Hej!
Vi har en 10-årig dotter som är väldigt egoistisk. Ngn mer som känner igen sig? Hur gör man för att hindra detta? Ngn som har ngt tips? Är det typiskt för åldern kanske?!?
Tacksam för svar!!!
Ja, jag önskar att jag kunde säga att jag inte alls känner igen mig, men så är tyvärr inte fallet...
Vår kille har alltid (sina första 8-9 år iallafall) varit ett väldigt "smidigt" barn. Alltid nöjd, glad, lugn, mjuk o oerhört snäll, omtänksam och pålitlig. Vi har aldrig behövt bli arga eller ha vilda diskussioner med honom. Om man vill jämföra kan jag ju säga att hans lillasyster alltid varit "mycket", högt o lågt från ett halvårs ålder, envis o ettrig till tusen och ofta utbrott, gjort massor av "hyss" och behövt väldigt tydlig gränssättning. Och barn är ju olika så det är ju inget konstigt egentligen.
Men det senaste året har något hänt. Han är fortfarande lugn o mjuk o snäll men kan ibland vara så egoistisk så att jag häpnar! Det handlar mest om småsaker tex välja ut den minsta godisbiten eller bli sur om han uppmanas bjuda, ta för sig av mat/fika/godis utan att verka ha en tanke på att vi är fler runt bordet, skylla ifrån sig för att slippa hjälpa till, bli alldeles förtvivlad o lessen om vi inte hinner ställa upp o skjutsa någonstans just på minuten, men inte alls se att man måste ställa upp o vara sjysst tillbaka.
Ja - detta blev visst långtmen jag ville bara tala om att jag känner igen mig och såhär är det hos oss. Och varför har jag inte en aning om!? Jag hoppas verkligen att det är åldern
!!! Jag har hört att 11-årsåldern är jobbig och kanske är detta en försmak av det som kommer...?
Tips vill jag också gärna ha! Vi pratar o pratar o pratar! Våra 98or är ju faktiskt "stora" och går att resonera med. Borde gå iallafalll. Vi pratar om hur det känns för oss andra som råkar ut för hans egoism och hur man faktiskt bör vara mot varandra.
Nu ska jag sluta svamla
/Anonym denna gång för min 98as skull
Hej!
Vad skönt att ni har det precis på samma vis som vi (fast jag hade ju önskat att ni hade sluppit det!).
Ja det är jobbigt både för våra 10-åringar och alla runtomkring. Man pratar o pratar och tror att NU har det nog gått in, och sen dröjer det en stund o sen är det likadant.
Vi får hoppas på att ngn klok människa kan ge oss ngt bra tips! Var rädda om er! Kram
njae jag kan nog inte känna igen Alexander, men är inte alla barn egoistiska egentligen till och från .Självklar tsätter de sig själva i första rummet om de får välja. Så mina tips är att låta det vara om det inte är något stort problem annars får man prata om att tänka på andra. Hos oss tror jag att det har hjälpt mycket med scoutverksamhet och att vi pratat mycket om hur barn har det i olika delar av världen. I vintras skaffade vi ett fadderbarn och har pratat en del om att ge lite varje månad till honom osv.
Hoppas det löser sig!
hmm dessa 10åringar... vad ska vi göra. Vi har stora problem med vår 10åriga tjej som vill BESTÄMMA allt och över alla och får hon inte som hon vill skriker hon och lever rövare...
Detta började efter påsk och har inte blivit bra ännu bättre men långt i från bra. Vi har tagit hjälp utifrån för vi klarar inte detta sjäva. Så jag har inga tips direkt mer än att man ska stå på sig och kanske välja sina duster.
Hej!
Oj, ni verkar ha en dotter precis som vår. Vill som du skrev bestämma över allt o alla hela tiden. Hur går det med läggning för er del? Är det kaos då? Har ni haft kontakt med kurator eller? Vi har haft kontakt med en kurator till vår dotter. Det hjälpte väl till en viss del, men det går liksom i vågor.
Hör gärna av dig igen! Ha en bra dag!
hej igen! läggningen... jodu det är ett kapitel för sig. iböland kan det ta 90 minuter innan hon är i säng, allt ska var i hennes ordning mm. jag kan blir så ARG och irriterad.... Vi har inte kurator men väl en psykoterapeut. Låter stort men hon var helt underbar, vår flicka träffade henne några gånger tillsammans med oss sen så gick jag och min man hos henne tillsammans föra tt få ur och för att få hjälp i våra tankar kring hur vi ska handskas med vår dotters utbrott. Hon blir ju så himla arg och skriker och beter sig mest hemma och inte så mycket när vi är borta som tur är. Just nu har hon enhel del tvångbeteenden som vi ser det och dessa måste hon få hjälp med att ta sig ur. Dessa ändras och kommer mest då hon är trött.
Har går det också i vågor.. hur ser era kvälla ut och vad gör ni och vilka tips har ni fått?
I kväll var det en rätt bra kväll och hon somnade lugnt.
Godkväll!
Vår dotter är som sagt envis och väldigt stark. Just nu tar hon all vår energi från oss. Jag blir mer o mer orolig för hur detta ska sluta. Det känns som om jag o sambon kommer ifrån varandra mitt i allt detta.
Har ni fler barn? Vi har en dotter till på 6år. Hon kan också må dåligt över allt skrik o bråk som det kan bli här hos oss under en dag/kväll.
Vår dotter har som sagt gått hos en kurator. Hon sade som så att dottern är jättetrygg o stark. Kommer nog bli chef då hon blir stor menade hon på. Jag tyckte väl bra om kuratorn, men tyvärr blev det mindre av det den sista gången vi var i kontakt med henne. Då minskade mitt fötroende för henne.
Tipsen vi har fått är att vara väldigt starka o stå för det vi sagt. Och det är vi!!! Att vi gör klart för henne vad som gäller osv.
Just nu känns det KAOS i mitt huvud, när ska detta sluta?!? Hur ska vi komma ur denna onda cirkel????
Hoppas vi kan hålla kontakt här, känns som vi kanske kan ge varandra tips, men framför allt att vi finns här för varandra.
Tänker på er! Godnatt!
hej anonym!
det skulle var jätteskönt att ha kontakt med dig men ska kanske inte ha den i detta forum utan mera bara mellan dig och mig. men visst borde det gå att du mailar direkt tillmig??
ha det så gott tills vi hörs.
hej!
kommer du inte till mig om du klickar på mitt användarnamn?
vill helst inte skriva ut min epost här om det inte behövs.
hej igen!
då gör vi så här
[email protected]
trodde det bara var att klicka på mitt pingue så skulle dina meddelanden tillmig komma fram men vad vet jag...
