I går kväll slog det mig som en blixt från klar himmel... min son har nog någon slags nokstavskombination...
Finns det någon här som kan råda mig? Har jag fel i min misstanke? Har jag rätt? Vad kan det vara? Är det ett normalt beteende? Vart ska jag vända mig om mina misstankar är rätt?
Min beskrivning kommer nog att låta ganska kall och negativ men det är ju mest problemen jag koncentrerar mig på just nu, han är en underbar kille annars!!
Den det handlar om är min son på 9 år, syskonskaran består av en storasyster på 12 år och en lillebror på 3 år.
Han är väldigt reserverad och tillbakadragen mot människor han inte känner, jag har alltid sett det som att han är blyg. Han hälsar inte gärna på folk som han inte har träffat tidigare och gärna inte på såna han har träffat ofta heller.
Han har svårt för den sociala biten i skolan, det har blivit en del bråk pga. hans miner som han gör mot andra. Han är tystlåten i skolan och väldigt duktig i matte. Det har han varit från 6 års ålder. Han har ingen bästa kompis iofs. så bytte han skola nu i höstas men han hade ingen bästis i förra skolan heller.
Han har svårt för att sitta still, fötter eller händer håller hela tiden på med något, han har svårt att vara tyst, pratar oavbrutet. Avbryter ofta när någon pratar. Han kan bara koncentrera sig på en sak i taget. Stannar ofta upp och saker tar onödigt lång tid. Ordet skynda finns inte i hans värld överhuvudtaget.
Han har svårt för nya saker, vill gärna testa dem innan, tex. längdskidåkning som de skulle göra i skolan nu i veckan, men det gick bra iaf. Han vill kunna allt med en gång. Och bli bäst direkt!
Om han har bestämt sig för en sak så är det så, det spelar ingen roll vad man säger.
Han har svårt för att visa empati och tänka på hur andra skulle reagera i olika situationer.
Han har svårt att bryta invanda mönster och så har det varit sedan två års ålder.
Han slår sig jämt och ständigt och har väldigt låg smärttröskel, jag fasar för den dagen han skadar sig rejält... Finmotoriskt är han väldigt duktig, tecknar väldigt detaljrikt och naturtroget.
Han gillar inte lagsporter, gillar inte att röra sig överhuvudtaget, tycker mest om TV-spel och datorspel.
Han kan reta sin storayster till vansinne och det räcker att han visar sig så är lillebror i full gång.
Han har svårt att lyssna och ta åt sig information, glömmer saker hela tiden och verkar allmänt tankspridd och nonchalant.
Han är livrädd för att smutsa ner sig men kan utan problem gå i samma tröja en vecka.
Tja... det var nog det mesta... det är svårt när man ska försöka få ner allt så här, det är många tankar som har farit genom mitt huvud under dagen.
Hoppas att någon har haft tid att läsa igenom och framförallt att någon har tid och lust att svara...
Kram från en 3-barnsmor
1
ADHD? eller nåt? I går kväll slog det mig som en blixt från klar himmel... min son har nog någon slags nokstavskombination...
Finns det någon här som kan råda mig? Har jag fel i min misstanke? Har jag rätt? Vad kan det vara? Är det ett normalt beteende? Vart ska jag vända mig om mina misstankar är rätt?
Min beskrivning kommer nog att låta ganska kall och negativ men det är ju mest problemen jag koncentrerar mig på just nu, han är en underbar kille annars!!
Den det handlar om är min son på 9 år, syskonskaran består av en storasyster på 12 år och en lillebror på 3 år.
Han är väldigt reserverad och tillbakadragen mot människor han inte känner, jag har alltid sett det som att han är blyg. Han hälsar inte gärna på folk som han inte har träffat tidigare och gärna inte på såna han har träffat ofta heller.
Han har svårt för den sociala biten i skolan, det har blivit en del bråk pga. hans miner som han gör mot andra. Han är tystlåten i skolan och väldigt duktig i matte. Det har han varit från 6 års ålder. Han har ingen bästa kompis iofs. så bytte han skola nu i höstas men han hade ingen bästis i förra skolan heller.
Han har svårt för att sitta still, fötter eller händer håller hela tiden på med något, han har svårt att vara tyst, pratar oavbrutet. Avbryter ofta när någon pratar. Han kan bara koncentrera sig på en sak i taget. Stannar ofta upp och saker tar onödigt lång tid. Ordet skynda finns inte i hans värld överhuvudtaget.
