Kom att tänka på det där med individanpassat som Lollo berättar om. Så hade/har ju Paulina också. I såväl matten som läsningen hade/har de 3 olika svårighetsnivåer som man kan använda.
Paulina fick börja med den enklaste läseboken, men efter första terminen fick hon byta till den "mellansvåra". De har fortfarande så, och alla böckerna används i klassen, och de har (hade i ettan också) arbetsscheman som barnen själva sköter och ser till att de blir klara med det de ska göra enligt schemat. De har ett schema för läsning och ett för matten. De ska räkna/läsa ett visst antal sidor, sedan spela ett spel med en kompis som kommit lika långt, hoppa på ett ben 10 gånger om de räknat "10-kompisar" t ex. Mycket teori blandas med praktik även i klassrummet och gör att barnen tycker att det är roligt (för hur kul är det att sitta still en hel dag?).
Det jag tycker är konstigt hos er är om de inte har någon struktur alls. Hur följer de läroplanen med de uppsatta läromålen? Har de fått några läroböcker alls?
För mig låter din beskrivning av Filippas ettastart som en förskoleklasstart, och jag hoppas att det bara är nu i början de har det så här.
Prata med lärarna, eller var med en dag om du har möjlighet (det är jättekul, jag ska nog vara med Paulina nästa torsdag, då det serveras tacobuffé i matsalen
), och se hur det fungerar och vilka metoder de använder. Kolla också upp möjligheten att få individanpassade uppgifter (skolans skyldighet att stimulera alla barnen). Berätta att Filippa tycker att det är tråkigt och att de inte lär sig något. Förhoppningsvis tar de det på allvar, och kanske kan berätta vad de har för planer framöver.
Kram
/Ango