Brev till mitt lilla Pyre! (d/f 3/8-08)
Jag älskar dig av hela mitt hjärta och jag vill att du ska vara här hos mig. Jag vet att du var en liten äventyrare det kände jag redan från början, men var du tvungen att ha så bråttom ut. Du hade kunnat ligga i min mage och vispa runt nu istället för att vara spridd för vinden. Det känns skönt att du inte längre ligger i en kyl och väntar på att bli undersökt utan att du nu är spridd för vinden.
Jag har inte mycket kvar som påminner mig om att du har funnits förutom min sorg men jag måste släppa tag om den nu. Du måste låta mig gå vidare för du kommer ändå alltid att finnas kvar närmast mitt hjärta min finna lilla kille.
Jag undrar så hur du skulle ha blivit om du hade fått växa dig stor. Om du hade blivit en lika fin kille som din storebror. Du hade fått värdens bästa storebror och Axel hade fått världens sötaste lillebror det är jag övertygad om.
Jag längtade så efter att visa dig världen. Jag längtade efter att föda dig. Jag hade sådana storslagna planer för dig och mig, din bror och din pappa. Du var så efterlängtad!
Du kommer alltid att saknas mig. Det kommer alltid att vara ett hål i mitt liv som bara du kan fylla så snälla du blås in i mitt hjärta och bosätt dig där. Bli den kraft och skärpa som jag behöver för att klara livets upp och nergångar. Hjälp mig att klara av att se det underbara i varje dag istället för att sörja ihjäl mig.
Jag vill att du ska få mig att se livets mirakel istället för det ständiga misslyckandet. Hjälp mig att se det jag har istället för det jag inte kan.
Jag kommer alltid att längta till dig och det ögonblicket när jag för första gången har dig i min famn. Det är svårt för mig att acceptera att det aldrig kommer att bli så. Att det ända jag kan gör är att tända ett ljus och minnas dig och den korta tid du var hos mig tätt intill mitt hjärta.
Jag älskar dig mitt hjärtegull min vind mitt allt.
