Jag har mer och mer börjat tänka att det kanske är bäst att skaffa sina barn själv, med insemination (anonym donator). Då har man obestridd ensam vårdnad från början och ingen man som kan kräva sin "rätt" och ställa till en massa problem för en själv och barnet. Man är fri att flytta vart man vill, och behöver inte ta diskussioner kring underhåll, skolval eller fritidssysselsättningar.
Kär idag är inte kär i morgon, och människor förändras eller har dåliga sidor som de döljer i början av förhållandet. Med de lagar som vi har nu så blir man ju aldrig fri ifrån en dålig pappa.
Någon som är med på hur jag tänker, eller kanske till och med har blivit mamma på det sättet redan?
1
Frivillig ensammamma? Jag har mer och mer börjat tänka att det kanske är bäst att skaffa sina barn själv, med insemination (anonym donator). Då har man obestridd ensam vårdnad från början och ingen man som kan kräva sin "rätt" och ställa till en massa problem för en själv och barnet. Man är fri att flytta vart man vill, och behöver inte ta diskussioner kring underhåll, skolval eller fritidssysselsättningar.
Kär idag är inte kär i morgon, och människor förändras eller har dåliga sidor som de döljer i början av förhållandet. Med de lagar som vi har nu så blir man ju aldrig fri ifrån en dålig pappa.
Någon som är med på hur jag tänker, eller kanske till och med har blivit mamma på det sättet redan?
Jag känner tre stycken som har blivit mammor på det sättet. De har åkt till Storkkliniken i Köpenhamn och blivit inseminerade med anonyma donatorer. Det går att bli inseminerad med öppna donatorer och då kan barnet, om det vill, ta reda på vem pappan är men vad jag förstår så har den pappan ingen rätt till barnet, än mindre skyldighet att betala underhåll eller dylikt. Det finns mycket information på nätet om många som gjort samma resa du funderar på. Jag kan förstå att man väljer en anonym donator (det är dessutom billigare) men samtidigt kanske barnet vill veta vem pappan är. Det är många frågor att fundera över helt klart.
Jag halkade in här (klickade snett) och kunde inte låta bli att svara även om jag inte har egen erfarenhet av varken inseminationer eller att vara ensamförälder (är dock uppvuxen med ensamstående mamma och frånvarande far). Lycka till!
2
Jag känner tre stycken som har blivit mammor på det sättet. De har åkt till Storkkliniken i Köpenhamn och blivit inseminerade med anonyma donatorer. Det går att bli inseminerad med öppna donatorer och då kan barnet, om det vill, ta reda på vem pappan är men vad jag förstår så har den pappan ingen rätt till barnet, än mindre skyldighet att betala underhåll eller dylikt. Det finns mycket information på nätet om många som gjort samma resa du funderar på. Jag kan förstå att man väljer en anonym donator (det är dessutom billigare) men samtidigt kanske barnet vill veta vem pappan är. Det är många frågor att fundera över helt klart.
Jag halkade in här (klickade snett) och kunde inte låta bli att svara även om jag inte har egen erfarenhet av varken inseminationer eller att vara ensamförälder (är dock uppvuxen med ensamstående mamma och frånvarande far). Lycka till!
Med de lagar som vi har nu så blir man ju aldrig fri ifrån en dålig pappa.
Och omvänt kan du ju då säga att med din "lösning" så kommer du ju aldrig att ge barnet möjlighet till en bra pappa.
Om det nu förutsätts att en förälder skall vara "dålig". Vad händer för barnet om det är mamman som är dålig och det inte ens finns någon pappa som kan göra något åt det? (Eller är det bara pappor som är dåliga?)
"Det du inte förstår - förstör!
Tillslut blir hela världen begriplig!"
3
Med de lagar som vi har nu så blir man ju aldrig fri ifrån en dålig pappa.
Och omvänt kan du ju då säga att med din "lösning" så kommer du ju aldrig att ge barnet möjlighet till en bra pappa.
Om det nu förutsätts att en förälder skall vara "dålig". Vad händer för barnet om det är mamman som är dålig och det inte ens finns någon pappa som kan göra något åt det? (Eller är det bara pappor som är dåliga?)
