen76]

Hej, På besök från juni-bebisar. Tänkte utföra en egen inofficiell undersökning. Hörde på radio nyss om att det är skillnad i landet hur svåra förlossningsskador man får. Kan ni om ni vill berätta för mig om ni fått svåra sprickningar vid förlossning och vad ni tror att det beror på. Från mina förlossningar kan jag konstatera att det var den rackarns skalpelektroden som gjorde mina sprickor värre. Typ: -Åhhh nu går bebisens hjärtljud ner. Skynda dig å krysta.... Ritch.... Sista barnet, 3:an hann inte med sån och då sprack ja inte så mycket heller, ingen som stressade ut honom. Det gick fort dock och han var stressad med, bajsade på sig när han kom ut, och som vanligt så drog dom iväg med honom precis som de andra.... Men frågan är om han hade haft skalpelektrod, hade de stressat ut honom då med? Nu mådde han lika bra som de andra 2 efteråt så allt har gått bra ändå...
Stämmer min teori? Svara gärna och berätta också om ni bor i norr eller söder.

[Mamma till lille t]

04 när mitt första barn föddes, så blev det en lång förlossning (men räknades ändå till normallång) då användes övervakning genom det där på huvudet på bäbisen. Jag sprack lite, fick sy med typ två gånger två styng, inget jag led av.

Nu när mitt andra barn föddes, gick det fort, det fungderade inte med någon övervakning alls, barnet var på väg ut så det fanns inte tid att sätta in någon utrustning. Jag kände inga krystvärkar alls, men blev tillsagd att jag måste krysta och så fick det bli, fast det kändes helt fel, att man gjorde det mot kroppen istället för med. Barnet mådde inte bra när den kom ut, var blå, ville inte skrika och så. Men återhämtade sej snart och var då helt frisk.

Jag sprack inte alls den här gången, men fick av någon orsak något annat fel som gjorde att jag fick en blödning som inte slutade och blev skrapad på operationsavdelningen. De tror att det kan ha att göra med att det hela gick så fort, mindre än två timmar från 3cm öppen tills det att barnet var ute.

På bb träffade jag en annan kvinna som också fött barnet fort, på mindre än två timmar. Hon klarade sej jättebra, utan minsta problem, men hennes barn klarade inte av att syresätta kroppen själv den första dygnet, där var det också tal om att det snabba förloppet kanske var orsaken. Men vi pratades bara ytligt vid, så jag vet inte alla detaljer om henne.

[kaah]

Jag har fött tre stora barn - över 4 kilo allihopa. Två har haft skalpelektrod. Sista var en snabb förlossning (med elektrod)
Har inte spruckigt nåt på någon av förlossningarna.

[Tösen76]

... "lugna" förlossningar de första? Inget stress och press att krysta när dom kom ut? Fascinerande att det kan va så himla olika mellan olika människor. Man är ju skapt på samma sätt men ändå kan d va sån skillnad. Konstigt. Världens minsta människa kan klara förlossningar utan problem och andra får det så jobbigt... Hm...

[På besök]

Och kännde att de kunde vara kul o skriva några rader, även om jag inte tillhör denna grupp..
Hoppas de är okey..

Jag bor mitt i sverige, och sjukhuset vid mig har inget bra omdömme..

När jag födde min dotter för snart 3 år sedan, så va förlossningen ganska lång dragen..
Hadde värkar i lite drygt 60 timmar..

*Dag 1,kom jag in på kvällen, öppen 2 cm, tappen var borta.

*Dag 2, undersökning, 2 cm öppen, Får åka hem, går promenad, äter, åker tabx..

*Natten mellan dag 2 och 3. ligger med lustgas och har jätte jobbiga värkar..

*Dag 3, undersökningen visar 2 cm öppet.. (ca kl: 9.30) Får en injektion med petedin runt 11, och där efter tilltar värkarna, skalpelelektrod sätts, och klockan 14.31 får jag uppmin lilla tjej på magen.
Spricker ytterst lite, blir sydd med 3 stygn..

Även fast minförlossning tog lång tid, var jobbig osv.. så upplever jag den som posetiv..
Jag längtar tills nästa gång jag får uppleva allt de igen.. och hoppas att jag får göra de!

Hoppas de är okey att jag deltar lite..
*kram*

[ninni79]

Mina erfarenheter av 4 förlossningar är:

1:a -99 (jag 20år), 3620g (flicka) normal lång första förlossning, skalpelektrod sattes sista timmen. Jag blev klippt (bad om det sj), 3yttre stygn 1inre

2:a - 02 3360g (flicka), snabb förlossning utan bedövning, krysta ca 10 min, ingen spricka (duschade i öppningsskedet)

3:a-08 3855g (pojke), avstannad förlossning, igångsatt igen m dropp, bajsade i vattnet... (sas det) inget som märktes el står i journaler, BM stressade mig-Bebisen måste ut nu!! Han hade armen över huvudet och liksom "satt fast" . Inga sprickor efter. (duschade i öppningsskedet)

4:an -09 3300g (flicka), snabb förlossning , bäckenbottsbedövning, 3krystvärkar, inga sprickor. (badade under öppningsskedet)

Bor i södra Sverige.

