Att skriva vad jag tycker, har suttit o läst ett par sidor inlägg nu. Många människor här inne tycker att deras barn omhändertagits på felaktiga grunder, och förstår inte varför. Har ni aldrig tänkt på att det är precis det som är problemet? Att vissa föräldrar inte förstår vad som inte fungerar, är ju ett tecken på att ja, det just inte fungerar, folk kommer med argument som ja, han äter ju bra osv. Huruvida ett barn äter bra eller inte är ju inte i sig ett ensamt argument för omhändertagande! Men allt hänger ju ihop. Saker är ju beroende av varandra, är ett barn ofta smutsigt i skolan och verkar nedstämt och tyst, är det i sig inte orsak til lett omhändertagande, MEN omständigheterna kring varför det är så måste ju ändå utredas.
Nu behöver ingen skriva, ja men mitt barn är inte smutsigt, det var bara ett exempel.
Dom människor som arbetar på socialförvaltningen med såna här frågor har en socionomutbildning från universitet/högskola och vet vad dom sysslar med. Dom är människor som alla andra och gör misstag, som alla yrkesgrupper, men dom gör ett fantastiskt arbete för de barn som en dag ska bara våran befolkning.
Inlägg på inlägg läser jag om omhändertaganden utan grund, jag tror helt enkelt att 90% eller mer av det beror på att föräldrarna inte förstår att dom faktiskt inte kan ta hand om sina barn, vill ni inte hellre att era barn ska växa upp på bästa sätt? I de fall där utredningen inte leder till något flyttar ju barnen hem igen, men då har man tagit det säkra före det osäkra, självklart! Klart att det är fruktansvärt att inte klassas som tillräcklig åt sina barn, men ha insikt i det istället och saker som att "bryta med soc för att jag blev arg", tyder ju på att man inte förstår hur man beter sig i ett vuxet samhälle.
Slutligen; Bara för att man skaffar barn har man inte automatisk rättighet att bestämma över deras liv! Det är en gåva, och kan man inte ge sina barn tillräcklig omsorg får man jobba med sig själv för att klara av det, medans barnet/n mår bra någon annan stans. Punkt slut.
1
Kan inte låta bli Att skriva vad jag tycker, har suttit o läst ett par sidor inlägg nu. Många människor här inne tycker att deras barn omhändertagits på felaktiga grunder, och förstår inte varför. Har ni aldrig tänkt på att det är precis det som är problemet? Att vissa föräldrar inte förstår vad som inte fungerar, är ju ett tecken på att ja, det just inte fungerar, folk kommer med argument som ja, han äter ju bra osv. Huruvida ett barn äter bra eller inte är ju inte i sig ett ensamt argument för omhändertagande! Men allt hänger ju ihop. Saker är ju beroende av varandra, är ett barn ofta smutsigt i skolan och verkar nedstämt och tyst, är det i sig inte orsak til lett omhändertagande, MEN omständigheterna kring varför det är så måste ju ändå utredas.
Nu behöver ingen skriva, ja men mitt barn är inte smutsigt, det var bara ett exempel.
Dom människor som arbetar på socialförvaltningen med såna här frågor har en socionomutbildning från universitet/högskola och vet vad dom sysslar med. Dom är människor som alla andra och gör misstag, som alla yrkesgrupper, men dom gör ett fantastiskt arbete för de barn som en dag ska bara våran befolkning.
Inlägg på inlägg läser jag om omhändertaganden utan grund, jag tror helt enkelt att 90% eller mer av det beror på att föräldrarna inte förstår att dom faktiskt inte kan ta hand om sina barn, vill ni inte hellre att era barn ska växa upp på bästa sätt? I de fall där utredningen inte leder till något flyttar ju barnen hem igen, men då har man tagit det säkra före det osäkra, självklart! Klart att det är fruktansvärt att inte klassas som tillräcklig åt sina barn, men ha insikt i det istället och saker som att "bryta med soc för att jag blev arg", tyder ju på att man inte förstår hur man beter sig i ett vuxet samhälle.
