hur får era barn i sej mat ?
_0703 Marsbarn
  1. Medlem sedan
    Sep 2005
    #1

    hur får era barn i sej mat ?

    Jag förstår inte hur vi ska göra ?
    de går inte, han kan inte äta själv, och han vill inte bli matad ! de går inte i hop. jag blir mer och mer arg... sambon har mest haft honom nu när jag jobbar, å dom är mestadels på landet. hur dom gör de de skiter jag i, men de går inte att få i honom mat om han äter själv och han gillar inte att bli matad.
    Så fort vi kommer med skeden så vänder han bort huvet och tillslut börjar han skrika.. han blir ju så klart hungrig, men han föstår ju inte att han inte får något annat om han inte äter.
    Och han blir super gnällig om han inte äter. ja orkar verkligen inte!!
    att börja om efter alla dessa år ( dottern 6 ) va de dummaste man kunde göra. har inget tålamod alls, han BARA gnäller och skriker, å har börjat med något jätte jobbigt. de låter som han är i målbrottet!!! så gnäller han nu för tiden. de kliar i hela kroppen på mej när han börjar.. kan inte göra nåt åt de häller.

    han vet inte vem mamma, pappa eller någon annan är, jo syrran tror vi att han vet.
    han lyssnar inte, å absålut inte på sitt eget namn. När vet dom va dom själva heter ? och när lyssnar dom ?

    Han säger mamma ( om det nu är de, men de kommer klockrent ibland ) och vissa andra små saker, men inget särskilt så.
    men det är till 98% gnäll när jag är hemma... de börjar så fort jag kommer innan för dörren ! han kan ha vart jätte snäll hela dan, eller hela tiden med sambon, men så fort jag kommer så kommer han till mej å börjar gnälla !

    Trött gnällig å vet inte vart jag ska ta vägen ?!

    komma bort hjälper inte, har vart hemma i snart 2 veckor å dom på landet, nästa vecka börjar min semeter, å jag ser INTE fram emot de ! inte när han är så här !

    nä ska ta hand om tvätten så jag kommer från gnället ett tag !
    Carolina född 200203 - Jonathan född 200703

    http://fladerblomma.blogspot.com/
  2. 1
    hur får era barn i sej mat ? Jag förstår inte hur vi ska göra ?
    de går inte, han kan inte äta själv, och han vill inte bli matad ! de går inte i hop. jag blir mer och mer arg... sambon har mest haft honom nu när jag jobbar, å dom är mestadels på landet. hur dom gör de de skiter jag i, men de går inte att få i honom mat om han äter själv och han gillar inte att bli matad.
    Så fort vi kommer med skeden så vänder han bort huvet och tillslut börjar han skrika.. han blir ju så klart hungrig, men han föstår ju inte att han inte får något annat om han inte äter.
    Och han blir super gnällig om han inte äter. ja orkar verkligen inte!!
    att börja om efter alla dessa år ( dottern 6 ) va de dummaste man kunde göra. har inget tålamod alls, han BARA gnäller och skriker, å har börjat med något jätte jobbigt. de låter som han är i målbrottet!!! så gnäller han nu för tiden. de kliar i hela kroppen på mej när han börjar.. kan inte göra nåt åt de häller.

    han vet inte vem mamma, pappa eller någon annan är, jo syrran tror vi att han vet.
    han lyssnar inte, å absålut inte på sitt eget namn. När vet dom va dom själva heter ? och när lyssnar dom ?

    Han säger mamma ( om det nu är de, men de kommer klockrent ibland ) och vissa andra små saker, men inget särskilt så.
    men det är till 98% gnäll när jag är hemma... de börjar så fort jag kommer innan för dörren ! han kan ha vart jätte snäll hela dan, eller hela tiden med sambon, men så fort jag kommer så kommer han till mej å börjar gnälla !

    Trött gnällig å vet inte vart jag ska ta vägen ?!

    komma bort hjälper inte, har vart hemma i snart 2 veckor å dom på landet, nästa vecka börjar min semeter, å jag ser INTE fram emot de ! inte när han är så här !

    nä ska ta hand om tvätten så jag kommer från gnället ett tag !
  3. Medlem sedan
    Nov 2001
    #2

    Känner igen det där

    Min dotter vägrar att bli matad, och ibland sitter hon bara och petar i maten. Men är hon tillräckligt hungrig äter hon. Hon äter med sked och händerna. Hon har ätit själv sedan hon var 9 månader (med händerna först för att sedan övergå till sked).

    Jag tycker hon är gnällig vare sig hon har ätit eller inte. Skriker när hon inte får en sak, ex. Eller om det inte blir som hon tänkt sig när hon leker. Blir vansinnig ibland när jag diskar. Men jag har märkt att det bästa är att ignorera, jag fortsätter helt enkelt att diska. Jag säger till henne- stå kvar och skrik eller gå och lek! Efter en stund brukar hon traska iväg. Jag måste ju ändå få diska. Vet att det var så här med min son när han var liten, men det gick över efter ett tag.

