Är era julianer (nolltreor kanske jag ska tillägga... många av er har ju fler än ett barn nu) också upptagna av döden? Här gråts det över döden var och varannan kväll vid läggdags (jag vill inte dö, mamma/jag vill inte att du ska dö mamma etc etc)... Inser att det är en fas han måste igenom (särskilt som jag inte kan tänka mig att ljuga om saken). Jag vill minnas att jag var äldre när jag fantiserade/funderade på döden som barn... men det kanske är väldigt olika. Är nyfiken på om fler fyraochetthalvt-åringar är i liknande fas?
1
funderingar på döden Är era julianer (nolltreor kanske jag ska tillägga... många av er har ju fler än ett barn nu) också upptagna av döden? Här gråts det över döden var och varannan kväll vid läggdags (jag vill inte dö, mamma/jag vill inte att du ska dö mamma etc etc)... Inser att det är en fas han måste igenom (särskilt som jag inte kan tänka mig att ljuga om saken). Jag vill minnas att jag var äldre när jag fantiserade/funderade på döden som barn... men det kanske är väldigt olika. Är nyfiken på om fler fyraochetthalvt-åringar är i liknande fas?
Noel funderade massor på döden för ungefär ett halvår sen tror jag det var. Varje dag grät han över att alla ska dö och om han får ha sina leksaker sen när han har dött... Det gick om efter att vi snackat om döden massor plus läst "Adjö, herr Muffin" otaliga gånger. Nu dyker det upp funderingar om döden ibland, men han blir inte sådär ledsen som han blev då.
2
Noel funderade massor på döden för ungefär ett halvår sen tror jag det var. Varje dag grät han över att alla ska dö och om han får ha sina leksaker sen när han har dött... Det gick om efter att vi snackat om döden massor plus läst "Adjö, herr Muffin" otaliga gånger. Nu dyker det upp funderingar om döden ibland, men han blir inte sådär ledsen som han blev då.
Natanael är väldigt upptagen av tankar kring döden nu och har varit länge. Han är rädd och frågar mycket. Senast igår hörde jag honom säga till sin lillebror "Vet du att du ska dö när du blir gammal. Det ska alla. Vet du det?" Själv tycker jag det är jobbigt. Jag har inget avspänt förhållande till döden alls. Försöker berätta som det är, men tillägger att det är länge länge kvar innan det händer - först ska jag hinna vara farmor och mormor länge och han ska hinna bli en gammal farbror.. Men inte är det lätt - jag vill dämpa ångesten men samtidigt vara ärlig.
/frida
Frida med Natanael -03, Love -05, Tyra -07 o Malte -10
Ja Natanael är väldigt upptagen av tankar kring döden nu och har varit länge. Han är rädd och frågar mycket. Senast igår hörde jag honom säga till sin lillebror "Vet du att du ska dö när du blir gammal. Det ska alla. Vet du det?" Själv tycker jag det är jobbigt. Jag har inget avspänt förhållande till döden alls. Försöker berätta som det är, men tillägger att det är länge länge kvar innan det händer - först ska jag hinna vara farmor och mormor länge och han ska hinna bli en gammal farbror.. Men inte är det lätt - jag vill dämpa ångesten men samtidigt vara ärlig.
/frida
Ja, det har varit mycket... I somras gick han till och med och pratade med sin farfar i timtal - farfar Paulino dog 1967... Något som verkligen skrämmer honom är tanken på att det ska börja brinna och att vi ska dö... Vi har demonstrerat brandvarnare och visat brandsläckare. Visat att huset är av sten och att det möjligen är köksbordet som kan brinna osv, osv...
5
Ja, det har varit mycket... I somras gick han till och med och pratade med sin farfar i timtal - farfar Paulino dog 1967... Något som verkligen skrämmer honom är tanken på att det ska börja brinna och att vi ska dö... Vi har demonstrerat brandvarnare och visat brandsläckare. Visat att huset är av sten och att det möjligen är köksbordet som kan brinna osv, osv...
Just nu är det inte så mycket om det men för ett par månader sen var det djupa tårfyllda diskussioner kring ämnet var kväll. Vi såg exempelvis veterinärerna där en delfinmamma och unge dog. Max undrade var de tog vägen och jag sa att de var i himlen och simmade bland molnen. Då bröt han ihop och grät "men det går ju inte det går ju inte".
Sen har det hänt att han varit hos grannen och lekt när vi åkt och handlat. Någon gång har han då sprungit ut precis när vi åkt och sen stått vid brevlådan ända tills vi kommit hem igen, jätteledsen "för han "trodde att vi skulle dö".
Sen har han en hel massa andra funderingar kring detta. Det är mycket "jag vill inte dö/ vill inte att ni ska dö" etc. Vi brukar bemöta det med att man dör när man är gammal och sjuk. Vet inte om det är rätt, man KAN ju dö innan men han är så orolig ibland att det känns som att han inte kommer att kunna greppa om man försöker förklara att man minsann kan dö knall fall när som liksom. Äsch det är svåra frågor det där... för vuxna med.
6
Periodvis Just nu är det inte så mycket om det men för ett par månader sen var det djupa tårfyllda diskussioner kring ämnet var kväll. Vi såg exempelvis veterinärerna där en delfinmamma och unge dog. Max undrade var de tog vägen och jag sa att de var i himlen och simmade bland molnen. Då bröt han ihop och grät "men det går ju inte det går ju inte".