Slutligen; Bara för att man skaffar barn har man inte automatisk rättighet att bestämma över deras liv! Det är en gåva, och kan man inte ge sina barn tillräcklig omsorg får man jobba med sig själv för att klara av det, medans barnet/n mår bra någon annan stans. Punkt slut.
visst finns det många barn som far illa och många föräldrar som inte tar sitt ansvar, men sen finns det allt för många socionomer som inte skulle arbeta som utredare av många olika anledningar. sen så kan jag säga har man aldrig blivit anmäld själv så tycker jag att man ska vara försiktig med att såga föräldrar som har blivit anmälda som dåliga och hylla socionomerna som nåra räddande änglar. har själv blivit anmäld 3-gånger på 10års period två gånger anonymt( vilket jag tycker inte skulle få förekomma) och en gång av en barnläkare sist nämnda tog 3månader från anmälan innan soc knackade på dörren. samtliga tre anmälningar avslutades utan åtgärd. jag och min fru var inte direkt oroliga mest irriiterad över att det finns barn som skulle behövt deras uppmärksamhet bättre.
3
visst finns det många barn som far illa och många föräldrar som inte tar sitt ansvar, men sen finns det allt för många socionomer som inte skulle arbeta som utredare av många olika anledningar. sen så kan jag säga har man aldrig blivit anmäld själv så tycker jag att man ska vara försiktig med att såga föräldrar som har blivit anmälda som dåliga och hylla socionomerna som nåra räddande änglar. har själv blivit anmäld 3-gånger på 10års period två gånger anonymt( vilket jag tycker inte skulle få förekomma) och en gång av en barnläkare sist nämnda tog 3månader från anmälan innan soc knackade på dörren. samtliga tre anmälningar avslutades utan åtgärd. jag och min fru var inte direkt oroliga mest irriiterad över att det finns barn som skulle behövt deras uppmärksamhet bättre.
ja men om någon anmält er är det väl självklart att de ska utreda? Hur kan en socionom veta vilken familj som inte behöver hjälp innan man har utrett, du talar ju emot dig själv. Om en socionom själv ska sitta och gissa, nä den här anmälan verkar inte viktig, då faller systemet. Alla anmälningar måste ju kontrolleras, annars missar man dom subtila fallen, där barnen utåt ser ut att ha det gott men kanske blir psykiskt/känslomässigt negligerade. Tycker du att socialen skulle ha struntat i anmälan mot er och ta någon annan familj som behövde det bättre? Hur skulle dom kunna urskilja det innan utredningen? Det är helt omöjligt. Som jag skrev, det finns socionomer som inte är perfekta precis som det finns rörmokare, lärare och it-tekniker. Men merparten jobbar med sociala problem för att dom vill hjälpa människor.
I'm not anti-social; I'm just not user friendly...
4
ja men om någon anmält er är det väl självklart att de ska utreda? Hur kan en socionom veta vilken familj som inte behöver hjälp innan man har utrett, du talar ju emot dig själv. Om en socionom själv ska sitta och gissa, nä den här anmälan verkar inte viktig, då faller systemet. Alla anmälningar måste ju kontrolleras, annars missar man dom subtila fallen, där barnen utåt ser ut att ha det gott men kanske blir psykiskt/känslomässigt negligerade. Tycker du att socialen skulle ha struntat i anmälan mot er och ta någon annan familj som behövde det bättre? Hur skulle dom kunna urskilja det innan utredningen? Det är helt omöjligt. Som jag skrev, det finns socionomer som inte är perfekta precis som det finns rörmokare, lärare och it-tekniker. Men merparten jobbar med sociala problem för att dom vill hjälpa människor.
det stora problemet är att man får anmäla anonymt och jag har även tagit upp det med utredande socionomer och dom är väldigt kluven i den frågan men anser att om man inte får vara anonym så drar sig många för att anmäla. men samtidigt anser jag att man kan då också anmäla för att jävlas vilket jag tycker är helt galet. domtvå anonyma anmälningarna mot vet jag vilka både är när vi bor i ett litet samhälle. nu kom soc fram till att våra barn inte for illa vilket vi redan visste men problemet är att man hamnar i deras register i fem år innan det preskiberas och bara det är störande när man vet att sina barn har det bra.