Han har svårt för nya saker, vill gärna testa dem innan, tex. längdskidåkning som de skulle göra i skolan nu i veckan, men det gick bra iaf. Han vill kunna allt med en gång. Och bli bäst direkt!
Om han har bestämt sig för en sak så är det så, det spelar ingen roll vad man säger.
Han har svårt för att visa empati och tänka på hur andra skulle reagera i olika situationer.
Han har svårt att bryta invanda mönster och så har det varit sedan två års ålder.
Han slår sig jämt och ständigt och har väldigt låg smärttröskel, jag fasar för den dagen han skadar sig rejält... Finmotoriskt är han väldigt duktig, tecknar väldigt detaljrikt och naturtroget.
Han gillar inte lagsporter, gillar inte att röra sig överhuvudtaget, tycker mest om TV-spel och datorspel.
Han kan reta sin storayster till vansinne och det räcker att han visar sig så är lillebror i full gång.
Han har svårt att lyssna och ta åt sig information, glömmer saker hela tiden och verkar allmänt tankspridd och nonchalant.
Han är livrädd för att smutsa ner sig men kan utan problem gå i samma tröja en vecka.
Tja... det var nog det mesta... det är svårt när man ska försöka få ner allt så här, det är många tankar som har farit genom mitt huvud under dagen.
Hoppas att någon har haft tid att läsa igenom och framförallt att någon har tid och lust att svara...
men mycket av det du radar upp i beskrivningen av din son låter mer som autistiska drag.
Det jag spontant reagerar på är framför allt den sociala biten, fixeringen kring att bli smutsig, låg smärttröskel, gillar ej lagsporter, rutinbunden, att inte kunna skynda sig mm.
Autism finns i olika grader, allt ifrån en mild variant till svår autism. Läs gärna lite mer på följande sajter så får du mer \"kött\" på benen i dina funderingar och undringar: www.autismforum.se,
www. autism.se, www.attention-riks.se och googla dig fram till Neuronätet. På attentions hemsida resp Neuronätet finns även beskrivningar om ADHD utöver Asperger syndrom (som är en form av autism för normalbegåvade).
Själv har jag en son med autismliknande tillstånd/Högfungerande autism. Mer om oss kan du läsa i infot.
2
Jag är ingen expert på ADHD... men mycket av det du radar upp i beskrivningen av din son låter mer som autistiska drag.
Det jag spontant reagerar på är framför allt den sociala biten, fixeringen kring att bli smutsig, låg smärttröskel, gillar ej lagsporter, rutinbunden, att inte kunna skynda sig mm.
Autism finns i olika grader, allt ifrån en mild variant till svår autism. Läs gärna lite mer på följande sajter så får du mer \"kött\" på benen i dina funderingar och undringar: www.autismforum.se,
www. autism.se, www.attention-riks.se och googla dig fram till Neuronätet. På attentions hemsida resp Neuronätet finns även beskrivningar om ADHD utöver Asperger syndrom (som är en form av autism för normalbegåvade).
Själv har jag en son med autismliknande tillstånd/Högfungerande autism. Mer om oss kan du läsa i infot.
att om du vill gå vidare med en utredning så tag kontakt med skolpsykologen till att börja med. Om du har förtroende för denne så kan h*n skriva en remiss till BUP eller vilka det nu är som utreder detta där du bor (är tydligen olika beroende på vart man bor). Om det inte finns någon skolpsykolog, så kan du kontakta BUP direkt.
Lycka till!
3
Glömde tillägga.. att om du vill gå vidare med en utredning så tag kontakt med skolpsykologen till att börja med. Om du har förtroende för denne så kan h*n skriva en remiss till BUP eller vilka det nu är som utreder detta där du bor (är tydligen olika beroende på vart man bor). Om det inte finns någon skolpsykolog, så kan du kontakta BUP direkt.
tycker inte jag riktigt känner igen symptomen som adhd.... snarare att det kanske är mer åt AS-hållet...
Men visst tror jag det kan vara en befogad oro och att du kunde börja med att kontakta BuP i din kommun och be om tid för utredning. Vill också tala om att det är låååååååååång kö för såna här utredningar, hur lång varierar från ort till ort men minst ett år får du räkna med så mitt råd är att du ringer, typ igår. *s*
Välkommen hit också
4
Hmmm tycker inte jag riktigt känner igen symptomen som adhd.... snarare att det kanske är mer åt AS-hållet...