    Hon är inte alls gnällig med pappa, jag undrar just vad det är i mitt förhållningssätt som gör det? Pappan tycker att jag "daltar" för mycket med henne. Han är faktiskt lite "strängare" mot henne än jag är. Kanske borde jag också vara lite tydligare? Här sitter man, förskollärare och allt & har problem med förhållningssätt :-)

    Allt jag tänker nu att DET GÅR ÖVER... Hon grinar verkligen för varje sak hon inte får göra. Jag tror också hon är frustrerad över att hon inte kan gå, hon vill att jag håller henne i händerna hela tiden och går runt. Och det hinner jag ju inte HELA tiden. Är man snart 16 månader och inte kan gå, är det nog jobbigt när man förstår och vill så mycket. Kan ditt barn gå??

    Jag vet nämligen att min son blev nöjdare när han började gå och då var han 17 månader. Så mitt hopp är att min dotter också ska bli det!!
  4. 2
    Känner igen det där Min dotter vägrar att bli matad, och ibland sitter hon bara och petar i maten. Men är hon tillräckligt hungrig äter hon. Hon äter med sked och händerna. Hon har ätit själv sedan hon var 9 månader (med händerna först för att sedan övergå till sked).

    Jag tycker hon är gnällig vare sig hon har ätit eller inte. Skriker när hon inte får en sak, ex. Eller om det inte blir som hon tänkt sig när hon leker. Blir vansinnig ibland när jag diskar. Men jag har märkt att det bästa är att ignorera, jag fortsätter helt enkelt att diska. Jag säger till henne- stå kvar och skrik eller gå och lek! Efter en stund brukar hon traska iväg. Jag måste ju ändå få diska. Vet att det var så här med min son när han var liten, men det gick över efter ett tag.

    Hon är inte alls gnällig med pappa, jag undrar just vad det är i mitt förhållningssätt som gör det? Pappan tycker att jag "daltar" för mycket med henne. Han är faktiskt lite "strängare" mot henne än jag är. Kanske borde jag också vara lite tydligare? Här sitter man, förskollärare och allt & har problem med förhållningssätt :-)

    Allt jag tänker nu att DET GÅR ÖVER... Hon grinar verkligen för varje sak hon inte får göra. Jag tror också hon är frustrerad över att hon inte kan gå, hon vill att jag håller henne i händerna hela tiden och går runt. Och det hinner jag ju inte HELA tiden. Är man snart 16 månader och inte kan gå, är det nog jobbigt när man förstår och vill så mycket. Kan ditt barn gå??

    Jag vet nämligen att min son blev nöjdare när han började gå och då var han 17 månader. Så mitt hopp är att min dotter också ska bli det!!
  5. Medlem sedan
    Apr 2008
    #3
    kan inte vara tänder då? när min kille har ont vill han heller inte äta särskilt mycket. är inte alltid man ens känner knölarna men gnällig är han. prova att ge alvedon under en dag och se om han blir mindre gnällig då.
    värt ett försök!
  6. 3
    kan inte vara tänder då? när min kille har ont vill han heller inte äta särskilt mycket. är inte alltid man ens känner knölarna men gnällig är han. prova att ge alvedon under en dag och se om han blir mindre gnällig då.
    värt ett försök!
  7. Medlem sedan
    Feb 2003
    #4
    A äter själv, antingen med händerna eller med sked/gaffel beroende på vad det är, han vill heller absolut inte bli matad och så har det varit rätt länge. Vi började ställa fram tallriken framför honnom och så fick han äta så mycket han ville av det han ville av samma mat som vi åt, ibland blir det ingenting, ibland bara potatis eller korv eller vad som nu är godast på tallriken och ibland flera portioner. Han får oftast inte något annat om han inte äter däremot kan han få extra mycket mellis en stund senare, han småäter inte heller utan det är frukost, lunch, middag och två mellanmål (om det inte är något väldigt specielt som att vi flyger).

    Jag har inga goda råd alls att ge när det kommer till maten eftersom det oftast har funkat här, det var ett tag han inte åt utan bara kväljde och kräktes men det kom vi ganska snabbt på berodde på barnmatsburkarna och han slutade med det så fort vi började ge honnom av vår mat istället. Jag hoppas att det löser sig!!

    Gnällandet känner jag däremot igen! Tyvärr..
    Det enda jag märkt hjälper är att rikta 100% uppmärksamhet på A dygnet runt i några dagar, sen har han oftast fått en mamma-överdos och blir både lugnare, gladare och rent av rätt trött på där där mamman .
    Och att inte försöka använda så mycket verbal kommunikation utan huvudsakligen kroppsspråk, det kanske låter konstigt och kontraproduktivt men jag tycker det fugnerar. Annars blir det lätt att man bara tjajar "vad vill du" och "nej" hela tiden.

    Hur snabba de är på att förstå språk är så otroligt olika, vissa pratar ju med 50-60 ord och fattar allting vad personer omkring dom säger redan vid 1½ medan andra inte säger ett ord och förstår väldigt lite vid 2 utan att det är något konstigt eller fel.
    För dom som inte är så snabba i den verbala kommunikationen tror jag det är extra viktigt att träna på kroppsspråk och eventuellt introducera tecken för vissa saker, det brukar hjälpa även språket och få det att komma snabbare.