5
det stora problemet är att man får anmäla anonymt och jag har även tagit upp det med utredande socionomer och dom är väldigt kluven i den frågan men anser att om man inte får vara anonym så drar sig många för att anmäla. men samtidigt anser jag att man kan då också anmäla för att jävlas vilket jag tycker är helt galet. domtvå anonyma anmälningarna mot vet jag vilka både är när vi bor i ett litet samhälle. nu kom soc fram till att våra barn inte for illa vilket vi redan visste men problemet är att man hamnar i deras register i fem år innan det preskiberas och bara det är störande när man vet att sina barn har det bra.
efter avslutat utredning tar det 5år innan den arkiveras. i princip så har man anmälan hängande över huvudet den tiden så är det ivarjefall i den kommun jag bor i jag vet inte hur andra kommuner gör. men man blir lite paranoid av att veta att den även fast utredningen är avslutad utan åtgjärd från soc, så har vi slutat att gå ut på dans etc,,, av rädsla för att på nytt bli anmälda eller att dom öppnar utredningen igen. sorgligt när det kan vara så roligt att bara få vara min fru och jag utan barn.
7
efter avslutat utredning tar det 5år innan den arkiveras. i princip så har man anmälan hängande över huvudet den tiden så är det ivarjefall i den kommun jag bor i jag vet inte hur andra kommuner gör. men man blir lite paranoid av att veta att den även fast utredningen är avslutad utan åtgjärd från soc, så har vi slutat att gå ut på dans etc,,, av rädsla för att på nytt bli anmälda eller att dom öppnar utredningen igen. sorgligt när det kan vara så roligt att bara få vara min fru och jag utan barn.
synd att du upplever det så , jag har själv blivit anmäld tre ggr anonymt det visade sig vara av min ex man alla tre ggr och det fanns visserligen inte fog för någon anmälan det var både tröttsamt och slitigt att gå igenom processen gång på gång.
Kan ju tillägga att nr 3 så ringde de och sa att anmälan kommit in men att de vissste att läget var under kontroll och att skolan tyckte allt såg bra ut.
De gör bara sitt jobb . Klart det finns med i registren men å andra sidan är det bara soc som egentligen når registren . det är ju ingen i skolan som tänker jaha nu ska jag se om lille pelle står i soc registret .... Så ta det lugnt har man läget under kontroll har man ju inget att oroa sig över .
9
synd att du upplever det så , jag har själv blivit anmäld tre ggr anonymt det visade sig vara av min ex man alla tre ggr och det fanns visserligen inte fog för någon anmälan det var både tröttsamt och slitigt att gå igenom processen gång på gång.
Kan ju tillägga att nr 3 så ringde de och sa att anmälan kommit in men att de vissste att läget var under kontroll och att skolan tyckte allt såg bra ut.
De gör bara sitt jobb . Klart det finns med i registren men å andra sidan är det bara soc som egentligen når registren . det är ju ingen i skolan som tänker jaha nu ska jag se om lille pelle står i soc registret .... Så ta det lugnt har man läget under kontroll har man ju inget att oroa sig över .
nej det är klart, men det blir ändå så att man tänker efter både en och två gånger innnan man går ut och roar sig när anmälnlng nr 2 var att vi satt och söp varje dag anntigen här hemma eller hos bekanta var av den ena var skäl till att vi vart anmälda vilket inte stämde och som den korta utredningen också kom fram till. en bekant till oss med i min tanke hade grava alkohol problem som ringde till oss flera gånger om dagen och ville att vi skulle åka handla sex-pack åt henne, många gånger kvälls tid, tillslut vart vi less och skyllde på att vi hade druckit en öl eller grogg och kunde inte köra bil. sen vid ett besök hos henne av behandlingsgruppen och en distriktsköterska som också är granne till oss så anmälde hon oss anonymt utan att kolla fakta. kan säga att jag inte är nykterist men över konsumerar inte alkohol, men både min fru och jag har inte varit ute på dans eller krog på 5år med tanke på anmälningarna. bara vid två tillfällen har varit ute eller ute är fel att säga vi har haft bröllops sviten på mitt jobb 2006 tio år tillsammans och 2007 tio år förlovade. så i år blir det väl samma men då tio år som gifta.
10
nej det är klart, men det blir ändå så att man tänker efter både en och två gånger innnan man går ut och roar sig när anmälnlng nr 2 var att vi satt och söp varje dag anntigen här hemma eller hos bekanta var av den ena var skäl till att vi vart anmälda vilket inte stämde och som den korta utredningen också kom fram till. en bekant till oss med i min tanke hade grava alkohol problem som ringde till oss flera gånger om dagen och ville att vi skulle åka handla sex-pack åt henne, många gånger kvälls tid, tillslut vart vi less och skyllde på att vi hade druckit en öl eller grogg och kunde inte köra bil. sen vid ett besök hos henne av behandlingsgruppen och en distriktsköterska som också är granne till oss så anmälde hon oss anonymt utan att kolla fakta. kan säga att jag inte är nykterist men över konsumerar inte alkohol, men både min fru och jag har inte varit ute på dans eller krog på 5år med tanke på anmälningarna. bara vid två tillfällen har varit ute eller ute är fel att säga vi har haft bröllops sviten på mitt jobb 2006 tio år tillsammans och 2007 tio år förlovade. så i år blir det väl samma men då tio år som gifta.
Det tycker jag verkar vara en mycket farlig ståndpunkt. Att tro att myndigheter automatiskt ska har rätt bara för att de är myndigheter.
Man kan inte räkna med att alla människor är hyvens och gör ett bra jobb. Faktiskt.
Rötägg finns ju överallt brukar det heta och vad händer om du skulle råka ut för ett? Omhändertagande av ett barn måste ju ändå för barnet vara det mest omvälvande som händer i livet, för att inte säga det värsta -att bli separerad från sina föräldrar!
Alla instanser behöver ha kontrollorgan anser jag. En oberoende part som ser över och kontrollerar arbetet ingående och lyssnar på alla parter likvärdigt.
Jag förstår att de inte vill jävlas, men ibland kanske man inte har förmåga att se allt.
Inte ens rättsväsendet dömer rätt i alla lägen tex. Hur kan du då tro att en socionom ska kunna göra det?
Jag har suttit som inspektör i annat område och jag ska säga dig att det är verkligen inte lätt att avgöra vem som har rätt eller inte i ärenden.
Tycker man att det är det som utredare är man ute på mycket tunn is och behöver se över sitt arbetssätt.
12
Det tycker jag verkar vara en mycket farlig ståndpunkt. Att tro att myndigheter automatiskt ska har rätt bara för att de är myndigheter.
Man kan inte räkna med att alla människor är hyvens och gör ett bra jobb. Faktiskt.
Rötägg finns ju överallt brukar det heta och vad händer om du skulle råka ut för ett? Omhändertagande av ett barn måste ju ändå för barnet vara det mest omvälvande som händer i livet, för att inte säga det värsta -att bli separerad från sina föräldrar!
Alla instanser behöver ha kontrollorgan anser jag. En oberoende part som ser över och kontrollerar arbetet ingående och lyssnar på alla parter likvärdigt.
Jag förstår att de inte vill jävlas, men ibland kanske man inte har förmåga att se allt.
Inte ens rättsväsendet dömer rätt i alla lägen tex. Hur kan du då tro att en socionom ska kunna göra det?
Jag har suttit som inspektör i annat område och jag ska säga dig att det är verkligen inte lätt att avgöra vem som har rätt eller inte i ärenden.
Tycker man att det är det som utredare är man ute på mycket tunn is och behöver se över sitt arbetssätt.
Du kanske skulle läsa på lite innan du ger dig in i debatten? Socialen utreder inte ens alla inkomna ärenden.
Det är skillnad på att starta en utredning och att få in en anmälan.
Har du själv blivit anmält? Annars tror jag knappast att du kan veta hur det är att vara på den sidan.
Med den ståndpunkt och åsikter du har tror jag faktiskt inte att du har levt nära detta.
Jag säger inte att socialen inte vill hjälpa men det är lätt att skapa en höna av en fjäder och att sprida rök utan eld. Riktigt lätt.
För vi människor antar vissa saker och skapar oss bilder av ord vi läser och hör. Sen kan det vara svårt att ta bilden/sanningen ifrån ärendet.
Jag har skrivit nedan att jag själv arbetat med att utreda. Det finns människor som är utpekade där de bor ex.. och det är superlätt att bara haka på detta och anta att eftersom det står en extra skrotbil och oljedunk på gården och huset borde ha målats om för ett antal år sedan, att allt annat också är skit där. Och ffa för att alla som bor omkring är överens om det.
Jag har själv haft dessa tankar i huvudet men hoppas verkligen att jag inte har låtit mig dras med av det.
13
Du kanske skulle läsa på lite innan du ger dig in i debatten? Socialen utreder inte ens alla inkomna ärenden.
Det är skillnad på att starta en utredning och att få in en anmälan.
Har du själv blivit anmält? Annars tror jag knappast att du kan veta hur det är att vara på den sidan.
Med den ståndpunkt och åsikter du har tror jag faktiskt inte att du har levt nära detta.
Jag säger inte att socialen inte vill hjälpa men det är lätt att skapa en höna av en fjäder och att sprida rök utan eld. Riktigt lätt.
För vi människor antar vissa saker och skapar oss bilder av ord vi läser och hör. Sen kan det vara svårt att ta bilden/sanningen ifrån ärendet.
Jag har skrivit nedan att jag själv arbetat med att utreda. Det finns människor som är utpekade där de bor ex.. och det är superlätt att bara haka på detta och anta att eftersom det står en extra skrotbil och oljedunk på gården och huset borde ha målats om för ett antal år sedan, att allt annat också är skit där. Och ffa för att alla som bor omkring är överens om det.
Jag har själv haft dessa tankar i huvudet men hoppas verkligen att jag inte har låtit mig dras med av det.
Jag förstår er till fullo! Jag tvättar numer dubbelt så mycket som förr (förr bytte de till rena kläder minst varje morgon, nu ryker kläderna för minsta fläck), har nästan vackra reklambarn på rad när jag är ute. Minsta missnöje hos barnen så vänder vi och åker hem för att inte visa upp felaktiga beteenden osv..
Det är superjobbigt tycker jag. Man kan ju inte umgås normalt med någon just nu.
Vi har blivit anmälda av barnomsorgen och de har ju ännu mer makt än enskilda anonyma känns det som.
Dessutom har de farit med osanningar och vridit till händelser. Men vem tror oss om det? Ingen.
Så går det när man glömmer fylla i ett barns tider nästa vecka och kommer med hjälmar som NTF godkänt för ändamålet men inte en dagisfröken...
14
Jag förstår er till fullo! Jag tvättar numer dubbelt så mycket som förr (förr bytte de till rena kläder minst varje morgon, nu ryker kläderna för minsta fläck), har nästan vackra reklambarn på rad när jag är ute. Minsta missnöje hos barnen så vänder vi och åker hem för att inte visa upp felaktiga beteenden osv..
Det är superjobbigt tycker jag. Man kan ju inte umgås normalt med någon just nu.
Vi har blivit anmälda av barnomsorgen och de har ju ännu mer makt än enskilda anonyma känns det som.
Dessutom har de farit med osanningar och vridit till händelser. Men vem tror oss om det? Ingen.
Så går det när man glömmer fylla i ett barns tider nästa vecka och kommer med hjälmar som NTF godkänt för ändamålet men inte en dagisfröken...
Fast en ganska viktigt sak jag tror man måste tänka på. Det är ju _varför_ en del "utsatta" inte förstår varför saker och ting händer. Kan det inte vara möjligt att kommunikationen varit oklar, och att den på myndigheten inte pratar ett språk som den "utsatta" (har inget bättre ord) begriper?
Kanske är detta en brist som man måste se över och utveckla för att minska missförstånd och öka förståelsen från alla håll?
Jag känner till ett exempel där en mamma var under lupp i många år för att hon helt enkelt inte kunde ta hand om sina barn på bästa sätt. Och jag är fortfarande så förvånad över den flathet man hade från myndigheternans sida (flera myndigheter var inblandade) innan barnen fick flytta till pappans omvårdnad istället. Men fortfarande finns ingen som kunde förklara för henne vad hon gjorde för fel, eller mindre rätt kanske man kan säga.
Kanske är det bristande pedagogik- och kommunikationsförmåga inom de beslutande myndigheterna som behöver ses över?
Jag vet inte själv, men det känns ju som en intressant sak att göra en undersökning på.