[GladaKon]

Min förra förlossning var 04 och gick väldigt fort.
De hade skalpelektrod på dottern och sa åt mig att krysta.
Jag låg ner och kände inga krystningsvärkar. Vet inte om jag hade det eller om jag bara inte kände dem. Hade bara lustgas ingen annan bedövning.
De sa åt mig att krysta men jag visste inte hur jag skulle göra eftersom jag inte kände någon sådan impuls utan bara hade jätteonda värkar utan något stopp. Försökte men de sa att jag gjorde fel. De blev jättestressade och en praktikant fick hänga på min mage och trycka ut min dotter under 2 värkar. Sedan röt barnmorskan att jag måste krysta för barnet måste ut och mådde dåligt. Då vaknade jag upp lite ur chocken, böjde mig lite upp, sa till att jag inte känner någon krystvärk men att nu krystar jag och tog i för kung och fosterland under kommande värkar men jag vet inte om det var krystvärkar.

Min dotter mådde jättebra när hon kom ut. Var däremot inte hungrig men var ganska pigg. Somnade en stund men var vaken sedan.
Jag sprack mycket innuti och de klippte mig även pga strama förhållanden. Jag fick åka upp på operation och fick ryggbedöving. Lappades ihop bra men hade ont jättelänge. Idag har jag inga problem.
I journalen står inget om att min dotter skulle ha mått dåligt utan jag tror de hade panik i onödan.
Min teori till att jag sprack och till att jag fick klippas var att de tvingade ut barnet med våld och att jag själv tog i för mycket när jag krystade på slutet.
Tror inte mina krystningsvärkar hade satt igång.
Jag sa åt dem att jag ville vänta lite men det ville inte de. Vet heller inte om de fick panik eftersom all "erfaren" personal försvan och byttes ut eftersom de hade komplikationer i ett annat rum.
Allt gick väldigt fort. Från att jag kom in till sjukhuset och var öppen 6 cm till att hon var ute så hade det gått 3 timmar. Jag tror inte orsaken var att jag öppnade mig så fort utan att barnet kom ut med "våld".

Har sagt åt min karl att säger jag denna gång att jag vill ha en pause och inte känner mina krystvärkar så måste han backa upp mig om det inte är fara för barnet. Han gjode inte det förra gången eftersom han trodde de visste bättre och jag med.
Idag vet jag att det är fullt normalt att både kvinnans kropp och barnet tar en pause ibland innan själva utkrystandet.
Lycka till med din undersökning.

[annamber]

På besök från Majgrupen, blev intresserad av din undersökning.
Min förra förlossning (-06) tog ganska lång tid, men även i mitt fall blev det stressigt på slutet. Dom fick ta hål på hinnorna och ge dropp för att få fart på förlossningen.
Grabben hade skalpelektrod och bajsade i fostervattnet. jag sprack och fick sys med några stygn. Grabben fick en infektion och fick ligga kvar en vecka.

[annamber]

Det verkar som en självklarhet att känna krystvärkar och att veta hur det funkar. MEn under min senaste förlossning kände jag inte heller av impulsen att krysta. På något sätt funkade det ändå.
Oroar mig lite för det inför den kommande förlossningen. Jag halvlåg i sängen med benstöd sist och en person som höll emot i varje ben. Hoppas på att det skall funka bättre i en mer upprätt ställning, så det kommer jag ha som önskemål denna gång.

[GladaKon]

Samma dumma ställning här. De finns de som säger att krystvärkarna kan kännas mindre om man ligger ner. Hade också önskemål om en mer upprätt ställning men var inte kapabel att göra något åt det eller säga det. De bestämde och jag hängde bara med eftersom jag var så chockad.

Denna gång ska jag vara mer upprätt och har skrivit in det i mitt brev till BM.
Förhoppningsvis blir jag inte lika chockad denna gång eftersom jag nu vet att kroppen gör saker själv utan att jag är med. Är tyvärr ett totalt kontrollfreak... inte bra när man ska föda barn.

[annamber]

Vet inte om jag förträngt vad som hände under förra förlossningen eller om det beror på att jag var för trött eller fått för mycket lustgas. Har inget minne av att jag såg något alternativ till vad barnmorskan föreslog. Men tror inte att det var någon bra ställning.

Har inte skrivit något brev ännu, har funderat på att göra det - när värkarna startat. Men jag har pratat igenom det med min man så han vet också vad jag tycker.

[GladaKon]

Jag hade i huvudet innan jag födde barn att en upprätt ställning var bra. Min vännina som fått 3 månader innan sa det och jag hade också läst att det är enklare att föda mer upprätt.
Men väl där är det som du säger man bara "hängde" med i vad barnmorskorna gjorde och sa.
Jag tyckte det inte var någon bra ställning men jag vet att det finns de som gillat den. Men det är tyngre att föda så.
Jag hoppas jag kan vara mer "medveten" denna gång men har också pratat mycket med min karl om vad jag vill och inte vill samt mina rädslor.