    Hur är det med dig för övrigt föresten? Det var hemskt längesen sist! Funkar jobbet fortfarande bra?
    Och är ni lediga och i stan någonting eller är ni på landet hela sommaren? Tänkte det kanske vore kul med en lekträff i parken eller så?
  8. 4
    A äter själv, antingen med händerna eller med sked/gaffel beroende på vad det är, han vill heller absolut inte bli matad och så har det varit rätt länge. Vi började ställa fram tallriken framför honnom och så fick han äta så mycket han ville av det han ville av samma mat som vi åt, ibland blir det ingenting, ibland bara potatis eller korv eller vad som nu är godast på tallriken och ibland flera portioner. Han får oftast inte något annat om han inte äter däremot kan han få extra mycket mellis en stund senare, han småäter inte heller utan det är frukost, lunch, middag och två mellanmål (om det inte är något väldigt specielt som att vi flyger).

    Jag har inga goda råd alls att ge när det kommer till maten eftersom det oftast har funkat här, det var ett tag han inte åt utan bara kväljde och kräktes men det kom vi ganska snabbt på berodde på barnmatsburkarna och han slutade med det så fort vi började ge honnom av vår mat istället. Jag hoppas att det löser sig!!

    Gnällandet känner jag däremot igen! Tyvärr..
    Det enda jag märkt hjälper är att rikta 100% uppmärksamhet på A dygnet runt i några dagar, sen har han oftast fått en mamma-överdos och blir både lugnare, gladare och rent av rätt trött på där där mamman .
    Och att inte försöka använda så mycket verbal kommunikation utan huvudsakligen kroppsspråk, det kanske låter konstigt och kontraproduktivt men jag tycker det fugnerar. Annars blir det lätt att man bara tjajar "vad vill du" och "nej" hela tiden.

    Hur snabba de är på att förstå språk är så otroligt olika, vissa pratar ju med 50-60 ord och fattar allting vad personer omkring dom säger redan vid 1½ medan andra inte säger ett ord och förstår väldigt lite vid 2 utan att det är något konstigt eller fel.
    För dom som inte är så snabba i den verbala kommunikationen tror jag det är extra viktigt att träna på kroppsspråk och eventuellt introducera tecken för vissa saker, det brukar hjälpa även språket och få det att komma snabbare.

    Hur är det med dig för övrigt föresten? Det var hemskt längesen sist! Funkar jobbet fortfarande bra?
    Och är ni lediga och i stan någonting eller är ni på landet hela sommaren? Tänkte det kanske vore kul med en lekträff i parken eller så?
  9. Medlem sedan
    Mar 2008
    #5
    Lillan vill inte äta här heller,hon har inte haft någon aptit sen hon hade vattkoppar,men det är som du säjer, äter dom inte så gnälls det för det så vi hjälps åt här.En matar o en roar,visar leksaker eller bär henne o visar i fönstret,typ,titta på katten,så håller vi på här.Å så pratar vi med mycket glad röst,så vi inte råkar reta upp den lilla argingen.För här bryts det ihop för minsta lilla.Hon skriker rakt ut när hon inte får som hon vill,jag skulle försöka sluta amma men hon ska ha "pute" hur många gånger som helst per dag o jag orkar inte bråka med henne,hon är smart med,skulle jag säga nej så kommer hon o tar mig i handen o säjer "nana"(sova),o ja,hon somnar till "puten"(när hon har äter klart så går hon).Lillan vet vad hon heter(o vi o syskonen) men det är säkert olika.Försök få honom att äta,fjäska mycket o kela med honom så kanske han lugnar ner sig.När du blir sur på allt gnäll tänk på att dom kan ju inte förklara varför dom är ledsna o dom är ju så små o söta o man älskar ju dom mest på hela jorden så kanske det känns bättre för dig,alltså tänk positivt.Kramar till dig,nästa vecka kanske gnället är över.
  10. 5
    Lillan vill inte äta här heller,hon har inte haft någon aptit sen hon hade vattkoppar,men det är som du säjer, äter dom inte så gnälls det för det så vi hjälps åt här.En matar o en roar,visar leksaker eller bär henne o visar i fönstret,typ,titta på katten,så håller vi på här.Å så pratar vi med mycket glad röst,så vi inte råkar reta upp den lilla argingen.För här bryts det ihop för minsta lilla.Hon skriker rakt ut när hon inte får som hon vill,jag skulle försöka sluta amma men hon ska ha "pute" hur många gånger som helst per dag o jag orkar inte bråka med henne,hon är smart med,skulle jag säga nej så kommer hon o tar mig i handen o säjer "nana"(sova),o ja,hon somnar till "puten"(när hon har äter klart så går hon).Lillan vet vad hon heter(o vi o syskonen) men det är säkert olika.Försök få honom att äta,fjäska mycket o kela med honom så kanske han lugnar ner sig.När du blir sur på allt gnäll tänk på att dom kan ju inte förklara varför dom är ledsna o dom är ju så små o söta o man älskar ju dom mest på hela jorden så kanske det känns bättre för dig,alltså tänk positivt.Kramar till dig,nästa vecka kanske gnället är över.
  11. Medlem sedan
    Jul 2001
    #6

