Blandade känslor...

[Kanske?]

Idag bar det iväg till sjukhuset i grannstaden för ett VUL.
Sist jag var där (sjukhuset) var 29/8 i år, då hela min familj tillbringade en fruktansvärd morgon på IVA då min älskade lillebror dog.
Ju närmre sjukhuset vi kom i förmiddags ju mer vällde minnena över mig och jag bröt ihop lagom tills vi körde in på parkeringen.
Lyckades samla mig lite så att vi kunde gå in men satt på helspänn hela tiden. Dels av nervostitet, dels av ansträgningen att hålla tillbaka gråten. Skakade i hela kroppen när jag la mig i gynstolen så läkaren undrade om jag var nervös... Berättade för henne och sen kändes det lite bättre.

Och lättnaden var stor när vi fick se ett litet pyre, med små små ben, små små armar och ett yttepyttelitet pickande hjärta!!! Så fantastiskt!!!
Allt såg bra ut så nu kan vi slappna av för stunden och glatt berätta för familjen i jul som vi tänkte.

Enligt läkarens mätning var plutt ett par-tre dagar äldre än beräknat. Vilket jag redan visste, har inte ÄL på dag 14 utan dag 11 el 12.
Så hon trodde att jag är 9+0 eller 9+1 idag. Fast jag väntar med att ändra i BF-listan till efter RUL tror jag. Men tänker gå efter hennes beräkningar i mitt huvud iaf, måndagar är ju en perfekt dag att börja en ny vecka på!

Så nu är kroppen full av stora, omvälvande känslor. Lycka och sorg omvartannat.. Gråter och ler samtidigt typ.

Stort tack till alla er som hållt tummarna för mig, det hjälpte!

[cosinus]

Kan inte föreställa mig hur det känns att förlora ett syskon sådär För snart 10 år sen dog min kusin i en bilolycka och var det något jag lärde mig av det så var det att man inte är i närheten av att förstå förän man är där eftersom det nästan är omöjligt att förstå fast man helt plötsligt måste och ändå var det i mitt fall ingen i min absolut närmaste familj men ändå en älskad person som jag liksom räknat med på livstid även om vi inte träffades så ofta p g a långa avstånd.

Men vad skönt att pyret mår bra, då ska du ju nästan kunna räkna faran över nu då för ett levande pyre i v 9 går ju nästan alltid vägen. *hurra*

[singbear]

Vad skönt att allt såg bra ut, Grattis!!!


Kan förstå hur jobbigt du hade det, tycker du var stark som klarade av det ändå!!
Förlorade min storebror i samma veva som jag blev gravid förra gången, vi hann dock inte träffa honom innan han hade avlidit, utan fick bara se han i ett rum på akuten. Sjukhuset är ganska litet och man måste åka förbi akutingången när man ska till förlossningen och även gå genom akuten om man kommer in på natten. Fy farao vad jag mådde dåligt över det när det närmade sig förlossning... Jag fick åka förbi sjukhuset för att öva, sen in på parkeringen osv. ett litet steg i taget.. När det väl var dags sen så blundade jag de sista 5 minuternas bilresa, för att slippa se sjukhuset och slippa den värsta ångesten.

Hoppas du blev stärkt av att klara det den här gången, så det inte känns lika jobbigt nästa gång ni ska dit!!

[Ecorelle]

Åh, vad härligt att allt såg bra ut! Julen är räddad, . Så skönt att du bara kan njuta nu och mysa med familjen,

[flickancarra]

Åh, vad glad jag blir för din skull att allt såg bra ut för den lille/lilla. Njut!

[liten 5:a]

Vilken lättnad att se lilla pyret! Och en stor kram till dig, jag beklagar verkligen sorgen efter din lillebror *kramisar*

[Kanske?]

Även om jag vetat i fyra år nu att den dagen skulle kunna komma då han valde att lämna oss, gått igenom scenariot i mitt huvud tusetals gånger, så gick det verkligen inte att föreställa sig hur det faktiskt känns nu!

Det kommer bli en ledsam och konstig jul i år och därför känns det extra bra att ha något roligt att berätta för min familj då! Något att se fram emot.

[Kanske?]

Beklagar! Var det längesedan?
Jag och mina andra två bröder hann inte heller träffa vår bror innan det var över, tror att han dog redan i ambulansen in... Och vi kom dit ett par timmar efter. Hela familjen satt/låg helt chockade i ett anhörigrum i några timmar innan vi fick se honom. En evighetslång morgon...
På detta sjukhuset ligger oxå förlossningen precis bredvid akut/IVA-ingången. Men jag kommer inte föda där. Vi bor mittemellan två städer med förlossningsavd. och vi födde på den andra förra gången och kommer göra det den här gången oxå. Eftersom barnavdelningen bara finns där tycker jag det känns bättre. Sonen blev dålig under förlossningen och fick föras iväg till neo med en gång, själv var jag däckad av blodförlust (två liter) och kunde inte resa på mig det närmsta dygnet, men kunde bli körd till sonen i rullstol. Hade vi fött på det andra sjukhuset hade jag inte fått se honom på ett par dygn...
Nu svävade jag iväg. Sorry
Kram!

[Kanske?]

Ja, det är så skönt att kunna slappna av lite nu!

[Kanske?]

Ja det ska jag verkligen göra! Ska bli så kul att berätta för släkten nu i jul!

[Kanske?]

Tack! Ja det var så skönt att där faktiskt fanns något! Fick tre bilder med oss hem och man ser verkligen att det är en liten människa med armar o ben. Så häftigt!!
Kram tillbaks!