Hej!
Är en 39 årig tjej som bor i Stockholm med sin man och två katter.
Förutom att kunna dela med mig av mina erfarenheter och dels ta del av andras erfarenheter så hade det varit trevligt att stifta bekanskap med andra i liknande situation.
Man börjar känna sig ganska ensam om det här nu. Alla jag känner har 1,2 eller 3 barn eller är gravida.
Tusen kram ar till alla där ute.....
Min/vår Historia:
Försökt få barn i flera år.
Utredningen visade att min man hade dålig kvalite och antal, därav inga barn.
2009:
Privat: 1:a IVF:en korta behandlingen. 3 ägg. 2 till frysen. 1 till insättning. Ingen vidare kvalitet på ägg. Testade negativt. Fick smärtor och var tvungen att åka till akuten.
Privat: 2:a IVF:en kort behandling. 4 ägg. 2 tillfrysen. 2 till insättning. Ingen vidare kvalitet på äggen. Testade negativt.
2010:
Privat: 3:e IVF lång behandling. 19 ägg. 9 till frysen. 1 till insättning. Bra kvalitet. Testade positivt. Mådde psykiskt dåligt under hormonbehandlingen, helt sänkt.
V 18-19 gick vattnet och vi förlorade våran son. Störtblödde ca var 10:e dag från v 9 under graviditeten och mådde psyiskt dåligt hela tiden.
Detta var min första graviditet, ever. Så för mig/oss var det hela väldigt dramatiskt. Det ända positiva är att nu vet vi att jag kan bli gravid.
Privat: 1:a frysåterförandet. Ägg från IVF 1. Testade negativt.
2011:
Statligt: 4:e IVF lång behandling. 25 ägg. 0 till frysen. 2 till insättning. Halvbra kvalitet. Har fått mens, men skall testa på fredag 18/2 så jag återkommer.......... :-(. Negativt.
Även denna gång mådde jag psykiskt dåligt av hormonbehandlingen och det blev inte bättre av att jag åkte på halsfluss. Hade dessutom hoppats på att jag skulle slippa fler hormonstimuleringar, med tanke på att jag hadde fått ut så många ägg.
Så nu gäller det att ta nya tag.........