    Svar från oss

    Emmy äter själv med händer och/eller skedar, lite beroende på mat. Vi matar henne med gröt och banan, men annat (läs: grönsaker/frukt, ris, pasta, potatisbitar, lax, kyckling, köttfärs, smörgås) äter hon mestadels själv. Vissa dagar vill hon inte, och då får hon äta något hon kan äta själv. Vi har helt enkelt inte "tid" att mata henne när vi äter, inte med en 3- och en 6-åring som också behöver viss assistans vid matbordet. Och helst ska vi själva hinna äta något också medan maten är varm...
    Jag känner väl igen blodsockerfallen och gnället när de inte äter. I krislägen får Emmy en bit äpple, ett kex eller en liten vaniljglasspinne och sedan mat när hon piggnat till. Vissa varma dagar äter hon mindre, så är det ju med oss vuxna också.
    Ja, det är gnälligt här hemma också, av och till. Mycket frustration, vill mycket, kan inte allt och får inte göra allt. Klart man gnäller då! Kan också vara tänder, som någon annan skrev. Testa med att ge en alvedon en riktigt gnällig dag och se om det händer något med gnället. Lugnar han ner sig så hade han förmodligen ont, klart det känns när alla kindtänder ska "mola" sig upp (vem minns inte visdomständerna - ryser).
    Och angående pratet, ingen av mina tre har pratat tidigt. Alva och Linus kunde säga fyra ord när de var 18 månader. Emmy säger just nu inget alls, i alla fall inget begripligt, men hon förstår mycket. Med tanke på storasyskonens svada numera är det inget jag oroar mig över. Men det gäller att försöka förstå vad det är Emmy vill så hon förstår att jag förstår, även om hon inte får det hon vill. Vår minsta är envisheten i kubik, jag hoppas att hon någon dag fattar att "nej" för att stoppa stenar i munnen gäller _alla_ stenar, inte bara just den hon har i munnen. Med tanke på att vi har grusgångar känns det lite jobbigt om hon har tänkt att prosvmaka sig igenom alla...
    Fundera över vad det är som inte fungerar och hur du/ni kan göra annorlunda. Om något inte funkar, så envisas inte med det (säg, matningen, till exempel), utan försök hitta en annan strategi om det går.
    Hopas det snart blir bättre, gnällighet tär på alla, man kommer så snabbt in i en ond cirkel, alla blir sura och tvära.
    *stor peppningskram*
    Kristina med 3♥
  12. 6
    Svar från oss Emmy äter själv med händer och/eller skedar, lite beroende på mat. Vi matar henne med gröt och banan, men annat (läs: grönsaker/frukt, ris, pasta, potatisbitar, lax, kyckling, köttfärs, smörgås) äter hon mestadels själv. Vissa dagar vill hon inte, och då får hon äta något hon kan äta själv. Vi har helt enkelt inte "tid" att mata henne när vi äter, inte med en 3- och en 6-åring som också behöver viss assistans vid matbordet. Och helst ska vi själva hinna äta något också medan maten är varm...
    Jag känner väl igen blodsockerfallen och gnället när de inte äter. I krislägen får Emmy en bit äpple, ett kex eller en liten vaniljglasspinne och sedan mat när hon piggnat till. Vissa varma dagar äter hon mindre, så är det ju med oss vuxna också.
    Ja, det är gnälligt här hemma också, av och till. Mycket frustration, vill mycket, kan inte allt och får inte göra allt. Klart man gnäller då! Kan också vara tänder, som någon annan skrev. Testa med att ge en alvedon en riktigt gnällig dag och se om det händer något med gnället. Lugnar han ner sig så hade han förmodligen ont, klart det känns när alla kindtänder ska "mola" sig upp (vem minns inte visdomständerna - ryser).
    Och angående pratet, ingen av mina tre har pratat tidigt. Alva och Linus kunde säga fyra ord när de var 18 månader. Emmy säger just nu inget alls, i alla fall inget begripligt, men hon förstår mycket. Med tanke på storasyskonens svada numera är det inget jag oroar mig över. Men det gäller att försöka förstå vad det är Emmy vill så hon förstår att jag förstår, även om hon inte får det hon vill. Vår minsta är envisheten i kubik, jag hoppas att hon någon dag fattar att "nej" för att stoppa stenar i munnen gäller _alla_ stenar, inte bara just den hon har i munnen. Med tanke på att vi har grusgångar känns det lite jobbigt om hon har tänkt att prosvmaka sig igenom alla...
    Fundera över vad det är som inte fungerar och hur du/ni kan göra annorlunda. Om något inte funkar, så envisas inte med det (säg, matningen, till exempel), utan försök hitta en annan strategi om det går.
    Hopas det snart blir bättre, gnällighet tär på alla, man kommer så snabbt in i en ond cirkel, alla blir sura och tvära.
    *stor peppningskram*
  13. Medlem sedan
    Sep 2005
    #7
    Jo han går... och gör de rätt bra ! krypa går ju så klart fortare, men de blir mindre och mindre av de. lite roligt...