15
Fast en ganska viktigt sak jag tror man måste tänka på. Det är ju _varför_ en del "utsatta" inte förstår varför saker och ting händer. Kan det inte vara möjligt att kommunikationen varit oklar, och att den på myndigheten inte pratar ett språk som den "utsatta" (har inget bättre ord) begriper?
Kanske är detta en brist som man måste se över och utveckla för att minska missförstånd och öka förståelsen från alla håll?
Jag känner till ett exempel där en mamma var under lupp i många år för att hon helt enkelt inte kunde ta hand om sina barn på bästa sätt. Och jag är fortfarande så förvånad över den flathet man hade från myndigheternans sida (flera myndigheter var inblandade) innan barnen fick flytta till pappans omvårdnad istället. Men fortfarande finns ingen som kunde förklara för henne vad hon gjorde för fel, eller mindre rätt kanske man kan säga.
Kanske är det bristande pedagogik- och kommunikationsförmåga inom de beslutande myndigheterna som behöver ses över?
Jag vet inte själv, men det känns ju som en intressant sak att göra en undersökning på.
...vill bara tillägga, eftersom det är svårt att få fram tonen i sitt inlägg, att det bara var menat som debattinlägg. Jag kom på mig själv idag att första meningen låter väl tyket, Inte alls meningen! Sorry!
17
...vill bara tillägga, eftersom det är svårt att få fram tonen i sitt inlägg, att det bara var menat som debattinlägg. Jag kom på mig själv idag att första meningen låter väl tyket, Inte alls meningen! Sorry!
Ja absolut, oavsett yrke så svänger man sig med "sin" terminologi med likasinnade, och så glömmer man bort att alla inte förstår samma sak.
Och även om en akademiskt skolad socionom vet att h*n har rätt, så tolkar ju "klienten" (gissar att man kallas för det) kanske något helt annat utifrån sina erfarenheter som är långt ifrån socionomens.
Jag kan tänka mig att det är lika frustrerande för en socionom att försöka förklara en sak för en klient som för en it-tekniker att berätta för en kund att hans dator inte går att laga. "Men den fungerade ju igår"...
18
Ja absolut, oavsett yrke så svänger man sig med "sin" terminologi med likasinnade, och så glömmer man bort att alla inte förstår samma sak.
Och även om en akademiskt skolad socionom vet att h*n har rätt, så tolkar ju "klienten" (gissar att man kallas för det) kanske något helt annat utifrån sina erfarenheter som är långt ifrån socionomens.
Jag kan tänka mig att det är lika frustrerande för en socionom att försöka förklara en sak för en klient som för en it-tekniker att berätta för en kund att hans dator inte går att laga. "Men den fungerade ju igår"...
Kan man inte bara vara tydlig och lite enkel i sitt språk där och punkta upp...
- de får ingen mat
- de har smutsiga kläder
- de får för lite kramar
- de får inte det och inte det
- de får för mycket skäll
- du går inte till doktorn med dem när de är sjuka
- du ser inte när de är ledsna
- du lämnar dem ensamma
osv
(väldigt förenklat men iaf)
Jag har förresten själv anmält en vän för många år sedan. Det var så tydligt att hennes barn for väldigt illa.
Barnet blev förflyttat till sin mormor och det gick bra för barnet som nu är vuxet. Mamman var också tacksam, hon hade själv insett att hon inte orkade med det.
20
Kan man inte bara vara tydlig och lite enkel i sitt språk där och punkta upp...
- de får ingen mat
- de har smutsiga kläder
- de får för lite kramar
- de får inte det och inte det
- de får för mycket skäll
- du går inte till doktorn med dem när de är sjuka
- du ser inte när de är ledsna
- du lämnar dem ensamma
osv
(väldigt förenklat men iaf)
Jag har förresten själv anmält en vän för många år sedan. Det var så tydligt att hennes barn for väldigt illa.
Barnet blev förflyttat till sin mormor och det gick bra för barnet som nu är vuxet. Mamman var också tacksam, hon hade själv insett att hon inte orkade med det.
By Jo+Cecilia&Zakarias in forum _0602 Februaribarn
Svar: 5
Senaste inlägg: 2006-01-27, 10:12
Kära besökare.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
