har börjat fundera så smått på om jag inte ändå vill uppleva det en gång till...
det är ju så otroligt fantastiskt att få barn!
Samtidigt är det ett stort "projekt", vi måste flytta till större hus eller bygga ut bl. a...och så tvekar man ju att "börja om" igen efter att precis mina två börjar bli stora...
hur tänker ni+ Har ni några bra råd?
att vi skulle ångra om vi _inte_ försökte få en trea... aldrig att man ångrar honom!
Men vi hade ju tillräckligt stort hus, bara bil som behövde uppgraderas lite...
Vårt jobbigaste blir nog om några år när alla tre ska skjutsas till aktiviteter eftersom vi bor lite avsides.
Lycka till om ni väljer att försöka!
lycklig mamma till Theo -01, Tuva -04 och Elliot -07
"Barn behöver kärlek, särskilt när de inte förtjänar den"
skulle ha haft en trea hade vi velat ha det väldigt tätt med Hannes, då vi har en storasyster född 98. Jag skulle tycka att det var alldeles för stort glapp mellan hannes och en trea nu, men det där vet man ju bäst själv vad som passar en och sin familj. Det mesta går ju att lösa med hus osv om man verkligen vill.
Det största för er skulle väl vara just huset då. Hur stort har ni och är det ett måste att dte blir större kanske går att ordna på annat vis än att flytta eller göra värsta ombygnaden?
I början tar ju en liten bäbis inte så stor plats heller.
Jag har ju 4 barn och vi bor inte speciellt stort.
Har en 4a lägenhet med ett lite för litet kök.. Men vi får plats.
Nej barnen får ju inte eget rum alla då förståss
Vi har i ett lite större rum sattit upp en vägg och delat av så det blir nästan som två smårum. Minstingen sover med oss än så länge hon är bara 1.5 år.
Sen var det ju det här med bilen.
3 barn går ju att ha i en vanlig bil om man har rätt säte och bälte bak men allt eftersom barnen växer så blir det nog lite trångt tänk dig 3 tonåringar bak hehe.
Vi bytte bil när vi fick 4an och det var så otroligt skönt.. det var lite väl trångt i andra bilen även med 3 barn.
Men åker man inte så mycket eller så speciellt långt så går det finfint med en vanlig bil till 3 barn.
Börja om ja det vet jag inget om då mina är ganska tätt allihop och det har varit väldigt intensivt jag har ju haft i perioder två blöjbarn. Kan nog tänka mig det blir lite lättare att bara ha en bäbis de andra blir ju lite mer självgående ändå ju äldre de blir.
Men sa har jag redan min trea och han har hunnit fylla 5 ar
Men jag har svart att tänka mig ännu ett barn nu när de andra är "stora" och självgaende typ, inga blöjor ingen välling eller annat strul.
Nu är det andra bekymmer istället som gäller
Min Trea är tätt intill de andra i alder och det angrar jag absolut inte!
Liten trio full i bus och alltid nagon att busa med det är gudvärt!
Kram och lycka till!
har du 4 barn nu, jösses nu blev jag överraskad men gud sa mysigt!
När är de andra födda?
Kram
Ja så det kan bli jorå det blev en liten 4a med det sista en riktig tokunge som passar bra in i skaran
förutom Daniel då sommarbarnet så är det tre tjejer födda
Nov 03
Juli 05
Dec 06
Ville att barnen skulle hinna bli lite friskare (infektionsastma) och sova lite bättre först.
Vi visste att Lovisa började kunna sova själv vid 4½, så vi vänjer av Erik nu, när han är lika gammal, och relativt frisk nu på sommaren.
Vi tror att bilen kommer att funka hyfsat ett tag till - har en Toyota Avensis kombi - och vi ska bygga om källarutrymmet, så att vi får sovrum där, och de större barnen varsitt rum innan jul, då lilla Plask kommer - om allt går som det ska. Någon kanske minns mina blodtrycksproblem, och havandeskapsförgiftningar som följd... Är sjukskriven nu.
Så småningom kommer vi att behöva ge upp vårt datorrum, som ligger i söderläge och det inte går att bo i pga. värmen. (Säger bara "Fläktar"!)
Tills dess lär vi behöva isolera ytterväggen och byta ut fönstret mot isolerglas.
Det blir lite pyssel när man bor i ett radhus (från miljonprogrammet), men det går!
Vi räknar kallt med att behöva vabba en del på Plask också, så vi vill inte dra på oss att byta till villa nu, som huspriserna ser ut.
Eftersom vi köpte huset 1997, så sitter vi inte med så mycket lån idag.
Skööönt!
Jag räknar också med att de stora barnen kan hjälpa till lite, och kräver inte lika mycket uppmärksamhet nu, som när Lovisa var 2½...