    Men ja gnäll är de jämt, jag är sträng ! mycke sträng tyvärr och det är lika för båda barnen! sambon är " snällare " daltar mer, framför allt med dottern då... Men de går inte att dalta med honom för han behöver tydligare gränser än vad dottern behöver ! eller behövde, hon behöver ju lite mer nu då, men de får man väl ta... trött som man är på ungarna !

    han äter lite själv med båda gaffel och sked och fingrar... men han vill lixom inte stoppa in maten!
    Ja det är svårt att förklara, han kanske inte förstår helt enkelt. ?? han verkar tyvärr inte förstå något.... men jaja...

    tack för ditt svar, hoppas på att de går över snart! för det är sååå jobbigt!!!!
    Carolina född 200203 - Jonathan född 200703

    http://fladerblomma.blogspot.com/
  14. 7
    Jo han går... och gör de rätt bra ! krypa går ju så klart fortare, men de blir mindre och mindre av de. lite roligt...

    Men ja gnäll är de jämt, jag är sträng ! mycke sträng tyvärr och det är lika för båda barnen! sambon är " snällare " daltar mer, framför allt med dottern då... Men de går inte att dalta med honom för han behöver tydligare gränser än vad dottern behöver ! eller behövde, hon behöver ju lite mer nu då, men de får man väl ta... trött som man är på ungarna !

    han äter lite själv med båda gaffel och sked och fingrar... men han vill lixom inte stoppa in maten!
    Ja det är svårt att förklara, han kanske inte förstår helt enkelt. ?? han verkar tyvärr inte förstå något.... men jaja...

    tack för ditt svar, hoppas på att de går över snart! för det är sååå jobbigt!!!!
  15. Medlem sedan
    Sep 2005
    #8
    Jo de kan man ju tesst !
    men de som är underligt är att han inte är gnällig när han är med pappa ?! bara när jag kommer hem, eller om han kommer hem och jag är hemma !
    Klänger inte lika mycke men klänger ändå på mej, å inte på pappan !!!
  16. 8
    Jo de kan man ju tesst !
    men de som är underligt är att han inte är gnällig när han är med pappa ?! bara när jag kommer hem, eller om han kommer hem och jag är hemma !
    Klänger inte lika mycke men klänger ändå på mej, å inte på pappan !!!
  17. Medlem sedan
    Sep 2005
    #9
    jo 100% uppmärksamhet är de bästa, men de går ju inte hela tiden fast man vill.....

    Han får inte mer häller om han inte äter, men förstår han verkligen ? ibland går de bra å bli matad ! de gjorde de idag! och han åt rätt bra ! helt otroligt! så de va skönt !

    Men gröten ikväll gick inte... ( han va hungrig efter middagen, trotts att han inte ville ha mer ) gröt vägrade han ! nåra skedar och sen va de bra !
    men han får fortfarnade välling när han ska sova.... så han där ju inte

    Löser sej hoppas jag oxå att det gör!
  18. 9
    jo 100% uppmärksamhet är de bästa, men de går ju inte hela tiden fast man vill.....

    Han får inte mer häller om han inte äter, men förstår han verkligen ? ibland går de bra å bli matad ! de gjorde de idag! och han åt rätt bra ! helt otroligt! så de va skönt !

    Men gröten ikväll gick inte... ( han va hungrig efter middagen, trotts att han inte ville ha mer ) gröt vägrade han ! nåra skedar och sen va de bra !
    men han får fortfarnade välling när han ska sova.... så han där ju inte

    Löser sej hoppas jag oxå att det gör!
  19. Medlem sedan
    Sep 2005
    #10
    Skönt å veta att man inte är ensam !

    Nja inte redan nästa vecka, de har hållt på så länge, tror att de kommer fortsätta ett bra tag till.... men men vi får hoppas på att han inte blir lika gnällig som vuxen sen!

    kram !
  20. 10
    Skönt å veta att man inte är ensam !

    Nja inte redan nästa vecka, de har hållt på så länge, tror att de kommer fortsätta ett bra tag till.... men men vi får hoppas på att han inte blir lika gnällig som vuxen sen!

    kram !
  21. Medlem sedan
    Sep 2005
    #11
    oj du säger mycke klokt...
    Jag är trött på mej själv på ungarna och på allt ! Konstigt nog inte jobbet än. men i alla fall...
    då behöver jag lite mer råd
    hur ska man göra med maten ?
    han får inget annat efter maten, å brukar inte få, ( nu är dock min mor här och tror att hon kan bestämma ! så då får hon väl tro de... ) men annars så försöker vi ge honom mat, han vill då inte bli matad, men det är klart iblad så. Gröt är ju bra. men han har ätit fil och sånt själv. ( förut )
    Men annars saker han kan äta själv som inte kladdar allt för mycke försöker vi få honom att äta själv.
    Men hur kan man annars lägga upp de ?
    antingen äta själv eller bli matad, eller ja en blandning, men inget hjälper ju.... man är rätt insnöad på vissa saker å sen kan man inte komma på annat...
    Äter han inte så får han inget annat häller. ( så kommer de ju bli på dagis, å det är ju inte så långt kvar tiss han börjar...)

    hur ofta ger du din lilla mat ?

    sambon har ju vart hemma nu så jag har ingen större koll alls ??
    men tror att det är frukost, mellis, lunch mellis middag och sen gröt ( oftast välling till läggdags, dock då inte allit gröt )

    Grönsaker äter han inte, de slänger han på golver och har alltid gjort. de åker ut fortare än de kom in... Majs går bra, men anant åker ut...
    Broccoli och blomkol i mat går bra, men inte kalla grönsaker... Konstig liten unge...