Men visst tror jag det kan vara en befogad oro och att du kunde börja med att kontakta BuP i din kommun och be om tid för utredning. Vill också tala om att det är låååååååååång kö för såna här utredningar, hur lång varierar från ort till ort men minst ett år får du räkna med så mitt råd är att du ringer, typ igår. *s*
Välkommen hit också
med de andra om att det (i mina amatörsöron) låter mer som något åt autismhållet mer än tex ADHD.
Den motoriska och verbala hyperaktiviteten skulle väl iofs kunna vara tecken åt ADHD hållet.
Själv har jag en 9åring med ADHD och känner inte igen så mycket av din son. Däremot lillasyster 7 stämmer mycket in på din beskrivning. Hon väntar på utredning där min oro/tanke är AS.
Som sagt ovan, kontakta BUP (eller de som gör utredningarna där du bor). Det är inte alltid väntetid, vi fick vänta några veckor på utredning i Åkersberga, medan här i Sundsvall är det ca ett år. Jag tror du ska försöka få en remiss för att korta väntetiden.
OM du är orolig på allvar och OM du upplever att pojken har svårigheter ni vill ha hjälp med. Alla måste ju inte bli utredda och få diagnos bara för att man har misstankar- men det underlättar för förståelsen av barnet.
(ler lite när jag läser om det där med smutsen/tröjan...)
5
Instämmer med de andra om att det (i mina amatörsöron) låter mer som något åt autismhållet mer än tex ADHD.
Den motoriska och verbala hyperaktiviteten skulle väl iofs kunna vara tecken åt ADHD hållet.
Själv har jag en 9åring med ADHD och känner inte igen så mycket av din son. Däremot lillasyster 7 stämmer mycket in på din beskrivning. Hon väntar på utredning där min oro/tanke är AS.
Som sagt ovan, kontakta BUP (eller de som gör utredningarna där du bor). Det är inte alltid väntetid, vi fick vänta några veckor på utredning i Åkersberga, medan här i Sundsvall är det ca ett år. Jag tror du ska försöka få en remiss för att korta väntetiden.
OM du är orolig på allvar och OM du upplever att pojken har svårigheter ni vill ha hjälp med. Alla måste ju inte bli utredda och få diagnos bara för att man har misstankar- men det underlättar för förståelsen av barnet.
(ler lite när jag läser om det där med smutsen/tröjan...)
Min Historia: Jag läste in mig på de olika bokstavskombinationerna och kunde plocka delar av det och få det till att mitt barn hade detta. Vid kontakt med skolpsykolog skrattades det enbart bort utan att psykologen ens träffat barnet. Med min beskrivning fick barnet av psykologen diagnos: \"viljestarkt\"
Situationen som den var just då under en lång period var katastrofal och vi valde att lyfta barnet ur sin dagliga verksamhet för att placera på annan plats där barnet fick ro omkring sig. Allt har blivit bättre även om den sociala situationen fortfarande är väldigt knepig, det hjälpte barnet alltså såpass mycket att förändra runtomkring att vi idag inte känner någon anledning att behöva få diagnos på barnets \"bekymmer\".
Nåväl det var min historia, när jag läser om de detaljer du raddar upp så javisst! Det finns många tecken. Kanske en dum fråga men jag känner ändå att jag vill ställa den: ÄR det ett stort problem? Behöver han/ni hjälp? Tror du att ni blir hjälpta av att han får en diagnos? Behövs det hjälp i skolan?[svårt att få hjälp utan diagnos] Jag tycker att du i första hand skall ta och prata lite med skolpsykologen (även om de inte alltid är att hänga i julgran, det är en inkörsport iallafall)
STOR VARM KRAM! och du vet var jag finns <3
6
hej vännen Min Historia: Jag läste in mig på de olika bokstavskombinationerna och kunde plocka delar av det och få det till att mitt barn hade detta. Vid kontakt med skolpsykolog skrattades det enbart bort utan att psykologen ens träffat barnet. Med min beskrivning fick barnet av psykologen diagnos: \"viljestarkt\"
Situationen som den var just då under en lång period var katastrofal och vi valde att lyfta barnet ur sin dagliga verksamhet för att placera på annan plats där barnet fick ro omkring sig. Allt har blivit bättre även om den sociala situationen fortfarande är väldigt knepig, det hjälpte barnet alltså såpass mycket att förändra runtomkring att vi idag inte känner någon anledning att behöva få diagnos på barnets \"bekymmer\".
