28 år gammal. Jag trivs med mitt nuvarande liv med pojkvän sedan 10 år tillbaks, katt som är min ögonsten och en arbetsplats Jag stormtrivs på. Egentligen är det inget jag vill ska förändras därav är det en blandning av lycka och rädsla som infinner sig då jag för två dagar sedan gjorde ett gravtest som visade positivt. Att vara gravid är något som man alltid sett fram emot ska hända i framtiden, ofattbart och overkligt att den tiden är nu.
Jag ser dock fram emot att påbörja denna resa och äventyr och är övertygad om att det kommer att bli fantastiskt.
Just nu är det ovant och jag har svårt att förstå att jag som alltid älskat att dricka vin i glada vänners lag måste hålla mig till alkoholfritt under middagen i kväll.. men ju mer man kommer in i detta nya så blir det också ett mer naturligt val att avstå i från antar jag.
Kramar
Jennie
Det är nu 4 dagar sedan jag testade mig och blev medlem på denna sida. Sedan dess har mina känslor åkt en riktig berg och dalbana men från all förtvivlan och osäkerhet jag kände bara för några dagar sedan känner jag nu en enorm glädje och upprymdhet över den enorma gåva jag bär.
De uppoffringar jag var rädd för att göra känns nu som små pettitesser och inte ett uns av saknad finns i mig nu. Det känns som att jag landat i detta och ser så fram emot mitt November barn att jag nästan känner mig helt darrig av upprymdhet och glädje.