    Hoppas på att få mycke goda råd så de kan bli bra, har 2 verkors semester snart.. jobbar en dag till. så då hoppas vi på att de ordnar upp sej ! med allt.

    Sovandet fungerar rätt bra... ( ska inte säga för mycke, jag får ta honom själv i natt... han brukar vakna en eller 2 ggr, å jag ska upp i mån å hoppas inte han vaknar för många gånger då...

    kram !
  22. 11
    oj du säger mycke klokt...
    Jag är trött på mej själv på ungarna och på allt ! Konstigt nog inte jobbet än. men i alla fall...
    då behöver jag lite mer råd
    hur ska man göra med maten ?
    han får inget annat efter maten, å brukar inte få, ( nu är dock min mor här och tror att hon kan bestämma ! så då får hon väl tro de... ) men annars så försöker vi ge honom mat, han vill då inte bli matad, men det är klart iblad så. Gröt är ju bra. men han har ätit fil och sånt själv. ( förut )
    Men annars saker han kan äta själv som inte kladdar allt för mycke försöker vi få honom att äta själv.
    Men hur kan man annars lägga upp de ?
    antingen äta själv eller bli matad, eller ja en blandning, men inget hjälper ju.... man är rätt insnöad på vissa saker å sen kan man inte komma på annat...
    Äter han inte så får han inget annat häller. ( så kommer de ju bli på dagis, å det är ju inte så långt kvar tiss han börjar...)

    hur ofta ger du din lilla mat ?

    sambon har ju vart hemma nu så jag har ingen större koll alls ??
    men tror att det är frukost, mellis, lunch mellis middag och sen gröt ( oftast välling till läggdags, dock då inte allit gröt )

    Grönsaker äter han inte, de slänger han på golver och har alltid gjort. de åker ut fortare än de kom in... Majs går bra, men anant åker ut...
    Broccoli och blomkol i mat går bra, men inte kalla grönsaker... Konstig liten unge...

    Hoppas på att få mycke goda råd så de kan bli bra, har 2 verkors semester snart.. jobbar en dag till. så då hoppas vi på att de ordnar upp sej ! med allt.

    Sovandet fungerar rätt bra... ( ska inte säga för mycke, jag får ta honom själv i natt... han brukar vakna en eller 2 ggr, å jag ska upp i mån å hoppas inte han vaknar för många gånger då...

    kram !
  23. Medlem sedan
    Jul 2001
    #12

    Mer svar (långt)

    Till frukost äter Emmy köpegröt och/eller smörgås. Tunn skiva bröd eller polarbröd med leverpastej. Till det brukar hon få en skiva/bitar av ost, favoriten är port salut, men även starkare ostar går ner.
    En bit frukt på fm, typ jag matar med banan som hon biter själv, eller tunna skivor äpple att knapra på själv.
    Till lunch ofta fryst laxfile som mikras klar på låg värme, då blir den jättemjuk och fin. Vi "mosar" den bara lite i Emmys skål. Till det ris, små pastabitar eller potatisbitar, ärtor (lätt kokta), eller gurk-, paprikabitar eller liknande. Hon äter med sked/händerna och vi hjälper till om det ser ut att behövas med en annan sked. Hon gillar små bitar kyckling också, vi gör den med en marinad med olivolja, lite färsk limesaft +skal, soja och pressad vitlök, alltid en favvis hos barn (otroligt nog)!
    På em lite mer frukt, en macka eller något sådant.
    På kvällen lite kvällsmat av vad vi nu äter eller gröt, beror lite på hur trött hon är och hur mycket hon har ätit över dagen.
    Andra saker som hon gillar, (radar tips här i ett försök att din grabb ska upptäcka hur kul det är att äta själv), är bitar av plätta/våffla, tunn smörgåsskinka, köttbullsbitar med mera.
    Mitt tips är egentligen mest att låta honom bara vara med när ni äter, förse honom av div smakbitar av det ni äter, och låta honom sitta med det själv. Prata och berätta gärna vad ni äter, vi brukar prata med Emmy typ "Emmys smörgås, mammas smörgås" och peka och visa att vi äter samma saker. Barn i den här åldern verkar ju vara både nyfikna och skeptiska på samma gång, men borde inte nyfikenheten ta över efter ett tag när han sitter vid bordet och ni äter och han inte blir matad? Eller? Jag vet ju inte exakt hur matsituationen ser ut hemma hos er, så förlåt om jag skriver saker som är självklara för er.
    Jag har ju jobbat heltid hela våren, har semester nu i två veckor till, så det är min man som också har bäst koll på läget här hemma. Hon var superpappig, nu har hon börjat bli lite mer att vi båda duger igen. Jag är också ganska sträng och så även min man, det är väldigt lite curling här hemma, om jag säger så. Finns inget som jag ogillar så mycket som just gnäll, så där har du min sympati!
    Det där att han inte äter grönsaker, så länge de äter något och någon frukt så ordnar det sig, de är ju lite skeptiska! De lär sig ju sedan, eller hur? Mina två äldsta har precis kommit på att räkor är ju gott! Vilket vi försökt tala om i flera år... Vi har som regel till de större att de ska smaka en liten liten bit av det som är nytt/det de inte tycker om. Det är helt OK att spotta ut den om det är jätteäckligt, det viktiga är att man vågade pröva. Och på så sätt har de lärt sig flera nya saker med tiden. Vi vuxna gör ju likadant när vi är utomlands, smakar på nya saker, men inte skulle jag vilja att någon tvingade mig att äta upp det om jag inte gillade det.
    Hoppas, hoppas att det vänder nu när du är ledig, ni får leka/vara mycket tillsammans och "bara vara" lite. Vet inte vad ni gillar att göra, men en favoritlek här hemma är att leka med en ballong, det är superkul tycker Emmy. Vi puttar och kastar och ibland säger det "pang" när hon lägger sig på den...
    Sedan är kanske inte glass det du ska testa först, men Emmy gillar att få äta vanlijglass själv. Vi köper glasspinnar och hon har lärt sig att hålla fint i den och äta hela. Storasyskonen får de andra smakerna i hemglasspåsen, vill inte ge henne chokladglass... Vanilj är lättare att tvätta bort!
    *kram kram*
    Kristina med 3♥
  24. 12
    Mer svar (långt) Till frukost äter Emmy köpegröt och/eller smörgås. Tunn skiva bröd eller polarbröd med leverpastej. Till det brukar hon få en skiva/bitar av ost, favoriten är port salut, men även starkare ostar går ner.
    En bit frukt på fm, typ jag matar med banan som hon biter själv, eller tunna skivor äpple att knapra på själv.
    Till lunch ofta fryst laxfile som mikras klar på låg värme, då blir den jättemjuk och fin. Vi "mosar" den bara lite i Emmys skål. Till det ris, små pastabitar eller potatisbitar, ärtor (lätt kokta), eller gurk-, paprikabitar eller liknande. Hon äter med sked/händerna och vi hjälper till om det ser ut att behövas med en annan sked. Hon gillar små bitar kyckling också, vi gör den med en marinad med olivolja, lite färsk limesaft +skal, soja och pressad vitlök, alltid en favvis hos barn (otroligt nog)!
    På em lite mer frukt, en macka eller något sådant.
    På kvällen lite kvällsmat av vad vi nu äter eller gröt, beror lite på hur trött hon är och hur mycket hon har ätit över dagen.
    Andra saker som hon gillar, (radar tips här i ett försök att din grabb ska upptäcka hur kul det är att äta själv), är bitar av plätta/våffla, tunn smörgåsskinka, köttbullsbitar med mera.
    Mitt tips är egentligen mest att låta honom bara vara med när ni äter, förse honom av div smakbitar av det ni äter, och låta honom sitta med det själv. Prata och berätta gärna vad ni äter, vi brukar prata med Emmy typ "Emmys smörgås, mammas smörgås" och peka och visa att vi äter samma saker. Barn i den här åldern verkar ju vara både nyfikna och skeptiska på samma gång, men borde inte nyfikenheten ta över efter ett tag när han sitter vid bordet och ni äter och han inte blir matad? Eller? Jag vet ju inte exakt hur matsituationen ser ut hemma hos er, så förlåt om jag skriver saker som är självklara för er.
    Jag har ju jobbat heltid hela våren, har semester nu i två veckor till, så det är min man som också har bäst koll på läget här hemma. Hon var superpappig, nu har hon börjat bli lite mer att vi båda duger igen. Jag är också ganska sträng och så även min man, det är väldigt lite curling här hemma, om jag säger så. Finns inget som jag ogillar så mycket som just gnäll, så där har du min sympati!
    Det där att han inte äter grönsaker, så länge de äter något och någon frukt så ordnar det sig, de är ju lite skeptiska! De lär sig ju sedan, eller hur? Mina två äldsta har precis kommit på att räkor är ju gott! Vilket vi försökt tala om i flera år... Vi har som regel till de större att de ska smaka en liten liten bit av det som är nytt/det de inte tycker om. Det är helt OK att spotta ut den om det är jätteäckligt, det viktiga är att man vågade pröva. Och på så sätt har de lärt sig flera nya saker med tiden. Vi vuxna gör ju likadant när vi är utomlands, smakar på nya saker, men inte skulle jag vilja att någon tvingade mig att äta upp det om jag inte gillade det.
    Hoppas, hoppas att det vänder nu när du är ledig, ni får leka/vara mycket tillsammans och "bara vara" lite. Vet inte vad ni gillar att göra, men en favoritlek här hemma är att leka med en ballong, det är superkul tycker Emmy. Vi puttar och kastar och ibland säger det "pang" när hon lägger sig på den...
    Sedan är kanske inte glass det du ska testa först, men Emmy gillar att få äta vanlijglass själv. Vi köper glasspinnar och hon har lärt sig att hålla fint i den och äta hela. Storasyskonen får de andra smakerna i hemglasspåsen, vill inte ge henne chokladglass... Vanilj är lättare att tvätta bort!
    *kram kram*
  25. Medlem sedan
    Jan 2005
    #13
    Ellen har matvägrat då tänderna varit på g, kan vara som natt och dag från vecka till vecka

    då har det blivit mer välling kan jag villigt erkänna, är mån om att tiden vid matbordet ska vara trevlig
  26. 13
    Ellen har matvägrat då tänderna varit på g, kan vara som natt och dag från vecka till vecka

    då har det blivit mer välling kan jag villigt erkänna, är mån om att tiden vid matbordet ska vara trevlig
  27. Medlem sedan
    Aug 2007
    #14
    Gabriel äter helst själv han oxå. Det tillhör ovanlighet att vi får mata honom. Han är duktig på att lämna över skeden när han vill bli matad. Han äter nästan uteslutande med händerna. Ibland lyckas han ta skeden och stoppa i den i munnen då berömmer vi honom att han är så duktig med skeden. Ibland lyckas han spetsa något med gaffeln och få in det i munnen. Jag ger honom lite större bitan som han kan hålla i och bita av bitar på. Går bra med det mesta. Är han väldigt hungrig och otålig brukar det lätta om han får ett halvt knäckebröd att stoppa i sej först då har han bättre tålamod med maten. Vi försöker att äta tillsammans med honom och han får samma mat som oss. Grönsaker äter han mest majs men jag läger även fram några bitar av andra grönsaker för honom att äta utav. Jag fick ett jättebra häfte om mat till barn från livsmedelsverket. I den står det bl.a. att vi bara kan erbjuda barnen en bra och varierad kost sedan är det upp till dem att äta. Äter de lite några dagar så brukar de äta bättre sedan några dagar. Sen står det att man ska försöka att ha något som de gillar på talriken. För vår del finns majs på varje tallrik. Sen när det gäller när de ska äta så om de äter dåligt är det ännu viktigare med fasta mattider. När de är under 2år ska de äta med ca 2 och en halv timmes mellanrum. Gabriel äter välling kl 6-7, mellanmål 9.15-9.30, lunch 11.30-12, mellanmål 14.15-14.30, middag 16.30-17 och välling 19-19.30. Lunchen ska vara ett något större mål än middagen.

    Lycka till!
    Kram Katarina
  28. 14
    Gabriel äter helst själv han oxå. Det tillhör ovanlighet att vi får mata honom. Han är duktig på att lämna över skeden när han vill bli matad. Han äter nästan uteslutande med händerna. Ibland lyckas han ta skeden och stoppa i den i munnen då berömmer vi honom att han är så duktig med skeden. Ibland lyckas han spetsa något med gaffeln och få in det i munnen. Jag ger honom lite större bitan som han kan hålla i och bita av bitar på. Går bra med det mesta. Är han väldigt hungrig och otålig brukar det lätta om han får ett halvt knäckebröd att stoppa i sej först då har han bättre tålamod med maten. Vi försöker att äta tillsammans med honom och han får samma mat som oss. Grönsaker äter han mest majs men jag läger även fram några bitar av andra grönsaker för honom att äta utav. Jag fick ett jättebra häfte om mat till barn från livsmedelsverket. I den står det bl.a. att vi bara kan erbjuda barnen en bra och varierad kost sedan är det upp till dem att äta. Äter de lite några dagar så brukar de äta bättre sedan några dagar. Sen står det att man ska försöka att ha något som de gillar på talriken. För vår del finns majs på varje tallrik. Sen när det gäller när de ska äta så om de äter dåligt är det ännu viktigare med fasta mattider. När de är under 2år ska de äta med ca 2 och en halv timmes mellanrum. Gabriel äter välling kl 6-7, mellanmål 9.15-9.30, lunch 11.30-12, mellanmål 14.15-14.30, middag 16.30-17 och välling 19-19.30. Lunchen ska vara ett något större mål än middagen.

    Lycka till!
    Kram Katarina

Liknande trådar

  1. Barn per vuxen/små barn/stora barn
    By Piilla in forum Barn som yrke
    Svar: 9
    Senaste inlägg: 2011-02-15, 10:06
  2. Två barn har frågat efter mitt barn.
    By Kulan in forum Ordet är fritt
    Svar: 8
    Senaste inlägg: 2009-05-22, 17:07
  3. Hur ofta leker era barn med andra barn?
    By alca in forum Ordet är fritt
    Svar: 29
    Senaste inlägg: 2008-04-29, 22:41
  4. Stort steg från 3 barn till 4 barn??
    By TJ in forum Många barn
    Svar: 8
    Senaste inlägg: 2005-12-03, 21:25
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar