Sondande 1 åring

[juliamamma]

Hejsan vi behöver tips om hur vi ska få våran 1 åriga dotter att äta. Hon är född v 23 och har i stort sett aldrig ätit på vanligt sätt. Det har varit sond som har varit det ända sättet. Tipsen man får från sjukhus och dietist är att försöka ge pureer mellan sondningen. Våran egna hypotes är att hon aldrig är hungrig. Det fungerar jätte dåligt. Vi vill och hoppas att det är någon som har något tips som ni har gjort eller om ni känner någon som har gjort på något visst sätt. Och fått barnet att äta. Hon är född 4 april 2007 så hon är ett år korrigerad ålder. Skulle alltså varit född 30 juli 2007. Liten förklaring hon får lite mat på läpparna och kommer det för långt in på tungar börjar hon hosta och det i sin tur leder ofta till att hon kräks, det är som kräkreflexen ligger väldigt långt fram . Men ibland får ner det utan att hosta men väldigt liten mängd. Nu börjar hon ändå nå en bra vikt snart uppe på 9 kg.

Tacksam för alla bra svar.
Mvh Julia mamma.

[tice]

Hej Julias mamma och Välkommen

Mitt råd är att om du letar runt lite här på knappbarn, kommer du få många kloka infallsvinklar på icke-ätandet, och vägen mot ätande. Själv har jag en pojke på 4 år som ännu inte knäckt koden. Han provar sig fram varje dag, med varierad men ändå bibehållen lust och intresse. Detta efter allt obehag han ändå upplevt via sin mun avseende kräkningar och rädslor.

Bl.a har en mamma berättat om en amerikansk metod, tror jag, som är utprovad och funkar bäst på barn under 2 år, som fick igång hennes barn att känna hunger och öka på sitt egna intag via munnen.

Gå tillbaks och läs inlägget/tråden:

Hej på er! 2007-04-26 19:11 MAM-2-3

Och om du är mer intresserad, läs vidare här:

http://rehabilitation-director.advan...y.aspx?CC=8101

Om jag hade känt till denna metod tidigare, så hade jag nog velat ge den en chans.

Lycka till, kämpakramar...

Tina

[Tristan&Tuva]

Vet inte om detta är ett så bra svar... för vi har inte lyckats få vår son att äta.
Vi har ättränat i stort sett varje dag sedan Tristan var 4 månader och inlett varje måltid med lite puré i munnen och han är idag 18 månader. Vi har ungefär samma problem som ni att kräkreflexen sitter väldigt långt ut på tungan och ibland börjar han ulka bara vi sätter ner tallriken på bordet. (det där är nog psykiskt på något sätt)
Det som vi märkt är att kräkreflexen inte är lika känslig idag efter 14 månader som den varit, men annars har vi nästan inte gjort några framsteg. Det känns inte som att ätträning är den enda lösningen.
Vi märker inte heller några hungerskänslor, det är precis som det "systemet" med hunger på något sätt är utslaget eller avtrubbat pga sonmatningen.

Många här har tipsat om att "svälta" barnet... att bara ge vätska under några dygn och kanske upp till en vecka. Det verkar vara den metod som funkar bäst att på något sätt "väcka" hunger och lära barnet att koppla ihop hunger med att äta.

Vi vågar inte göra så för Tristan är hjärtsjuk och behöver sina kalorier och vätska, men när han bli mer stabil ska vi prova. Vi har äntilgen hittat en sondnäring som han tål och han ökar stadigt i vikt och vi försöker vara glada för det. (minus är att hans ätande blivit sämre sedan vi startade med den, vi gav "riktig" mat i sonden, såsom barnmatsburkar utblandade tidigare, men han ökade dåligt i vikt och tom tappade vikt)

Vi hoppas på att Tristan ska bli inspirerad av de andra barnen nu när han börjar på dagis. Alla säger det till oss - att vänta bara... tror att Tristan dock är såpass egensinnig att han kommer skita i vilket ändå... *skrattar*

Stort lycka till och jag förstår din frustration för det är så jobbigt att bara kämpa och kämpa.

