Sonen vill ha husdjur...det vill inte vi
Ordet är fritt
  1. Medlem sedan
    Nov 2001
    #1

    Sonen vill ha husdjur...det vill inte vi

    Vi har ett litet dilemma här hemma. Sonen som snart är tio år vill så gärna ha ett husfjur. Kanin, marsvin eller liknande. Problemet är att min man o jag inte är intresserade alls. Min man är benhård man jag skulle nog kunna vika mig/offra mig för besväret för sonens skull.

    Vi har ingen tidigare erfarenhet av smådjur men kusinen har precis fått kaninungar och alla kusinbarnen ska få varsin men vi har sagt nej. Känner mig jätteelak när sonen grät sig till sömns häromkvällen. Vi känner att vi har nog med bestyr med två mindre syskon 3 och 5 år hus och jobb osv. Samt att man måste ordna med djurvakt när man åker bort.

    Jag skulle gärna ha katt om det inte vore för att vi bodde i villaområde och att de hårar ner så pass. Vi är nog djurvänner egentligen men för tillfället tänker vi rent praktiskt så det är ingen kostnadsfråga.

    Om vi nu skulle ge honom något husdjur, vad skulle ni rekommendera? Är han gammal nog att ta fullt ansvar för djuret? Vad kräver en kanin i form av "pyssel o kärlek"?

    Har egentligen ingen direkt fråga men tar gärna emot tips, funderingar och kommentarer från er som har djur men även er som sitter i samma situation som oss.
  2. 1
    Sonen vill ha husdjur...det vill inte vi Vi har ett litet dilemma här hemma. Sonen som snart är tio år vill så gärna ha ett husfjur. Kanin, marsvin eller liknande. Problemet är att min man o jag inte är intresserade alls. Min man är benhård man jag skulle nog kunna vika mig/offra mig för besväret för sonens skull.

    Vi har ingen tidigare erfarenhet av smådjur men kusinen har precis fått kaninungar och alla kusinbarnen ska få varsin men vi har sagt nej. Känner mig jätteelak när sonen grät sig till sömns häromkvällen. Vi känner att vi har nog med bestyr med två mindre syskon 3 och 5 år hus och jobb osv. Samt att man måste ordna med djurvakt när man åker bort.

    Jag skulle gärna ha katt om det inte vore för att vi bodde i villaområde och att de hårar ner så pass. Vi är nog djurvänner egentligen men för tillfället tänker vi rent praktiskt så det är ingen kostnadsfråga.

    Om vi nu skulle ge honom något husdjur, vad skulle ni rekommendera? Är han gammal nog att ta fullt ansvar för djuret? Vad kräver en kanin i form av "pyssel o kärlek"?

    Har egentligen ingen direkt fråga men tar gärna emot tips, funderingar och kommentarer från er som har djur men även er som sitter i samma situation som oss.
  3. Medlem sedan
    Nov 1999
    #2
    Jag är ju av åsikten att djur alltid är hela familjens åtagande. Om han vill ha husdjur och inte ni vuxna så är min krassa och kanske elaka lösning att han får vänta tills han flyttar hemifrån...

    I sista ändan är det ju ni som föräldrar som måste fixa med djuret om han missköter det, eftersom djuret ju inte ska lida för ett beslut i uppfostringssyfte.
  4. 2
    Jag är ju av åsikten att djur alltid är hela familjens åtagande. Om han vill ha husdjur och inte ni vuxna så är min krassa och kanske elaka lösning att han får vänta tills han flyttar hemifrån...

    I sista ändan är det ju ni som föräldrar som måste fixa med djuret om han missköter det, eftersom djuret ju inte ska lida för ett beslut i uppfostringssyfte.
  5. ÅJ67 m 3 kidz
    #3
    Han är inte gammal nog att ta ansvar för ett djur själv men om ni ändå funderar på ett husdjur till honom så är mitt tips att ni skaffar TVÅ (det är lag på att man inte får ha djur ensamma) Marsvin av samma kön (helst honor) för det är lättskötta och barnvänliga djur som en 10-åring kan hantera själv (med viss kontroll av vuxna att de får mat, buren städas mm).
  6. 3
    Han är inte gammal nog att ta ansvar för ett djur själv men om ni ändå funderar på ett husdjur till honom så är mitt tips att ni skaffar TVÅ (det är lag på att man inte får ha djur ensamma) Marsvin av samma kön (helst honor) för det är lättskötta och barnvänliga djur som en 10-åring kan hantera själv (med viss kontroll av vuxna att de får mat, buren städas mm).
  7. Medlem sedan
    Dec 2003
    #4
    Han är för liten för att ansvara för ett levande djur på egen hand. Tyvärr får man nog vara krass och inse att de flesta barn tycker husdjur är gulliga först, men när nyhetens behag går över så blir djuret ensam i sin bur och det blir ett tjatande om vem som ska göra rent etc. Visst finns det undantag, barn som verkligen har djuret som sin hobby och börjar med kaninhoppning eller går med i marsvinsklubbar etc... men det är undantagen.