Nåväl det var min historia, när jag läser om de detaljer du raddar upp så javisst! Det finns många tecken. Kanske en dum fråga men jag känner ändå att jag vill ställa den: ÄR det ett stort problem? Behöver han/ni hjälp? Tror du att ni blir hjälpta av att han får en diagnos? Behövs det hjälp i skolan?[svårt att få hjälp utan diagnos] Jag tycker att du i första hand skall ta och prata lite med skolpsykologen (även om de inte alltid är att hänga i julgran, det är en inkörsport iallafall)
Jag håller med ovanstående om att det mera lutar åt autismhållet än något annat jag känner till.
Å andra sidan måste det för varje person som verkligen får diagnos inom autismspektrum finnas massor som har drag åt det hållet men utan att de är så uttalade att en diagnos är motiverad utan att det helt enkelt handlar om olkia personligheter.
Är det verkligen ett uttalat problem eller bara du som reagerar?
7
Mina tankar Jag håller med ovanstående om att det mera lutar åt autismhållet än något annat jag känner till.
Å andra sidan måste det för varje person som verkligen får diagnos inom autismspektrum finnas massor som har drag åt det hållet men utan att de är så uttalade att en diagnos är motiverad utan att det helt enkelt handlar om olkia personligheter.
Är det verkligen ett uttalat problem eller bara du som reagerar?
...men måste säga att din beskrivning påminner mycket om min dotter (Fjärilen 8 år). Hon har Aspergers Syndrom + ADHD och kanske Tourettes.
Hur går det för honom i skolan?
Läs gärna mer på www.autismforum.se eller Neuronätet (har glömt internetadressen just nu).
8
Svårt att veta såhär... ...men måste säga att din beskrivning påminner mycket om min dotter (Fjärilen 8 år). Hon har Aspergers Syndrom + ADHD och kanske Tourettes.
Hur går det för honom i skolan?
Läs gärna mer på www.autismforum.se eller Neuronätet (har glömt internetadressen just nu).
men hos mig sa dom att det är adhd, dyselexi, ocd och pysikiska svårigheter. tror själv att det lutar lite åt det autistiska hållet me. skolan håller också med här, men det gör INTE min son läkare. säger som dom andra få en utredning via bup. tar dock tid:-(
11
låter nästan också som min son men hos mig sa dom att det är adhd, dyselexi, ocd och pysikiska svårigheter. tror själv att det lutar lite åt det autistiska hållet me. skolan håller också med här, men det gör INTE min son läkare. säger som dom andra få en utredning via bup. tar dock tid:-(
Det låter ganska klockrent som Asperger om jag får gissa. Läser just nu boken \"Asperger syndrom\" av C. Gillberg och din beskrivning stämmer till punkt och pricka. Det finns en fallstudie i boken som skulle kunnat vara din son. Kolla den, prata med BUP, de kan hjälpa dig.
Lycka till!
13
Ännu ett svar... Det låter ganska klockrent som Asperger om jag får gissa. Läser just nu boken \"Asperger syndrom\" av C. Gillberg och din beskrivning stämmer till punkt och pricka. Det finns en fallstudie i boken som skulle kunnat vara din son. Kolla den, prata med BUP, de kan hjälpa dig.
Lycka till!
För alla svar!
Jag var inne på Asperger men hittade samtidigt saker som passade in på ADHD.
Det är inget jätteproblem (bara ibland) och just nu går det bra i skolan.
Det var väl mer att jag helt plötsligt kom på att det kunde vara något \"riktigt\" fel på sonen...
Det jobbiga är att det blir en störning i vardagen, med att man måste tjata om precis allt, att han ska skynda sig för att hinna med bussen, att han ska plocka upp sina saker som han glömmer... det är nog mest jag som blir trött på mig själv när jag blir irriterad.
Jag ska avvakta ett tag till och försöka att bemöta honom på ett så korrekt sätt som möjligt... det känns faktiskt som en lättnad att jag har kommit på rätt spår och min tålamodströskel känns högre.