Sen har det hänt att han varit hos grannen och lekt när vi åkt och handlat. Någon gång har han då sprungit ut precis när vi åkt och sen stått vid brevlådan ända tills vi kommit hem igen, jätteledsen "för han "trodde att vi skulle dö".
Sen har han en hel massa andra funderingar kring detta. Det är mycket "jag vill inte dö/ vill inte att ni ska dö" etc. Vi brukar bemöta det med att man dör när man är gammal och sjuk. Vet inte om det är rätt, man KAN ju dö innan men han är så orolig ibland att det känns som att han inte kommer att kunna greppa om man försöker förklara att man minsann kan dö knall fall när som liksom. Äsch det är svåra frågor det där... för vuxna med.
Nja, inte riktigt på det sättet. Men ibland ser vi bilder på mina tidigare hundar och då är det med en stor faschination (hur stavas det egentligen?!?) som Toria pratar om att ja den och den är död nu och bor i "himmelen" med de andra djuren och mina gamlingar (farfar, morfar & mormor).
Det finns kanonbra böcker i ämnet att förlora husdjur och de är noga lästa här hemma iom att det hittills är de som lämnat oss sedna Toria blev medveten om sin omvärld på ett större sätt.
//Ida & Toria
7
Nja, inte riktigt på det sättet. Men ibland ser vi bilder på mina tidigare hundar och då är det med en stor faschination (hur stavas det egentligen?!?) som Toria pratar om att ja den och den är död nu och bor i "himmelen" med de andra djuren och mina gamlingar (farfar, morfar & mormor).
Det finns kanonbra böcker i ämnet att förlora husdjur och de är noga lästa här hemma iom att det hittills är de som lämnat oss sedna Toria blev medveten om sin omvärld på ett större sätt.
Inte på det sättet. Elvira är inte rädd för döden på det sättet, men här är ju situationen lite annorlunda iom att hennes pappa numera bor i himlen. Hon ser det som att den dagen hon dör så får hon träffa honom igen och den vetskapen gör henne inte rädd/ledsen utan mer glad.
Hon hade en massa frågor kring döden i somras när hennes pappa dog, men nu är det inte så mycket funderingar längre, hon har full koll på det hon vill veta.
8
Njae... Inte på det sättet. Elvira är inte rädd för döden på det sättet, men här är ju situationen lite annorlunda iom att hennes pappa numera bor i himlen. Hon ser det som att den dagen hon dör så får hon träffa honom igen och den vetskapen gör henne inte rädd/ledsen utan mer glad.
Hon hade en massa frågor kring döden i somras när hennes pappa dog, men nu är det inte så mycket funderingar längre, hon har full koll på det hon vill veta.
På ett annat sätt! Han saknar sin morfar (kanske mest för att äldre bröderna gör det, han själv kan inte ha många minnen av en frisk morfar eftersom han blev allvarligt sjuk när F bara var 2 år) och funderar på hur morfar kan vara i himlen och om han inte kommer ramla ner?
Jag tror att mycket beror på hur man presenterar döden. Döden är fruktansvärd om man bara går till den dystra kyrkogården och säger att här i jorden ligger morfar. Det är ju så ohyggligt att man kan få mardrömmar för mindre! Försöker man ge en ljusare bild av döden, tex genom att säga att det bara är att skal som ligger i jorden och morfar själv träffar sin mamma och pappa nu och vi kommer få träffa honom igen så inser jag inte vad man förlorar på det. Vi vet ju strängt taget ingenting om döden, så jag tycker man kan låta fantasierna flöda så fritt som möjligt! Lyckas man ha en positiv bild av döden så har man inte förlorat något på det, även om det skulle visa sig att det inte är något mer till livet än det vi ser här och nu. Det är i alla fall så jag ser på det och jag märker att det hjälper barnen också.
9
På ett annat sätt! Han saknar sin morfar (kanske mest för att äldre bröderna gör det, han själv kan inte ha många minnen av en frisk morfar eftersom han blev allvarligt sjuk när F bara var 2 år) och funderar på hur morfar kan vara i himlen och om han inte kommer ramla ner?
Jag tror att mycket beror på hur man presenterar döden. Döden är fruktansvärd om man bara går till den dystra kyrkogården och säger att här i jorden ligger morfar. Det är ju så ohyggligt att man kan få mardrömmar för mindre! Försöker man ge en ljusare bild av döden, tex genom att säga att det bara är att skal som ligger i jorden och morfar själv träffar sin mamma och pappa nu och vi kommer få träffa honom igen så inser jag inte vad man förlorar på det. Vi vet ju strängt taget ingenting om döden, så jag tycker man kan låta fantasierna flöda så fritt som möjligt! Lyckas man ha en positiv bild av döden så har man inte förlorat något på det, även om det skulle visa sig att det inte är något mer till livet än det vi ser här och nu. Det är i alla fall så jag ser på det och jag märker att det hjälper barnen också.
Men vilket fint sätt att se på det! Det är oerhört sorgligt för er att ha förlorat er pappa och man, men tydligen kan det ge en trygghet på något plan också! Pappa väntar på henne!
10
Men vilket fint sätt att se på det! Det är oerhört sorgligt för er att ha förlorat er pappa och man, men tydligen kan det ge en trygghet på något plan också! Pappa väntar på henne!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