Man kan ju träffa en man så småningom, som blir en bra styvpappa. Men som fortfarande inte har någon rätt till barnet om det blir problem - det är det jag är ute efter.
Visst finns det dåliga mammor, men jag skulle inte bli en sådan. Och min erfarenhet från alla jag känner på riktigt och även det jag läst och hört, så är det mycket vanligare att kvinnorna måste försöka gömma sig undan en pappa en tvärtom. Det heter ju inte för inte "kvinnojourer".
4
Man kan ju träffa en man så småningom, som blir en bra styvpappa. Men som fortfarande inte har någon rätt till barnet om det blir problem - det är det jag är ute efter.
Visst finns det dåliga mammor, men jag skulle inte bli en sådan. Och min erfarenhet från alla jag känner på riktigt och även det jag läst och hört, så är det mycket vanligare att kvinnorna måste försöka gömma sig undan en pappa en tvärtom. Det heter ju inte för inte "kvinnojourer".
Om det nu är "kvinnojoursläget" du är rädd för så kan det väl lika gärna vara mannen som du träffat senare och oavsett vårdnad eller inte om barnet så kan nog denne ställa till minst lika mycket djävulskap så det i sig ser jag inte som ett särskilt relevant argument.
Jag tycker argumenten snarare passar in på ett resonemang "jag vill säkerställa att jag har ensamrätt till mina barn och enda sättet att göra detta är att säkerställa att det inte finns någon fler identifierbar förälder än mig själv".
Låter i första hand som något "egoistiska" bevekelsegrunder enligt mig och inget som nödvändigtvis sätter "barnet" i främsta rummet.
5
Var kommer barnets rätt till en pappa in då?
Om det nu är "kvinnojoursläget" du är rädd för så kan det väl lika gärna vara mannen som du träffat senare och oavsett vårdnad eller inte om barnet så kan nog denne ställa till minst lika mycket djävulskap så det i sig ser jag inte som ett särskilt relevant argument.
Jag tycker argumenten snarare passar in på ett resonemang "jag vill säkerställa att jag har ensamrätt till mina barn och enda sättet att göra detta är att säkerställa att det inte finns någon fler identifierbar förälder än mig själv".
Låter i första hand som något "egoistiska" bevekelsegrunder enligt mig och inget som nödvändigtvis sätter "barnet" i främsta rummet.
Nja, inte riktigt, men jag valde att skaffa barn med en kille jag dejtade helt kort. När gravtestet visade positivt visste jag redan att vi inte skulle vara ett par, men han ville också behålla barnet (Hjalmar är nu fyra år). Och nu har vi en son till som kom till genom heminsemination. Jag hade tankar på att inseminera ensam, men så föreslog pappan att vi skulle göra ett helsyskon.
jo, så jag är ju inte _ensam_ helt och hållet om föräldraskapet, tvärtom tror jag att pappan och jag delar mer lika än många par. jag hade ALDRIG gjort en insemination med en känd donator, jag vågade göra detta i och med att vi ändå var bundna till varandra eftersom vi redan hade barn ihop. Det är tillräckligt svårt att samarbeta som vi har det - om man dessutom inte känner varandra eller om pappan är en skitstövel - det skulle vara för jobbigt för barnet!
Så kör du på anonym donator. helst via klinik, det är det säkraste för både dig och barnet.
/ M
6
Nja, inte riktigt, men jag valde att skaffa barn med en kille jag dejtade helt kort. När gravtestet visade positivt visste jag redan att vi inte skulle vara ett par, men han ville också behålla barnet (Hjalmar är nu fyra år). Och nu har vi en son till som kom till genom heminsemination. Jag hade tankar på att inseminera ensam, men så föreslog pappan att vi skulle göra ett helsyskon.
jo, så jag är ju inte _ensam_ helt och hållet om föräldraskapet, tvärtom tror jag att pappan och jag delar mer lika än många par. jag hade ALDRIG gjort en insemination med en känd donator, jag vågade göra detta i och med att vi ändå var bundna till varandra eftersom vi redan hade barn ihop. Det är tillräckligt svårt att samarbeta som vi har det - om man dessutom inte känner varandra eller om pappan är en skitstövel - det skulle vara för jobbigt för barnet!
Så kör du på anonym donator. helst via klinik, det är det säkraste för både dig och barnet.
Barnet har rätt till bra föräldrar! (oavsett vad genetiken säger)Finns det bara en förälder är det fullt tillräckligt, Finns det två bra föräldrar är det också fullt tillräckligt. tycker jag.
7
Barnet har rätt till bra föräldrar! (oavsett vad genetiken säger)Finns det bara en förälder är det fullt tillräckligt, Finns det två bra föräldrar är det också fullt tillräckligt. tycker jag.
Jag håller helt med Ziggy i resonemanget. Barn är inga tillbehör och ägodelar. Att ha en sådan cynisk inställning till män som föräldrar tror inte jag är en bra utgångspunkt för att bli en bra mor.
Läs gärna barnkonventionen!
8
Jag håller helt med Ziggy i resonemanget. Barn är inga tillbehör och ägodelar. Att ha en sådan cynisk inställning till män som föräldrar tror inte jag är en bra utgångspunkt för att bli en bra mor.
Det beror väl på vad man har sett i sin omgivning.
Om en styvpappa skulle bli farlig för barnen, så skulle i alla fall inte samhället tilldöma honom lagstadgat umgänge och skicka polisen att hämta barnen till honom. Vilket har hänt väninnor till mig.
Pappor får umgängesrätt nästan vad de än har gjort idag. Det kan ju också vara så att det inte finns bevis.
9
Det beror väl på vad man har sett i sin omgivning.
Om en styvpappa skulle bli farlig för barnen, så skulle i alla fall inte samhället tilldöma honom lagstadgat umgänge och skicka polisen att hämta barnen till honom. Vilket har hänt väninnor till mig.
Pappor får umgängesrätt nästan vad de än har gjort idag. Det kan ju också vara så att det inte finns bevis.
Och även om det inte är de värsta sakerna inblandade (vålt och sådant), så kan man bli ruinerad i en vanlig vårdnadstvist. Mamman kan mista vårdnaden om barnen också, utan någon anledning alls, bara för att det sitter domare där som tycker att "det är pappornas tur nu" etc.
Hur eller hur så blir man väldigt begränsad: man kan inte flytta om man får ett bra jobb i en annan stad till exempel, om pappan vägrar. Då måste man välja mellan jobbet och barnen.
10
Och även om det inte är de värsta sakerna inblandade (vålt och sådant), så kan man bli ruinerad i en vanlig vårdnadstvist. Mamman kan mista vårdnaden om barnen också, utan någon anledning alls, bara för att det sitter domare där som tycker att "det är pappornas tur nu" etc.
Hur eller hur så blir man väldigt begränsad: man kan inte flytta om man får ett bra jobb i en annan stad till exempel, om pappan vägrar. Då måste man välja mellan jobbet och barnen.
Den här cyniska inställningen känner jag inte igen som en återgivning av sanningen.
Rättssystemet har att se till barnens bästa när de fattar beslut, vilket de också oftast gör. Mammor och pappor däremot ser oftast till sig själva. De är ofta ganska lika ansvariga för många av de konflikter som dras ända till rätten.
Man kan _INTE_ mista vårdnaden utan någon anledning alls. Däremot finns det förstås fall där familjerätten gjort en usel utredning och domstolens beslut blir därefter.
Men att utgå från extrema undantag för att fatta sitt beslut är dels inte verklighetsförankrat och mycket cyniskt. Helt ärligt ska man nog inte sätta några barn till världen alls med den synen. För mycket kan hända dem. Oj, oj, oj. De kan bli mobbade, ihjälslagna, köra ihjäl sig på mopeden, börjar röka hasch och allt möjligt. Inte heller det kan du kontrollera fullt ut som förälder.
12
Den här cyniska inställningen känner jag inte igen som en återgivning av sanningen.
Rättssystemet har att se till barnens bästa när de fattar beslut, vilket de också oftast gör. Mammor och pappor däremot ser oftast till sig själva. De är ofta ganska lika ansvariga för många av de konflikter som dras ända till rätten.
Man kan _INTE_ mista vårdnaden utan någon anledning alls. Däremot finns det förstås fall där familjerätten gjort en usel utredning och domstolens beslut blir därefter.
Men att utgå från extrema undantag för att fatta sitt beslut är dels inte verklighetsförankrat och mycket cyniskt. Helt ärligt ska man nog inte sätta några barn till världen alls med den synen. För mycket kan hända dem. Oj, oj, oj. De kan bli mobbade, ihjälslagna, köra ihjäl sig på mopeden, börjar röka hasch och allt möjligt. Inte heller det kan du kontrollera fullt ut som förälder.
Varför utgår du ifrån att pappan skulle vara dålig för barnet? Tycker du har en fruktansvärt cynisk och framförallt egoistisk inställning, barn är faktiskt inga ägodelar. Förresten tycker jag det verkar som att det finns minst lika många dåliga mammor som gör allt för att jävlas med sina ex och göra precis allt för att förstöra relationen mellan barn och pappa.
13
Varför utgår du ifrån att pappan skulle vara dålig för barnet? Tycker du har en fruktansvärt cynisk och framförallt egoistisk inställning, barn är faktiskt inga ägodelar. Förresten tycker jag det verkar som att det finns minst lika många dåliga mammor som gör allt för att jävlas med sina ex och göra precis allt för att förstöra relationen mellan barn och pappa.
1. träffa någon att skaffa barn med (det kan ju ta tid, som man faktiskt inte har om man börjar bli äldre...) Det är ju inte ens säkert att det så smånningom genererar barn eftersom förhållandet kan ta slut innan man "hunnit med"
2. Skaffa barn med en känd donator (kompis, annons, osv)
3. Skaffa barn med okänd donatorsperma
Av dessa alternativen är ju inte 1 aktuellt om man inte är i närheten av att ens ha träffat någon man vill ha barn med. Och av alternativ 2 och 3 kan alternativ 2 vara direkt farligt för både mamman och barnet. (eftersom en pappa alltid kan komma att kräva umgänge och vårdnad och det kanske inte är helt lämpligt att vara medföräldrar om man inte känner varandra....) Alternativ 3 däremot är väl inte särskilt kontroversiellt eller för den delen pappafientligt?
/ M
14
Men varför reagerar alla så upprört?
Jag läser det som att alternatven är
1. träffa någon att skaffa barn med (det kan ju ta tid, som man faktiskt inte har om man börjar bli äldre...) Det är ju inte ens säkert att det så smånningom genererar barn eftersom förhållandet kan ta slut innan man "hunnit med"
2. Skaffa barn med en känd donator (kompis, annons, osv)
3. Skaffa barn med okänd donatorsperma
Av dessa alternativen är ju inte 1 aktuellt om man inte är i närheten av att ens ha träffat någon man vill ha barn med. Och av alternativ 2 och 3 kan alternativ 2 vara direkt farligt för både mamman och barnet. (eftersom en pappa alltid kan komma att kräva umgänge och vårdnad och det kanske inte är helt lämpligt att vara medföräldrar om man inte känner varandra....) Alternativ 3 däremot är väl inte särskilt kontroversiellt eller för den delen pappafientligt?
Om du läser det som vissa av oss skrivit, så borde du få en del av svaret på det du undrar.
- En extremt cynisk syn på livet.
- En mycket negativ för att inte säga direkt diskriminerande syn på män i allmänhet och som fäder i synnerhet.
- Barnets bästa är inte med i bilden över huvud taget. Hittills har jag inte mött någon som ens velat diskutera den aspekten när de snackar om anonyma spermadonatorer.
- FN:s barnkonvention verkar ingen ha tagit notis om.
Fundera en stund på hur du skulle reagera om en man skrev ungefär samma inlägg som TS fast ur sin aspekt. Hur han inte ville ha en kvinna som skulle lägga sig i barnuppfostran för hon kan ha fel, som skulle kunna göra barnet till en vek morsgris, som skulle kunna vara dominant och hålla familjen som samvetsgisslan och diverse andra saker man kan belägga kvinnor för.
Män får inte diskriminera kvinnor, men tvärtom går fint eller? Män är alltid potentiella våldsverkare och dåliga fäder, men kvinnor är helgon i alla avseenden eller? Om man tror det, anser jag att man har en störd verklighetsuppfattning och det gör en inte till lämplig som fostrare.
Jag känner till mammor som är direkt olämpliga att ha hand om barn och till vilka jag inte skulle låna ut ens mina krukväxter. Jag känner till fäder som är helt fantastiska.
15
Om du läser det som vissa av oss skrivit, så borde du få en del av svaret på det du undrar.
- En extremt cynisk syn på livet.
- En mycket negativ för att inte säga direkt diskriminerande syn på män i allmänhet och som fäder i synnerhet.
- Barnets bästa är inte med i bilden över huvud taget. Hittills har jag inte mött någon som ens velat diskutera den aspekten när de snackar om anonyma spermadonatorer.
- FN:s barnkonvention verkar ingen ha tagit notis om.
Fundera en stund på hur du skulle reagera om en man skrev ungefär samma inlägg som TS fast ur sin aspekt. Hur han inte ville ha en kvinna som skulle lägga sig i barnuppfostran för hon kan ha fel, som skulle kunna göra barnet till en vek morsgris, som skulle kunna vara dominant och hålla familjen som samvetsgisslan och diverse andra saker man kan belägga kvinnor för.
Män får inte diskriminera kvinnor, men tvärtom går fint eller? Män är alltid potentiella våldsverkare och dåliga fäder, men kvinnor är helgon i alla avseenden eller? Om man tror det, anser jag att man har en störd verklighetsuppfattning och det gör en inte till lämplig som fostrare.
Jag känner till mammor som är direkt olämpliga att ha hand om barn och till vilka jag inte skulle låna ut ens mina krukväxter. Jag känner till fäder som är helt fantastiska.
Skulle en styvpappa bli farlig för barnet/barnen så är med stor sannolikhet skadan redan skedd och en ev. umgängesrätt en petitess i sammanhanget *vet*
16
Skulle en styvpappa bli farlig för barnet/barnen så är med stor sannolikhet skadan redan skedd och en ev. umgängesrätt en petitess i sammanhanget *vet*
Det är väl inte alternativet så mycket man reagerat över utan _orsaken_ till att det är ett övervägande alternativ? Så läser jag det iaf. Och jo, det känns "pappafientligt" för mig.
17
Det är väl inte alternativet så mycket man reagerat över utan _orsaken_ till att det är ett övervägande alternativ? Så läser jag det iaf. Och jo, det känns "pappafientligt" för mig.
Skaffa inte barn med en anonym donator, du skulle bara veta hur dåligt dessa barn mår av att inte veta halva sin bakgrund. Skaffa donator som går att spåra, för barnets skull.
18
Skaffa inte barn med en anonym donator, du skulle bara veta hur dåligt dessa barn mår av att inte veta halva sin bakgrund. Skaffa donator som går att spåra, för barnets skull.
Men barnet då, varför tar man ifrån barnet sitt genetiska arv?
Många många mår dåligt av att inte känna till halva eller ibland hela sin bakrund. Speciellt den dagen när de själva får barn och kanske sjukdomar dyker upp.
Det är så jävla egoistiskt att skaffa barn på det viset, bara för att man "vill" ha ett barn. Då är det väl bättre att adoptera ett barn som redan finns, inte skaffa ett ytterligare barn som riskerar att må dåligt i framtiden.
19
Men barnet då, varför tar man ifrån barnet sitt genetiska arv?
Många många mår dåligt av att inte känna till halva eller ibland hela sin bakrund. Speciellt den dagen när de själva får barn och kanske sjukdomar dyker upp.
Det är så jävla egoistiskt att skaffa barn på det viset, bara för att man "vill" ha ett barn. Då är det väl bättre att adoptera ett barn som redan finns, inte skaffa ett ytterligare barn som riskerar att må dåligt i framtiden.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