Ska försöka att läsa så mycket jag kan, har varit på en hel del sidor på nätet och läst men det är alltid skönare när man får \"prata\" med människor som är i samma situation och får lite feedback på sina funderingar.
Ska även se om jag får tag på nån bra bok om Asperger, ska leta
efter den som knasmamma berättar om.
Än en gång tack för alla svar!!
14
Tusen tack!!! För alla svar!
Jag var inne på Asperger men hittade samtidigt saker som passade in på ADHD.
Det är inget jätteproblem (bara ibland) och just nu går det bra i skolan.
Det var väl mer att jag helt plötsligt kom på att det kunde vara något \"riktigt\" fel på sonen...
Det jobbiga är att det blir en störning i vardagen, med att man måste tjata om precis allt, att han ska skynda sig för att hinna med bussen, att han ska plocka upp sina saker som han glömmer... det är nog mest jag som blir trött på mig själv när jag blir irriterad.
Jag ska avvakta ett tag till och försöka att bemöta honom på ett så korrekt sätt som möjligt... det känns faktiskt som en lättnad att jag har kommit på rätt spår och min tålamodströskel känns högre.
Ska försöka att läsa så mycket jag kan, har varit på en hel del sidor på nätet och läst men det är alltid skönare när man får \"prata\" med människor som är i samma situation och får lite feedback på sina funderingar.
Ska även se om jag får tag på nån bra bok om Asperger, ska leta
efter den som knasmamma berättar om.
Det är inte ovanligt att man har mer än en diagnos. Man kan ha en huvuddiagnos och drag av någon annan. Det viktigaste är ju att utreda din sons svårigheter och styrkor så att man stöttar på rätt sätt och att man utnyttjar styrkorna.
Försök att få igång en utredning. Det kan ju ta tid så att läsa böcker under tiden är jättebra. Mycket av det du beskriver liknar Asperger så även om han inte skulle få den diagnosen kan du säkert få bra idéer om hur du ska hjälpa honom från böcker i ämnet. Jag kan rekommendera Tony Attwoods bok som heter \"Asperger syndrom - handbok för ....\"
Vad gäller att skynda och att behöva tjata så kan jag jämföra med min son. Han klarar inte att lyssna in mer än 1, högst 2 instruktioner i taget. Visuellt kan han nästan komma ihåg hur mycket som helst. Kanske du, eller han själv, kan göra lite kom ihåg-listor. Alternativt får du försöka att ge kortare och mer koncisa instruktioner. Det kanske kan fungera?
Kämpa på! Det du gör för din son är ovärderligt!
15
Flera diagnoser vanligt Det är inte ovanligt att man har mer än en diagnos. Man kan ha en huvuddiagnos och drag av någon annan. Det viktigaste är ju att utreda din sons svårigheter och styrkor så att man stöttar på rätt sätt och att man utnyttjar styrkorna.
Försök att få igång en utredning. Det kan ju ta tid så att läsa böcker under tiden är jättebra. Mycket av det du beskriver liknar Asperger så även om han inte skulle få den diagnosen kan du säkert få bra idéer om hur du ska hjälpa honom från böcker i ämnet. Jag kan rekommendera Tony Attwoods bok som heter \"Asperger syndrom - handbok för ....\"
Vad gäller att skynda och att behöva tjata så kan jag jämföra med min son. Han klarar inte att lyssna in mer än 1, högst 2 instruktioner i taget. Visuellt kan han nästan komma ihåg hur mycket som helst. Kanske du, eller han själv, kan göra lite kom ihåg-listor. Alternativt får du försöka att ge kortare och mer koncisa instruktioner. Det kanske kan fungera?
Kämpa på! Det du gör för din son är ovärderligt!
kom-ihåg-listor, han har själv börjat fråga efter om jag inte kan skriva listor till honom vad han ska göra när han kommer hem från skolan.. =))
Har gjort det ibland.. och han följer dem till punkt och pricka...
Då var jag kanske på rätt sår innan jag visste om det..
Tack för dina ord!
16
Kul att läsa om... kom-ihåg-listor, han har själv börjat fråga efter om jag inte kan skriva listor till honom vad han ska göra när han kommer hem från skolan.. =))
Har gjort det ibland.. och han följer dem till punkt och pricka...
Då var jag kanske på rätt sår innan jag visste om det..
Tack för dina ord!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