    Jag tycker därför det är jätteviktigt att föräldrarna är de som bär huvudansvaret och har intresse för att leka med, sköta om och socialisera husdjuret. Kanske skulle han kunna sikta på att få ett djur om några år, på högstadiet, för då är han tillräckligt stor för att (kanske) kunna ansvara för det på egen hand (om det inte är ett mera krävande djur som hund tex). För att stilla sitt intresse just nu kanske han kan aktivera sig på en 4H-gård eller liknande och komma i kontakt med djur på det sättet?
  8. 4
    Han är för liten för att ansvara för ett levande djur på egen hand. Tyvärr får man nog vara krass och inse att de flesta barn tycker husdjur är gulliga först, men när nyhetens behag går över så blir djuret ensam i sin bur och det blir ett tjatande om vem som ska göra rent etc. Visst finns det undantag, barn som verkligen har djuret som sin hobby och börjar med kaninhoppning eller går med i marsvinsklubbar etc... men det är undantagen.

    Jag tycker därför det är jätteviktigt att föräldrarna är de som bär huvudansvaret och har intresse för att leka med, sköta om och socialisera husdjuret. Kanske skulle han kunna sikta på att få ett djur om några år, på högstadiet, för då är han tillräckligt stor för att (kanske) kunna ansvara för det på egen hand (om det inte är ett mera krävande djur som hund tex). För att stilla sitt intresse just nu kanske han kan aktivera sig på en 4H-gård eller liknande och komma i kontakt med djur på det sättet?
  9. Medlem sedan
    Feb 2003
    #5
    Håller med Lillan att om ni inte vill och han vill så tycker inte jag att ni ska skaffa. Det blir nog att ni som familj får ta hand om det iaf, så då är vi tillbaka på ruta ett. Vill ni vuxna ha ett djur? Inte? Då tycker jag att det borde vara nej. HAr haft samma diskussion här. Tråkigt när barnen blir ledsna men...
  10. 5
    Håller med Lillan att om ni inte vill och han vill så tycker inte jag att ni ska skaffa. Det blir nog att ni som familj får ta hand om det iaf, så då är vi tillbaka på ruta ett. Vill ni vuxna ha ett djur? Inte? Då tycker jag att det borde vara nej. HAr haft samma diskussion här. Tråkigt när barnen blir ledsna men...
  11. Medlem sedan
    Dec 2003
    #6
    NJa... helt och hållet stämmer väl inte det? Det här citatet hittade jag: "Djur av arter som i vilt tillstånd lever i par, familj eller grupp bör hållas tillsammans med artfränder om inte deras behov av att vara tillsammans med andra djur tillfredsställs genom kontakt med människor, eller djuret är så onormalt aggressivt mot artfränder att det finns en uppenbar risk för att det skadar dem." http://www.sjv.se/download/18.b1bed2...FS_2005-08.pdf
  12. 6
    NJa... helt och hållet stämmer väl inte det? Det här citatet hittade jag: "Djur av arter som i vilt tillstånd lever i par, familj eller grupp bör hållas tillsammans med artfränder om inte deras behov av att vara tillsammans med andra djur tillfredsställs genom kontakt med människor, eller djuret är så onormalt aggressivt mot artfränder att det finns en uppenbar risk för att det skadar dem." http://www.sjv.se/download/18.b1bed2...FS_2005-08.pdf
  13. Medlem sedan
    Jan 2001
    #7
    ja du..han kan inte stå som ansvarig med ett djur han är inte mogen för det och ni vill inte alls så då är det jud et sommstyr. jag var ensambarn och fick en kanin som 7åring ochdet var det bästa som hänt mig men min mamma hade största ansvaret så då gick det ju bra.

    men vill varken du eller din man ha djur så skaffa INTE det...er sån må va ledsen och ni kan förklara för hponom att han är för ung att ha hela ansvaret och ni vill inte ha husdjur- ni måste stå för det och visst han komemr tycka ni är elaka men ni får ta det...det blir itne värre än så...
  14. 7
    ja du..han kan inte stå som ansvarig med ett djur han är inte mogen för det och ni vill inte alls så då är det jud et sommstyr. jag var ensambarn och fick en kanin som 7åring ochdet var det bästa som hänt mig men min mamma hade största ansvaret så då gick det ju bra.

    men vill varken du eller din man ha djur så skaffa INTE det...er sån må va ledsen och ni kan förklara för hponom att han är för ung att ha hela ansvaret och ni vill inte ha husdjur- ni måste stå för det och visst han komemr tycka ni är elaka men ni får ta det...det blir itne värre än så...
  15. Medlem sedan
    May 2000
    #8
    Kan han inte få "adoptera" ett djur som finns hemma hos någon annan. Så att han kan åka dit och sköta om det och mysa med det?

    På så vis ser man ju ganska omgående om det är ett genuint intresse eller om det är övergående?

    Efter det är det lättare att ta ett beslut, tycker jag.
  16. 8
    Kan han inte få "adoptera" ett djur som finns hemma hos någon annan. Så att han kan åka dit och sköta om det och mysa med det?

    På så vis ser man ju ganska omgående om det är ett genuint intresse eller om det är övergående?

    Efter det är det lättare att ta ett beslut, tycker jag.
  17. Medlem sedan
    Sep 2000
    #9

    Hamster kanske?

    Mina tjejer har hamstrar, och det kräver verkligen inte nåt stort engagemang från vuxen sida. Jag är själv inte intresserad, men jag tycker att husdjur är en ganska viktig del av barnens uppväxt, så jag är glad att vi kunde komma överens om just hamster.
    Barnen kan själva städa fixa buren (ok, jag gör det oftast, men barnen KAN om dom måste), den är både social och gosig och det är inte så stora problem att fixa hamstervakt under semestrar osv eftersom dom inte tar sån stor plats och inte kräver lika mycket som tex en kanin förmodligen gör.
    Hamstern lever dock inte så länge, två kanske tre år.
    Sen Du var här har gatorna gått hem,
    nu är bitarna på plats...

    ~Winnerbäck~
  18. 9
    Hamster kanske? Mina tjejer har hamstrar, och det kräver verkligen inte nåt stort engagemang från vuxen sida. Jag är själv inte intresserad, men jag tycker att husdjur är en ganska viktig del av barnens uppväxt, så jag är glad att vi kunde komma överens om just hamster.
    Barnen kan själva städa fixa buren (ok, jag gör det oftast, men barnen KAN om dom måste), den är både social och gosig och det är inte så stora problem att fixa hamstervakt under semestrar osv eftersom dom inte tar sån stor plats och inte kräver lika mycket som tex en kanin förmodligen gör.
    Hamstern lever dock inte så länge, två kanske tre år.
  19. Medlem sedan
    Jun 2002
    #10
    Vår 10-åring sköter kaninen själv. Jag har inte behövt städa buren på flera år och hon har alltid rent och fint, så visst finns det 10-åringar som kan ta det ansvaret. Samtidigt tycker även jag att de vuxna i familjen måste vara beredd att ta huvudansvaret. Vår dvärgvädur är nu 10 år gammal, så det är också något att beakta. Vill han fortfarande ta hand om en kanin när hn är 15? När han är 18?
  20. 10
    Vår 10-åring sköter kaninen själv. Jag har inte behövt städa buren på flera år och hon har alltid rent och fint, så visst finns det 10-åringar som kan ta det ansvaret. Samtidigt tycker även jag att de vuxna i familjen måste vara beredd att ta huvudansvaret. Vår dvärgvädur är nu 10 år gammal, så det är också något att beakta. Vill han fortfarande ta hand om en kanin när hn är 15? När han är 18?
  21. Medlem sedan
    Mar 1998
    #11
    Dottern fick kanin när hon var runt 8-9 år. Hon har skött den (och alla de andra kaninerna...) själv, men tröttnade när hon blev 13-14. Pappa har förbarmat sig över dem och eftersom yngre syster har kanin så får hon ta en del också. Jag hade gärna varit utan dem ända från början.
    Vi har haft våra kaniner både ute och inne, men det blir mycket enklare om man kan ha dem inne och slipper stå i -15° och städa buren t.ex.
    När de djur vi har nu är borta blir det inga fler, jag tycker djur är bara krångel.
  22. 11
    Dottern fick kanin när hon var runt 8-9 år. Hon har skött den (och alla de andra kaninerna...) själv, men tröttnade när hon blev 13-14. Pappa har förbarmat sig över dem och eftersom yngre syster har kanin så får hon ta en del också. Jag hade gärna varit utan dem ända från början.
    Vi har haft våra kaniner både ute och inne, men det blir mycket enklare om man kan ha dem inne och slipper stå i -15° och städa buren t.ex.
    När de djur vi har nu är borta blir det inga fler, jag tycker djur är bara krångel.
  23. Medlem sedan
    May 2002
    #12
    ni kan väl låna ett djur, som prov? någon bekant som kan tänka sig låna ut sin katt? något djurhem? (fast de kanske inte lånar ut djur?)
    då får ni se till att barnet lär sig att djur är ett stort ansvar och! en hel del arbete.
  24. 12
    ni kan väl låna ett djur, som prov? någon bekant som kan tänka sig låna ut sin katt? något djurhem? (fast de kanske inte lånar ut djur?)
    då får ni se till att barnet lär sig att djur är ett stort ansvar och! en hel del arbete.
  25. Medlem sedan
    Oct 2007
    #13
    Det går över om ett par år. Av i princip alla 10-åringar jag har träffat, så önskas det sällskapsdjur. Flera har fått ett sällskapsdjur som de sedan tröttnat på när de är 13.

    Jag vet flera "mammor" som nu har jätteproblem att fixa hundpromenader på luncherna, för "barnen" har varken tid eller ork, en del har även flyttat hemifrån. Hunden däremot, kan ju leva ganska länge.

    Mina ville också ha en hund, för "alla andra har ju hund", nu när de är i tonåren är de _glada_ över att inte behöva ta hand om hunden, för de ser ju hur deras kompisar har det.

    Det är kul med valp, men sedan växer valpen och ansvaret finns kvar.
  26. 13
    Det går över om ett par år. Av i princip alla 10-åringar jag har träffat, så önskas det sällskapsdjur. Flera har fått ett sällskapsdjur som de sedan tröttnat på när de är 13.

    Jag vet flera "mammor" som nu har jätteproblem att fixa hundpromenader på luncherna, för "barnen" har varken tid eller ork, en del har även flyttat hemifrån. Hunden däremot, kan ju leva ganska länge.

    Mina ville också ha en hund, för "alla andra har ju hund", nu när de är i tonåren är de _glada_ över att inte behöva ta hand om hunden, för de ser ju hur deras kompisar har det.

    Det är kul med valp, men sedan växer valpen och ansvaret finns kvar.
  27. Medlem sedan
    Dec 2007
    #14
    Jag är positiv till barn och djur. Jag är dock negativ till små prydnadsdjur i burar/glastankar inomhus.

    Man ska veta att:
    1. En tioårings brinnande intresse för djuret och upprepade hjärtliga löften kring djurets skötsel håller bara i sig ett tag. Ett mycket kort tag om man har otur...
    2. De är NI som har huvudansvaret och kaninens huvudsakliga skötare.
  28. 14
    Jag är positiv till barn och djur. Jag är dock negativ till små prydnadsdjur i burar/glastankar inomhus.

    Man ska veta att:
    1. En tioårings brinnande intresse för djuret och upprepade hjärtliga löften kring djurets skötsel håller bara i sig ett tag. Ett mycket kort tag om man har otur...
    2. De är NI som har huvudansvaret och kaninens huvudsakliga skötare.
  29. Medlem sedan
    Oct 2007
    #15
    Absolut, och en hund tex, kan ju leva i 15 år. Vill man ha hund "för sina barns skull", så ska man nog göra det när barnen är små. En 10-åring blir snabbt en 13-åring med _helt andra_ intressen. Och en hund behöver ju passning dygnet runt i princip. Och det går inte så lätt att åka iväg en helg eller på semester utan att hitta hundvakt, vilket många glömmer bort.
  30. 15
    Absolut, och en hund tex, kan ju leva i 15 år. Vill man ha hund "för sina barns skull", så ska man nog göra det när barnen är små. En 10-åring blir snabbt en 13-åring med _helt andra_ intressen. Och en hund behöver ju passning dygnet runt i princip. Och det går inte så lätt att åka iväg en helg eller på semester utan att hitta hundvakt, vilket många glömmer bort.
  31. Medlem sedan
    Nov 2001
    #16
    Bra förslag, har fundrat på om han inte kan få en kusinkanin fast den bor kvar hos dem. Inte samma sak som att ha den hemma förstås men den blir hans egna ändå. De bor på landet och har sina kaninen i en stallbox på vintern och ute på sommaren.
  32. 16
    Bra förslag, har fundrat på om han inte kan få en kusinkanin fast den bor kvar hos dem. Inte samma sak som att ha den hemma förstås men den blir hans egna ändå. De bor på landet och har sina kaninen i en stallbox på vintern och ute på sommaren.
  33. Medlem sedan
    Oct 2007
    #17
    Ja tonåren knackar på ganska snabbt. Hund skaffar man för sin egen skull, för det är ju ändå de vuxna som tar hela ansvaret 15 år framåt.
  34. 17
    Ja tonåren knackar på ganska snabbt. Hund skaffar man för sin egen skull, för det är ju ändå de vuxna som tar hela ansvaret 15 år framåt.
  35. Medlem sedan
    Nov 2001
    #18
    Tack för alla inlägg. Vi vet ju egentligen det där att intresset kan fort ta slut och att det till syvende o siste är vi vuxna som har huvudansvaret. Men det är fortfarande jobbigt när de är ledsna . Ev. kan det bli en kanin hos kusinerna om han nöjer sig med det. Annars får det bli inte alls.
  36. 18
    Tack för alla inlägg. Vi vet ju egentligen det där att intresset kan fort ta slut och att det till syvende o siste är vi vuxna som har huvudansvaret. Men det är fortfarande jobbigt när de är ledsna . Ev. kan det bli en kanin hos kusinerna om han nöjer sig med det. Annars får det bli inte alls.
  37. Medlem sedan
    May 2002
    #19
    det skriver jag under på. sitter här med en, i och för sig väldigt trevlig, katt som egentligen tillhör dottern och exet. :-(
  38. 19
    det skriver jag under på. sitter här med en, i och för sig väldigt trevlig, katt som egentligen tillhör dottern och exet. :-(
  39. Medlem sedan
    Oct 2007
    #20
    Jag kommer faktiskt inte på en enda tonåring som sedan "ställer upp" när det behövs.

    Har en kompis vars båda barn är vuxna. Och hennes 24-åring har dessutom skaffat egen hund, som det inte finns tid till. Så denna mamma är ofta hundvakt, typ 6 dar av 7, mest 7 av 7... Så det kan bli efterdyningar ockås. *s*
  40. 20
    Jag kommer faktiskt inte på en enda tonåring som sedan "ställer upp" när det behövs.

    Har en kompis vars båda barn är vuxna. Och hennes 24-åring har dessutom skaffat egen hund, som det inte finns tid till. Så denna mamma är ofta hundvakt, typ 6 dar av 7, mest 7 av 7... Så det kan bli efterdyningar ockås. *s*
Sidan 1 av 2 12 SistaSista

Liknande trådar

  1. vad gör man när sonen inte vill följa
    By Pugini in forum Ordet är fritt
    Svar: 8
    Senaste inlägg: 2010-07-29, 16:28
  2. Sonen vill inte ta sin medicin.
    By mimmsa in forum Bokstavsbarn
    Svar: 5
    Senaste inlägg: 2008-09-17, 20:53
  3. Sonen vill ha husdjur...det vill inte vi
    By JeanetteF in forum Hem & fritid
    Svar: 11
    Senaste inlägg: 2008-09-01, 23:26
  4. Sonen vill inte sjunga
    By camilla_73 in forum Hem & fritid
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2006-11-30, 11:27
  5. Sonen vill inte gå längre
    By kmcb in forum Förskoleklass (6-års.)
    Svar: 4
    Senaste inlägg: 2006-08-17, 16:00
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar