Det första man måste göra är att bestämma sej för att nu är det dags.
Ger inte heller ett sk*t för Anna Wahlgren-metoder eller andra som innebär att man "överger" barnet. Vi bestämde oss redan när Evelina var runt halvåret att det var dags att införa kvälls- & nattningsrutiner. Vi kör med kvällsmat, bad, smörjning, tandborstning & sen i säng.
Hon somnade alltid i min eller pappas famn innan vi bestämde oss för att ta tag i "problemet".
Vi började med att sitta med henne i famnen en liten stund, för att sen lägga ner henne. Stunden i famnen kortades & till slut la vi henne i sängen direkt. När hon "talade om" att hon var missnöjd, tog vi inte upp henne, men höll i handen/klappade/strök henne på ryggen (hon sover helst på mage), men pratade inte med henne. Vi visade att vi fanns där & att hon var trygg i sin säng. Hon visade tydligt att det räckte & somnade oftast efter bara ett par minuter. När hon vaknade på natten, lyfte jag äver henne, ammade & la tillbaka henne i hennes säng. När jag slutade amma, slutade hon vakna på nätterna.
Numera lägger vi henne efter kvällsrutinerna, hon somnar direkt & sover 12-13 timmar. Somnar även dagtid i sängen, utan några som helst bekymmer. Enda nackdelen är väl att hon helst sover i sin säng & att hon blivit "svårare" att få att somna i vagnen... Men det kan vi leva med.
Hoppas att ni hittar nåt som funkar för er!