De vill båda ha ett syskon, och även om magen svullnat upp rejält redan nu - tredje barnet var det, ja - så har vi inte berättat riktigt än.
Any day now...
Därav att jag försökt ändra i min presentation nu.
Någon som vet hur man får den att gå med på att radera den gamla texten, och inte bara kopiera in den nya?!
Ann med Lovisa 6 maj 2001 & Erik 13 augusti 2003 & Alva, född 9 december 2008.
****************************** ****
http://www.flickr.com/photos/anek70/
Vi har alltid tänkt att vi skulle ha tre barn. Och jag har tänkt 2 tätt och sen den 3:e ungefär 7 -10 år efter den första. Då är det andra två lite mer självgående och man har möjlighet
att ägna sig åt alla tre på ett bättre sätt. + att de andra två kan hjälpa lite med sitt syskon.
Min vän EOL vet vad jag menar, hon hade så med sitt sommarbarn - det var väl inte så dumt?
Menar ni att 3:a skulle känna sig "utanför" i syskonskaran för att åldersskillnaden var större? Jag tror det blir bra, men vi är inte där än, måste få maken med på noterna också =) Och så var det det där med huset....vi har redan nu ett sovrum för lite...
KRAM
... det bara blev en nummer 3 ändå! och han kom inte själv utan nummer 4 kom med han oxå!
så här var större bil ett måste... större boende letas det efter... men det går att bo så här ett par år till, vi her en lägenhet på 89kvm delat på fyra rum... de tre yngsta sover i samma rum, Alex har eget rum... sen har de det största sovrummet som lek rum... vardgsrummet är delat i två delar, där sover vi i ena delen och andra delen är vardagsrum med tv osv...
jag skulle väl gärna kunna tänka mej en nummer 5 oxå men inte än... vill ha ett par år emmellan barnen iaf...
lycka till!
mamma till Alexander 010727, Ludwig 040818, Waldemar och Gabriel 070901
http://www.bottimedmera.blogspot.com/
men för mig känns det bara jobbigt med stor alders skillnad....
En himla organisation och sedan är jag själv uppväxt med det, 8 ar med min syster och visst var det kul med syskon men samtidigt väldigt jobbigt.
Speciellt när syskonen ska sova middag stup i kvarten, samt när man aker pa semester man gillar absolut inte samma aktiviteter....
Det var väl mest det som fick mig att vilja ha mina barn tätt!
Jag är 30 idag och mina syskon, 23, 21 och 14 ar idag.
Nu med mina 3 rullar det pa alla barnen är ungefär lika gamla och gillar samma saker typ, livet känns enkelt.
Jag vill inte verka negativ men sa känner jag.
Kram och lycka till hur du än gör.
Jag har växt upp med två äldre syskon som är 8 resp 10 år äldre och jag tyckte mest det var negativt. Mina syskon var så pass mycket äldre att jag nästan kände mig som ensambarn. Under min uppväxt så önskade jag att jag hade mer jämnåriga syskon för vi hade ju inte så mycket gemensamt. När min storebror började nian så började jag i ettan... Syskonen flyttade hemifrån ganska tidigt och sedan var det bara jag och föräldrarna vilket var ganska trist.
Om man ska ha så pass stor åldersskillnad så tycker jag att man ska skaffa två sladdisar! Pga mina egna erfarenheter så har jag två barn med 2 år och 9 månader emellan och de trivs väldigt bra ihop. Mina barn är nu 4 år resp blir 7 år i augusti och jag tycker att vår familj är fullständig. Det känns skönt att de är lite äldre och mer självgående, jag vill absolut inte börja om med en bebis igen. Två är alldeles lagom för oss, men hade jag velat ha fler så hade det fått bli ett till mycket snart eller så hade det fått bli två barn till.
Jag håller också med dig där! Det är för stort glapp! Jag har växt upp med äldre syskon som var 8 resp 10 år äldre och det var för stor åldersskillnad för att jag skulle känna riktig syskongemenskap med dem.
Alltså, jag tycker mycket om mina syskon, det är inte det, men när vi växte upp så var åldersskillnaden på tok för stor för att vi skulle ha mycket gemensamt.
Intressant det där att du som växt upp med motsatsen inte heller gillade det. Jag kan nog säga att jag faktiskt kände mig ganska utanför som sladdis. Mina äldre syskon har inte heller så stor åldersskillnad mellan sina barn, min bror har tre barn med 2 år emellan varje och min syster har två söner med 3 års såldersskillnad.
och det är långt mellan oss alla, min yngsta syster är 7 år äldre. Men jag har inte upplevet det negativt utan har tyckt att det varit häftigt under hela uppväxten att ha stora syskon att hälsa på osv. Så jag tror nog att det inte behöver vara så negativt. en annan fördel är att när man är föräldraledig med nummer 3 så får man också mer tid hemma med sina skolbarn och det kan de behöva!
KRAM
