Sån stor sorg!Behöver hjälp!
Hjärnskador
  1. Medlem sedan
    Feb 2008
    #1

    Sån stor sorg!Behöver hjälp!

    Hej!
    Jag är ny här och jag har just fått reda på att dom vill utreda min son för en hjärnskada! Hela mitt inre är i kaos och jag ska söka läkare i morgon som kan slussa mej vidare. Vi ska även få en kontakt med hab där det finns alla hjälp som dom säger...Kan tillägga att jag jobbar med utvecklingstörda på ett gruppboende (har erfarenhet avlindrigt -gravt) så jag vet vad som väntar och det känns inte så kul! Många skulle kanske säga ..ja men då har du alla förrutsättningar för din son...jo visst men ibland är det en nackdel att veta också!
    Jag skulle bli hel lycklig om jag kunde få kontakt med fler föräldrar i min situation ..ingen FATTAR vad man pratar om!
    Kramar/susanne
  2. 1
    Sån stor sorg!Behöver hjälp! Hej!
    Jag är ny här och jag har just fått reda på att dom vill utreda min son för en hjärnskada! Hela mitt inre är i kaos och jag ska söka läkare i morgon som kan slussa mej vidare. Vi ska även få en kontakt med hab där det finns alla hjälp som dom säger...Kan tillägga att jag jobbar med utvecklingstörda på ett gruppboende (har erfarenhet avlindrigt -gravt) så jag vet vad som väntar och det känns inte så kul! Många skulle kanske säga ..ja men då har du alla förrutsättningar för din son...jo visst men ibland är det en nackdel att veta också!
    Jag skulle bli hel lycklig om jag kunde få kontakt med fler föräldrar i min situation ..ingen FATTAR vad man pratar om!
    Kramar/susanne
  3. Medlem sedan
    Apr 2004
    #2

    Hejsan!

    Blev mycket berörd av ditt inlägg.Hur gick läkarbesöket?
    Hur gammal är din son och vad är anledningen till utredningen?
    Kan du berätta lite mera.
    Har själv en son,14 år med lindrig utvecklingsstörning.

    Sänder massor av styrkekramar till dig!
    MVH Monalill
  4. 2
    Hejsan! Blev mycket berörd av ditt inlägg.Hur gick läkarbesöket?
    Hur gammal är din son och vad är anledningen till utredningen?
    Kan du berätta lite mera.
    Har själv en son,14 år med lindrig utvecklingsstörning.

    Sänder massor av styrkekramar till dig!
    MVH Monalill
  5. Medlem sedan
    Feb 2008
    #3
    Hej!
    Min son är 21 månader och eftersom han inte är ifatt sina jämnåriga (prematur 7v ) så vill dom börja med en utredning en magnetkameraröntgen !. Han är inte lika "vaken " som andra barn. Ropar du på honom så kan han titta på dej efter en lite stund. litte loj.Han har varit sen med det mesta. Idagsläget så åker han på rumpan , kan dra sig upp och gå efter möbler, klättrar upp på låga höjder, går upp för trappan i rutschkanan på dagis och ner men det tar en liten stund inte så kvickt som dom andra barnen. Han k lärde sig dricka ur pipmugg sent men nog för att vi var så bekväma att ge honom dricka, han kan inte äta själv, men sätter man mat på gaffeln (ej sked) så stoppar han gaffeln i munnen!
    Oj ...fråga om ni undrar...kan inte komma på mer just nu!
    Tack för din omtanke , det värmer!
  6. 3
    Hej!
    Min son är 21 månader och eftersom han inte är ifatt sina jämnåriga (prematur 7v ) så vill dom börja med en utredning en magnetkameraröntgen !. Han är inte lika "vaken " som andra barn. Ropar du på honom så kan han titta på dej efter en lite stund. litte loj.Han har varit sen med det mesta. Idagsläget så åker han på rumpan , kan dra sig upp och gå efter möbler, klättrar upp på låga höjder, går upp för trappan i rutschkanan på dagis och ner men det tar en liten stund inte så kvickt som dom andra barnen. Han k lärde sig dricka ur pipmugg sent men nog för att vi var så bekväma att ge honom dricka, han kan inte äta själv, men sätter man mat på gaffeln (ej sked) så stoppar han gaffeln i munnen!
    Oj ...fråga om ni undrar...kan inte komma på mer just nu!
    Tack för din omtanke , det värmer!
  7. Medlem sedan
    Apr 2004
    #4
    Hej Susanne!

    Det är en stor sorg att få reda på att ens barn inte är som andra... Första tiden innan man hunnit acceptera allt är värst ! Mit råd är att tillåt dig bli förbannad och bitter, tyck att livet är skit och orättvist, men försök att inte fastna i det läget. Allt blir så mycket lättare om man lyckas se framstegen och tänka positivt!

    Svårt att veta vad ni ska tacklas med innan lill-killen är utredd, men jag är alldeles övertygad om att ni kommer klara av framtiden bra,... hur den än ser ut!

    Min son Bosse är multihandikappad (ryggmärgsbråck, hydrocefalus, hjärnskadad, scolios och blind),( bild finns i albumet ) och jag är mäkta stolt över min lilla kille som gör det bästa av sin situation. Han är glad, utvecklas och trivs med livet och det är huvudsaken!

    Skickar många styrkekramar till dig!!/Erica
  8. 4
    Hej Susanne!

    Det är en stor sorg att få reda på att ens barn inte är som andra... Första tiden innan man hunnit acceptera allt är värst ! Mit råd är att tillåt dig bli förbannad och bitter, tyck att livet är skit och orättvist, men försök att inte fastna i det läget. Allt blir så mycket lättare om man lyckas se framstegen och tänka positivt!

    Svårt att veta vad ni ska tacklas med innan lill-killen är utredd, men jag är alldeles övertygad om att ni kommer klara av framtiden bra,... hur den än ser ut!

    Min son Bosse är multihandikappad (ryggmärgsbråck, hydrocefalus, hjärnskadad, scolios och blind),( bild finns i albumet ) och jag är mäkta stolt över min lilla kille som gör det bästa av sin situation. Han är glad, utvecklas och trivs med livet och det är huvudsaken!

    Skickar många styrkekramar till dig!!/Erica
  9. Medlem sedan
    Apr 2004
    #5

    Hejsan!

    Förstår att du är orolig.Känner igen den där gnagande ängslan att något inte stämmer.
    Man hoppas i det längsta att barnet ska komma ikapp.

    Magnetkameraröntgen är i och för sig en ofarlig undersökning,helt smärtfri och man kan enligt vår hab.läkare se om det finns några skador på hjärnan.

    Sonen har gjort undersökningen.Ett tag trodde läkaren att han hade någon form av epilepsi,men så var inte fallet.Även sömn EEC gjordes.

    Det finns ingen förklaring till min sons utvecklingsstörning.Inga hjärnskador kan upptäckas någonstans.Även det ger upphov till undringar.

    Hoppas undersökningen går bra när det blir dags.Det är skönt att få veta hur det än är.
    Har även skickat dig ett PM

    Styrkekramar till dig,
    MVH Monalill
  10. 5
    Hejsan! Förstår att du är orolig.Känner igen den där gnagande ängslan att något inte stämmer.
    Man hoppas i det längsta att barnet ska komma ikapp.

    Magnetkameraröntgen är i och för sig en ofarlig undersökning,helt smärtfri och man kan enligt vår hab.läkare se om det finns några skador på hjärnan.

    Sonen har gjort undersökningen.Ett tag trodde läkaren att han hade någon form av epilepsi,men så var inte fallet.Även sömn EEC gjordes.

    Det finns ingen förklaring till min sons utvecklingsstörning.Inga hjärnskador kan upptäckas någonstans.Även det ger upphov till undringar.

    Hoppas undersökningen går bra när det blir dags.Det är skönt att få veta hur det än är.
    Har även skickat dig ett PM

    Styrkekramar till dig,
    MVH Monalill
  11. Medlem sedan
    Sep 2005
    #6
    Hej! Jag förstår att det känns jättetufft för dig, min son blev hjärnskadad när han var ett år, innan dess en fullt frisk bebis. Visst har det varit tufft så fruktansvärt jobbigt, men min son ger mig så mycket glädje och det betyder allt, jag måste säga att jag hade itne svårt för att "vänja" mig med att ha blitt mamma till ett gravt funktionshindrat barn utan jag var bara så glad att han levde. Om du vill så kan du fråga vad du vill och om du vill prata finns jag här. Det är nu 14 år sen sonen blev sjuk och han är nu en underbar 15 åring, så jag har varit med om mycket tillsammans med honom.
    Kram!
  12. 6
    Hej! Jag förstår att det känns jättetufft för dig, min son blev hjärnskadad när han var ett år, innan dess en fullt frisk bebis. Visst har det varit tufft så fruktansvärt jobbigt, men min son ger mig så mycket glädje och det betyder allt, jag måste säga att jag hade itne svårt för att "vänja" mig med att ha blitt mamma till ett gravt funktionshindrat barn utan jag var bara så glad att han levde. Om du vill så kan du fråga vad du vill och om du vill prata finns jag här. Det är nu 14 år sen sonen blev sjuk och han är nu en underbar 15 åring, så jag har varit med om mycket tillsammans med honom.
    Kram!

Liknande trådar

  1. Stor fest - behöver hjälp!
    By Carina_1 in forum Mat & dryck
    Svar: 16
    Senaste inlägg: 2009-05-24, 09:08
  2. är det inte en stor sorg
    By *Filur in forum Ordet är fritt
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2007-05-11, 22:30
  3. Stor sorg
    By Bibblan in forum _03 Vårbarn
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2006-11-02, 12:33
  4. Det var med stor sorg i hjärta
    By Tiger_Lux in forum Utlandsföräldrar
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2006-10-31, 19:27
  5. usch det är med stor sorg....
    By ulrika80 in forum _0505 Majbarn
    Svar: 2
    Senaste inlägg: 2005-11-05, 11:07
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar