Jag lärde känna en flicka, träffade henne på en lekplats och lärde med tiden känna hennes familj alltså mamma pappa och de var sammanlagt tre syskon. (Givetvis en lång historia som jag nu inte orkar skriva)
Hon var med mej till mina föräldrar och efter det besöket sa jag att jag har nog alltid tyckt pappa är ok, men det är mamma som alltid varit närmast hjärtat. Hon sa då med solklar säkerhet, att för henne har det alltid varit tvärt om. Mamma går väll ann men det är pappa hon har nära, som hon känner sig trygg hos.
När familjen blev anmälda av skolan till socialen så blev även jag inblandad, de tyckte att ett av de tre barnen hade problem, jag tyckte att mest problem hade ett annat av de barnen. Men jag litar inte på socialen och jag gillade inte deras frågor och sätt överlag.
Resultat blev skillsmässa mellan föräldrarna, mamma fick ha alla tre barnen och flyttade långt bort från deras tidigare hem och pappan. Mamman och barnen fick bo i ett flerfamiljehus där det var någn som tog över ansvaret som man då inte tyckte att mamma kunde sköta själv. Barnen hatade det.
Jag kan aldrig glömma de ord hon sagt till mej, att det var pappa som var hennes trygghet i en otrygg värd, och så blir hon tvångsförflyttad långt bort. Det är en smärta jag aldrig kommer att komma över.
Jag kommer aldrig i mitt liv att anmäla något till socialen, oberoende av omständigheterna, så för mej är det självklart, ALDRIG!
1
En smärta jag aldrig glömmer Jag lärde känna en flicka, träffade henne på en lekplats och lärde med tiden känna hennes familj alltså mamma pappa och de var sammanlagt tre syskon. (Givetvis en lång historia som jag nu inte orkar skriva)
Hon var med mej till mina föräldrar och efter det besöket sa jag att jag har nog alltid tyckt pappa är ok, men det är mamma som alltid varit närmast hjärtat. Hon sa då med solklar säkerhet, att för henne har det alltid varit tvärt om. Mamma går väll ann men det är pappa hon har nära, som hon känner sig trygg hos.
När familjen blev anmälda av skolan till socialen så blev även jag inblandad, de tyckte att ett av de tre barnen hade problem, jag tyckte att mest problem hade ett annat av de barnen. Men jag litar inte på socialen och jag gillade inte deras frågor och sätt överlag.
Resultat blev skillsmässa mellan föräldrarna, mamma fick ha alla tre barnen och flyttade långt bort från deras tidigare hem och pappan. Mamman och barnen fick bo i ett flerfamiljehus där det var någn som tog över ansvaret som man då inte tyckte att mamma kunde sköta själv. Barnen hatade det.
Jag kan aldrig glömma de ord hon sagt till mej, att det var pappa som var hennes trygghet i en otrygg värd, och så blir hon tvångsförflyttad långt bort. Det är en smärta jag aldrig kommer att komma över.
Jag kommer aldrig i mitt liv att anmäla något till socialen, oberoende av omständigheterna, så för mej är det självklart, ALDRIG!
Jag vet inte exakt vad jag skulle göra, men genom att inte kontakta soc så vet jag i alla fall att jag inte gör mer skada än det redan är. Ett barn som får lida har redan tuft nog utan att de gör deras helvete hundra gånger värre.
4
Jag vet inte exakt vad jag skulle göra, men genom att inte kontakta soc så vet jag i alla fall att jag inte gör mer skada än det redan är. Ett barn som får lida har redan tuft nog utan att de gör deras helvete hundra gånger värre.
Usch ja! Tack för inlägget. Har också tänkt mycket på just barnen. Det känns som det är mycket om föräldrarnas förluster (nog så svåra) men barnen... jag kan knappt tänka tankarna hur det kan vara för ett barn att bli fråntagen sina föräldrar och hur deras nätter borta ska vara. Man får verkligen hoppas att dessa barn hatar sina föräldrar.
Jag har ju bara sett själv hur oroligt barnet sover de närmaste nätterna efter h*n kommit hem från stödfamiljen. Och mitt barn kommer ändå hem igen (än så länge iaf).
Skulle jag veta att barnet blev misshandlat, typ slaget av föräldrarna skulle jag dock anmäla. Men aldrig annars.
5
Usch ja! Tack för inlägget. Har också tänkt mycket på just barnen. Det känns som det är mycket om föräldrarnas förluster (nog så svåra) men barnen... jag kan knappt tänka tankarna hur det kan vara för ett barn att bli fråntagen sina föräldrar och hur deras nätter borta ska vara. Man får verkligen hoppas att dessa barn hatar sina föräldrar.
Jag har ju bara sett själv hur oroligt barnet sover de närmaste nätterna efter h*n kommit hem från stödfamiljen. Och mitt barn kommer ändå hem igen (än så länge iaf).
Skulle jag veta att barnet blev misshandlat, typ slaget av föräldrarna skulle jag dock anmäla. Men aldrig annars.
Nej, just det, du vet inte vad du skulle göra alltså! Men om du visste att ett grannbarn t ex, blev misshandlat, hade föräldrar som söp ständigt och misskötte barnet helt och hållet, hur f*n kan du då säga att det barnet skulle få ett helvete hundra gånger värre genom att anmäla till socialen?? Kom inte och säg att du skulle försöka "prata" med föräldrarna för det går inte. Du tror väl inte på fullt allvar att såna föräldrar lyssnar på en granne t ex? Du tycker alltså det är bättre att ett sådant barn får vara kvar i helvetet de har med sina föräldrar än att anmäla så de får hjälp?? Hur kan man resonera så naivt..
6
Nej, just det, du vet inte vad du skulle göra alltså! Men om du visste att ett grannbarn t ex, blev misshandlat, hade föräldrar som söp ständigt och misskötte barnet helt och hållet, hur f*n kan du då säga att det barnet skulle få ett helvete hundra gånger värre genom att anmäla till socialen?? Kom inte och säg att du skulle försöka "prata" med föräldrarna för det går inte. Du tror väl inte på fullt allvar att såna föräldrar lyssnar på en granne t ex? Du tycker alltså det är bättre att ett sådant barn får vara kvar i helvetet de har med sina föräldrar än att anmäla så de får hjälp?? Hur kan man resonera så naivt..
En hel del, men det är för lång historia. Men allt det jag sett, läst mej till och upplevt gör tillsammans att jag har inget som helst förtroende för dem. Det gäller egentligen överlag, har inget förtroende för myndighetspersonal överlag.
9
En hel del, men det är för lång historia. Men allt det jag sett, läst mej till och upplevt gör tillsammans att jag har inget som helst förtroende för dem. Det gäller egentligen överlag, har inget förtroende för myndighetspersonal överlag.
Ok, men om jag ställer frågan så här då. Vad tycker du man ska göra isåfall med barn som verkligen far illa och behöver hjälp? Vart ska man vända sig? Eller ska man bara strunta i dom barnen? Tänk på Louise i Vetlanda, hon fick ju vara kvar hos sin pappa i alla år, tycker du det var bra alltså eftersom det iallafall var hennes pappa?
10
Ok, men om jag ställer frågan så här då. Vad tycker du man ska göra isåfall med barn som verkligen far illa och behöver hjälp? Vart ska man vända sig? Eller ska man bara strunta i dom barnen? Tänk på Louise i Vetlanda, hon fick ju vara kvar hos sin pappa i alla år, tycker du det var bra alltså eftersom det iallafall var hennes pappa?
Oberoende av omständigheterna, säger du. Gäller det oron för ett barn som blir utsatt för sexuella övergrepp och/ eller misshandel också? Om du får reda på att en tonårsflicka blivit gravid med sin pappa, t ex? Om barnen berättar för dig i förtroende och ber om hjälp?
11
Oberoende av omständigheterna, säger du. Gäller det oron för ett barn som blir utsatt för sexuella övergrepp och/ eller misshandel också? Om du får reda på att en tonårsflicka blivit gravid med sin pappa, t ex? Om barnen berättar för dig i förtroende och ber om hjälp?
Nja där kommer du in på något som jag tycker är helt annorlunda. Om ett barn SJÄLV ber mej anmäla till socialen, eller liknade, jo då skulle jag ju självklart göra det, eller ännu häldre hjälpa personen själv att söka hjälp, tex följa med som stöd och så men låta personen själv välja vad den vill göra och lyfta fram vad den vill att ska hända. Det är någon helt annat än själv på eget bevåg anmäla, det är det jag aldrig skulle göra.
13
Nja där kommer du in på något som jag tycker är helt annorlunda. Om ett barn SJÄLV ber mej anmäla till socialen, eller liknade, jo då skulle jag ju självklart göra det, eller ännu häldre hjälpa personen själv att söka hjälp, tex följa med som stöd och så men låta personen själv välja vad den vill göra och lyfta fram vad den vill att ska hända. Det är någon helt annat än själv på eget bevåg anmäla, det är det jag aldrig skulle göra.
Hjälpa på egen hand skriver du. Så om det var barn som for så illa att de var tvugna att omhändertas, alltså inte kunde bo med sina föräldrar längre, skulle du låta dem bo hos dig då alltså? Ganska komplicerad procedur.. Hur kan du ha missat fallet med Louise i Vetlanda?? Det stod ju överallt om det för ett bra tag sen, det var alltså en tjej som i alla år bott med sin pappa som söp jämt, de bodde i en gammal husvagn. Vad gjorde då socialen? Ja, ingenting trots att anmälningar gjorts har jag för mig. Det är det här jag menar, tycker du det är bättre för barn att till varje pris bo med sina föräldrar trots de barn som då får leva i total misär? Kanske tur att det finns människor då som känner sitt ansvar och anmäler.. Även om jag antar att du inte håller med om det.
14
Hjälpa på egen hand skriver du. Så om det var barn som for så illa att de var tvugna att omhändertas, alltså inte kunde bo med sina föräldrar längre, skulle du låta dem bo hos dig då alltså? Ganska komplicerad procedur.. Hur kan du ha missat fallet med Louise i Vetlanda?? Det stod ju överallt om det för ett bra tag sen, det var alltså en tjej som i alla år bott med sin pappa som söp jämt, de bodde i en gammal husvagn. Vad gjorde då socialen? Ja, ingenting trots att anmälningar gjorts har jag för mig. Det är det här jag menar, tycker du det är bättre för barn att till varje pris bo med sina föräldrar trots de barn som då får leva i total misär? Kanske tur att det finns människor då som känner sitt ansvar och anmäler.. Även om jag antar att du inte håller med om det.
Men jag kan bara inte fatta hur man kan resonera som du. Om du VISSTE att t ex dina grannbarns föräldrar söp jämt, var fulla ständigt, misshandlade barnen, barnen fick ingen mat skulle du då alltså ändå skita i att anmäla dem?? Helt otroligt och ofattbart för mig. Barn som är riktigt små vet väl inte vad socialen är heller och kan väl inte be om hjälp att anmäla dit. Du får ursäkta, men ditt resonemang är för mig VÄLDIGT konstigt och skrämmande. Hoppas verkligen inte du har barn i din närhet som far illa och om du nu har det, hoppas jag det finns andra som känner ansvar att anmäla istället för att bara strunta i barnen som du gör.
15
Men jag kan bara inte fatta hur man kan resonera som du. Om du VISSTE att t ex dina grannbarns föräldrar söp jämt, var fulla ständigt, misshandlade barnen, barnen fick ingen mat skulle du då alltså ändå skita i att anmäla dem?? Helt otroligt och ofattbart för mig. Barn som är riktigt små vet väl inte vad socialen är heller och kan väl inte be om hjälp att anmäla dit. Du får ursäkta, men ditt resonemang är för mig VÄLDIGT konstigt och skrämmande. Hoppas verkligen inte du har barn i din närhet som far illa och om du nu har det, hoppas jag det finns andra som känner ansvar att anmäla istället för att bara strunta i barnen som du gör.
Det kanske låter konstigt, det gör det ofta när man möter något annorlunda än det man är van vid.
Jag tycker visserligen inte att ditt resonemang är konstigt, den grundar sig säker på en tilltro till soc och sådant som jag totalt saknar. Vist skulle jag önska att jag hade det, gud va mycket lättare livet skulle vara, men livet är inte alltid sådant man önskar att det var och det är bara att acceptera att livet är som det är.
16
Det kanske låter konstigt, det gör det ofta när man möter något annorlunda än det man är van vid.
Jag tycker visserligen inte att ditt resonemang är konstigt, den grundar sig säker på en tilltro till soc och sådant som jag totalt saknar. Vist skulle jag önska att jag hade det, gud va mycket lättare livet skulle vara, men livet är inte alltid sådant man önskar att det var och det är bara att acceptera att livet är som det är.
jag får ge mej in i ordväxlingen jag också då. intressant att du nämner fallet louise! tycker du inte då att trots anmälningar att myndigheten som ska rädda barn undan missär har total havererat, men var det någon som ställdes till svars. nix! alla hävdar antingen att dom kommenterar inte enskilda fall eller så säger dom att det fanns inte skäl för ett ingripande vid den tidpunkten. osv,,,,
har själv blivit anmäld och jag tycker att visst är soc- myndigheten bra men allt för många gånger havererar deras system, med tanke på att det finns ca 15000 barn omhändertagna enligt LVU i sverige och många av dom skulle inte behöva det om föräldrar fick stöd i stället för att klassas som värdelösa barn mår bäst hos sina föräldrar om det inte handlar i sådana fall som för louise. ska bara på peka anmälningarna mot min fru och mej slutade med att utredningarna lades ner utan ingripande. jag var mest irriterad att man kan anmäla anonymt vilket innebär att man kan göra det mot någon för att jävlas och soc har skyldighet att utreda.
