Skrivet: 2006-05-14, 18:32
#1
Hur vet man?? (ADHD)
Hej på er. Jag är en ganska nojig mamma som har lite funderingar kring min son. Han är mitt första barn och det känns som om man famlar i blindo ibland... Han har mycket energi i sig och ibland är den ganska negativ. Det jag funderar över är Adhd. När jag läser om det, så stämmer ju somliga saker - men å andra sidan är han bara fyra år och många fyraåringar gör väl sådana saker som räknas upp där? Dvs trotsar, har svårt att utföra uppgifter som att städa rummet osv? Jag grubblar och grubblar och oroar mig.
Han är som sagt fyra år. Väldigt verbal, klurig, funderar mycket, uttrycker sig bra. Pratade tidigt. Han slutade med blöja när han var 2,5 och är nu torr även nattetid. Går på dagis emellanåt, inte så mkt pga ett småsyskon hemma. Det jag tänker på är att när vi träffaar en del andra familjer så är han ofta \"lite extra\" jämfört med deras (lugnare) barn. NU jämför jag inte med en stor grupp utan det är två-tre andra jämnåriga barn jag jämför med och där är han betydligt mer livlig. Men som sagt, hur vet jag när han bara är \"normalstörd\" och inte mer? Han är entusiastisk när vi ska ha gäster men sen kan han bli helspattig, studsa runt, pratar högt, kastar grejer. Han blir inte helaggressiv och det är inte så att vi inte får kontakt med honom. Han känns bara \"jobbig\", inte extrem.
När vi gick på restaurang nyligen sa han \"bajskorv\" ungefär hundra gånger och kröp ner under bordet och larvade sig. Än en gång - vad är normalt, och vad är ett tecken på ev. diagnos??
Dagis går bra, fröken uttryckte att han leker mycket rollekar och \"fastnar\" ibland i dem. De andra barnen tröttnar fortare. Men vad jag har förstått så är det ganska tidigt att leka avancerade rollekar, inget konstigt således? Det var svårt att skola in på dagis, förmodligen pga att han var hela tre år när han började. Har alltid varit mer eller mindre ängslig i nya situationer men nu går det oftast bra, även allt nytt. Han är blyg i ett par minuter och sen släpper det.
Något nytt är de fula orden, fast inte jättefula, snarare som bajskorv, fis, dumskalle. Han kanske bara testar?
Han är en underbar kille, men lite krävande. Ändå inte oregerlig på något vis, bara som sagt lite extra. Han blir sur och gnölar och tycker saker är tråkiga, han kan vara jätteseg när vi ska gå ut men så fort han är utanför dörren tycker han att det är jättekul.
Social och vill helst inte leka själv, men kommer han igång brukar det gå bra.
Jag tycker själv inte att det är tydliga tecken men innerst inne undrar jag ändå. Kan någon hjälpa mig??