Hur mycket berättar era barn?

[Hanna2]

Som mamma är man ju väldigt nyfiken på hur det går på fritis och skolan nu när allt är nytt. Mitt lilla charmtroll är så otroligt fåordig när jag frågar tex hur han har haft det, eller vad de har gjort. Oftast svarar han att han vet inte eller något liknande. Jag får lirka ur honom för att få några svar. Hur är era barn?
Han är en glad och go kille och tycker det är jätterolig på skolan. Han längtar dit och många kompisar har han där också så jag tror inte att det är några "problem" för honom med det nya så det är därför han är så fåordig.
Självklart frågar man ju fröknarna hur det har gått osv, (allt har gått jättebra enligt dem) men jag vill ju höra från honom själv hur han upplever det. Någon som har några tips för hur man ska få honom att berätta mer?

[janfebbarn]

Min dotter fullkomligt bubblar och berättar mycket, ibland i detalj. Vi brukar vid fikan eller på kvällen gå igenom dagen. Har haft det som rutin sedan de var små. Brukar ha standardfrågor och de vet att de kommer och kan därför förbereda sig på att komma ihåg just det. T.ex, vad hade ni för mat? Vem/vilka lekte du med? Vad lekte/gjorde ni? Vad gjode ni på samlingen? Ja, du kan komma på frågor som passar er. Prata om det innan och liksom få honom att tänka på det och fråga honom när han kommer hem.

Alla är vi olika. Tror att han berättar om det är något, han trivs säkert och har fullt upp med allt nytt. Kommer säkert mer info.

[Nissa]

Inte ett smack! Man måste dra ur henne allt. Så har det alltid varit, även om jag VET att t.ex. brandkåren varit på besök så kan samtalet bli såhär:
-Har det varit bra idag?
-Tja
-Har ni gjort något speciellt?
-Vet inte...
-Men hade ni inte besök?
-Vet inte... joooo... det hade vi
-Jaså, vem kom på besök, då?
Först där kan det komma spontana kommentarer!

Detta trots att vi ALLTID pratar om dagen som varit vid kvällsmaten. Lillebror kan däremot oombedd berätta om hela sin dag, vem han lekt med och vad de lekt. Han kommer ihåg vad de ätit till lunch, om de haft gruppverksamhet osv.

Så jag tror inte att det finns så mycket att göra, mer än att vara glad så länge man inte hör negativa kommentarer.

[Lena med M, F & O]

mycket om jag ska vara ärlig. Vi brukar också prata om dagen vid middagen och visst får jag ofta höra vad de åt till lunch och så men inte vad de lekt eller såna saker. När jag frågade vad man fick göra i skolan sa hon bara: Sitta på lektion och leka. Följdfrågan på vad man gör på lektion blir bara skriver eller så!

[Hanna2]

Känner verkligen igen det där. När man frågar kommer inga svar. Men sedan kan han helt oväntat berätta något som har hänt. Ofta kommer det på kvällen.

[Hanna2]

Det blir ungefär liknande svar man får av honom. Men jag är så nyfiken, jag vill ju veta mycket mer.

Men, men jag får väl acceptera att han börjar bli lite större och vill välja själv vad han vill berätta eller inte. Lite säger han ju ändå.

[Katja + tjejerna]

Noll, berättar min Tilda. Det är bara jag vet inte, kommer inte ihåg, inget. Mina barn är så olika, Louise som nu är 8 har alltid kunnat berätta en hel skoldag, men inte Tilda. Brukar försöka med lite ledfrågor, och då kan man få veta lite. Men visst är det tråkigt!

[Anonym]

Min son har alltid varit så att han älskar att prata och berätta ,så när han kommer hem från en dag på "skolan" så berättar han allt ,för han vill att vi ska få veta allt roligt som han varit med om.
Han har även lätt för att prata om känslor, när han blir lessen, när han blir rädd osv.
Men barn är ju SÅ olika, vissa gillar att berätta vad dom varit med om och har lätt för att prata om känslor. Medan andra barn inte alls har det.

[Lena med M, F & O]

nyfiken och vill ju mest av allt veta att hon har det bra. Jag och Matildas bästa kompis mamma pratadelite med läraren i fredags för att höra hur det gick. Fick faktiskt rätt liknande svar från henne som från Matilda. Typ jo, det går bra. Ja, de leker bra. Ja, de verkar trivas och leker med flera osv. Var i alla fall inne i klassrummet och tjuvkikade i hennes skrivbok och där hade hon både ritat och skrivit hela alfabetet på raderna så lite har hon ju gjort ändå. Tror att det ger med sig med tiden och huvudsaken är ju att veta att de har det bra och trivs.

[jenjen]

Inte mer än nödvändigt Hon berättar om jag frågar, men inte spontant.
Jag har ju tusen frågor, så här i början Även om det är 3:e 6-åringen jag släpper iväg till skolan!

[Marie_AOA]

Jag får draaaa ur Oliver det jag vill veta. Helst med och nej frågor.