17
jag får ge mej in i ordväxlingen jag också då. intressant att du nämner fallet louise! tycker du inte då att trots anmälningar att myndigheten som ska rädda barn undan missär har total havererat, men var det någon som ställdes till svars. nix! alla hävdar antingen att dom kommenterar inte enskilda fall eller så säger dom att det fanns inte skäl för ett ingripande vid den tidpunkten. osv,,,,
har själv blivit anmäld och jag tycker att visst är soc- myndigheten bra men allt för många gånger havererar deras system, med tanke på att det finns ca 15000 barn omhändertagna enligt LVU i sverige och många av dom skulle inte behöva det om föräldrar fick stöd i stället för att klassas som värdelösa barn mår bäst hos sina föräldrar om det inte handlar i sådana fall som för louise. ska bara på peka anmälningarna mot min fru och mej slutade med att utredningarna lades ner utan ingripande. jag var mest irriterad att man kan anmäla anonymt vilket innebär att man kan göra det mot någon för att jävlas och soc har skyldighet att utreda.
hur jag kan ha missat, jo enkelt. Jag läser aldrig sådant, tittar aldrig på nyheterna och läser bara positiva saker i tidiningar. Livet är jobbigt nog ändå, hemska saker händer nog ofta i det värkliga livet, i det livet där jag är inblandad om jag vill det eller inte.
Det som händer på avstånd låter jag vara på avstånd, jag kan ändå inte påverka det och ingen blir lyckligare av att man sitter och skvalrar en massa skit om något som man ändå inte är insatt i så sådant tar jag bara avstånd ifrån så långt jag bara kan.
Om jag ändå ska läsa om hemskheter vill jag häldre läsa en faktabok, det ger mycket mer än att läsa vad de skriver på aftonbladet där enda anledningen att de skriver om det är att de ser en ekonomiskt vinst i andras lidande.
18
hur jag kan ha missat, jo enkelt. Jag läser aldrig sådant, tittar aldrig på nyheterna och läser bara positiva saker i tidiningar. Livet är jobbigt nog ändå, hemska saker händer nog ofta i det värkliga livet, i det livet där jag är inblandad om jag vill det eller inte.
Det som händer på avstånd låter jag vara på avstånd, jag kan ändå inte påverka det och ingen blir lyckligare av att man sitter och skvalrar en massa skit om något som man ändå inte är insatt i så sådant tar jag bara avstånd ifrån så långt jag bara kan.
Om jag ändå ska läsa om hemskheter vill jag häldre läsa en faktabok, det ger mycket mer än att läsa vad de skriver på aftonbladet där enda anledningen att de skriver om det är att de ser en ekonomiskt vinst i andras lidande.
Hur kan du veta så säkert att många av de omhändertagna barnen skulle ha bäst hos sina föräldrar om de fick mer stöd? Det ska VÄLDIGT mycket till för att ett barn ska omhändertas och jag tycker att i de flesta fall att föräldrarna får alldeles för många chanser. Vad gäller fallet Louise bodde ju hon kvar hos sin pappa, vilket många härinne anser är bäst, alltså att barn till varje pris ska göra. Fast just där skötte ju verkligen inte soc sitt jobb, de borde ha tagit hand om flickstackarn för flera år sen. Jag är lite kluven till det där med anonyma anmälningar, jag och mitt ex råkade också ut för det och det var inget kul alls. Det vi tyckte var jobbigast, var att veta det ju förmodligen var någon i vår bekantskapskrets som hade anmält och jag kan fortfarande, flera år efteråt, undra vem det var! Å andra sidan vet jag inte, om möjligheten inte fanns kanske folk skulle dra sig för att anmäla och ibland är det ju ändå väldigt bra att soc får upp ögonen om det råder missförhållanden i familjer.
20
Hur kan du veta så säkert att många av de omhändertagna barnen skulle ha bäst hos sina föräldrar om de fick mer stöd? Det ska VÄLDIGT mycket till för att ett barn ska omhändertas och jag tycker att i de flesta fall att föräldrarna får alldeles för många chanser. Vad gäller fallet Louise bodde ju hon kvar hos sin pappa, vilket många härinne anser är bäst, alltså att barn till varje pris ska göra. Fast just där skötte ju verkligen inte soc sitt jobb, de borde ha tagit hand om flickstackarn för flera år sen. Jag är lite kluven till det där med anonyma anmälningar, jag och mitt ex råkade också ut för det och det var inget kul alls. Det vi tyckte var jobbigast, var att veta det ju förmodligen var någon i vår bekantskapskrets som hade anmält och jag kan fortfarande, flera år efteråt, undra vem det var! Å andra sidan vet jag inte, om möjligheten inte fanns kanske folk skulle dra sig för att anmäla och ibland är det ju ändå väldigt bra att soc får upp ögonen om det råder missförhållanden i familjer.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