[Zilvia]

Vi har en flicka som är 18 månader. Under tiden hon hade mag- nässond var det omöjligt att mata henne. Hon klöktes direkt. Vi slutade matträna helt under några månader, även sedan hon fått knapp. Vi hoppades att hon skulle glömma bort att klökas om vi lät henne var ifred ett tag. Till sist visade hon intressa av att smaka på nektariner. Hon fick snutta på nektarinen, alltså inte ha den inne i munnen. Sedan fick hon slicka i sig lite mat (tex smör) från våra fingrar. På det sättet retade vi inte klöksreflexen.

Nu kan hon smaka på såser, glass, mos mm. Ofta går det bra men hon sätter i halsen ibland. Några stora mängder får vi inte i henne och vissa dagar går det inte alls men varje sked är ett framsteg.

Jag tror precis som ni att ert barn inte är hungrigt. Men kanske det finns något hon tycker om, är sugen på, som ni kan ge henne före sondningen? Vår dotter gillar tex att slicka på sura godisar som storebror äter på lördagar. Barn som sondmatas gillar ofta starka smaker har logopeden berättat.

Det är jättesvårt att matträna. Det känns hopplöst många gånger. Min förhoppning är att vår dotter så småningom själv förstår att hon ska äta med munnen. Men vi funderar även på att kolla sjukvården i andra länder där vi hört att matträning tas på större allvar. Svensk vård verkar inte bry sig om ifall våra barn äter eller inte.

Lycka till och stor styrkekram till er!

[k m E *E* & E]

Hej! Vår dotter är född v 24 och vi kämpar än fastän hon gjort enorma framsteg den senaste tiden. Hon är nu precis 2 år korrat. Exakt som du beskriver har det varit för oss!

För det första har du rätt i att hon inte är hungrig! Gissar att ni också har både läkare och dietist som räknar ut mängden kcal och vätska/dygn. Dessa mänder är i stort sett alltid helt uppåt väggarna. Enda lösningen på detta är ju att dra ner på mängden sondmat. Detta brukar sällan stödjas av teamet men varför inte prova att bara ge lite vatten i sonden ett par dagar för att se om det har någon effekt?

Har hon nässond nu? För i så fall kan ni nog tyvärr inte räkna med att hon kommer vilja ha mat innan den är borta. Visst, under kan ju ske, men eftersom hon i så fall har haft den så pass länge kan man nog räkna med att hela processen med att lära sej äta är förstörd vid det här laget. Då är det bara börja på noll, först efter det kan hon börja lära om! Är det så att hon har nässonden kvar är det kanske ingen bra idé att utesluta sondmaten eftersom det nog är så att sonden stör för mycket för att hon ska KUNNA äta.

Sen antar jag att hon precis som vår dotter haft en hel del slangar och prycklar i ansiktet vilket verkar vara en av orsakerna till känsligheten i och runt munnen. Vi fick en jättefin liten fingertandborste av vår logoped som vi började med och faktiskt gick det jättebra (tills hon fick tänder och började bitas ) Har hon kunnat sätta leksaker i munnen? För det är ju i så fall positivt!

Vad mer ska jag säga...? Tja, ha is i magen och förvänta er inga snabba resultat. Räkna med att det kommer ta låååååång tid! När det känns för motigt, lägg ner ett tag. Känner så med er, vet precis vad ni lever i just nu!

[Imsavimsa]

Hej! Jag kan dela med mig av vad som har fungerat för oss. Efter ofrivillig fasta pga tarminflammation så har vår son börjat äta med munnen efter att inte ha ätit något alls själv på 6 månader.

Han fick 5%-ig glukos i 48h i sonden på låg hastighet och efter det har han tydligt visat att han vill ha mat. Vätskeersättning ska tydligen fungera lika bra.

Vi ger vår son fin babypuré (5-6 mån) med smörklick och delikatessjoggis, sen sondar vi det som han skulle druckit till maten eftersom han inte kan dricka. Han får 4-5 måltider och 5 sondningar, inget på natten.

Vi upptäckte det av en slump och det har fungerat bra för oss. Vätskebehovet är 100 ml/kg, så om din dotter väger 9 kg behöver hon få 900 ml vätskeersättning/dygn om ni provar.

Kolla gärna med er läkare först innan ni provar att fasta.

Hälsn. Mia,
mamma till Victor f.070316 (hjärtfel och genetiskt syndrom)
______________________________ _________________
http://imsavimsa.blogspot.com