Barn nr 2 med ny man?
Planera för barn
  1. anonymt namn
    #1

    Barn nr 2 med ny man?

    Hej !

    Jag har aldrig skrivit här förut men undrar om det finns fler som jag som inte har kärnfamiljen kvar utan har börjat om med en ny man. Jag är 31 år med en dotter på 8 år. Min sambo sedan ca 2 år har två barn sen förut, en 8-åring och en 15-åring. 8-åringarna bor hos oss v v medan 15-åringen bor hos oss jämt. Jag har varit envis att inte skaffa flera barn efter att relationen med dotterns pappa tog slut.

    Är ju äldre och förhoppningsvis klokare nu men min längtan efter ett till barn börjar bli starkare och starkare. Sambon är med på det fullt ut men vi inser båda att vi är bortskämda nu med så stora självständiga barn, vi skulle verkligen få börja om på nytt.

    Är det nån mer än jag som inte är i sin "kärnfamilj" som funderar? Eller har förverkligat sin dröm? Jag är skräckslagen för att det skulle ta slut om några år och då står man där med två barn med två olika pappor...Jag och sambon älskar varandra och trivs ihop men det är så vanligt idag med separationer upplever jag.

    Vågar man satsa?

    Mycket svammel men vore tacksam om någon kunde berätta som har varit i liknande situation.
  2. 1
    Barn nr 2 med ny man? Hej !

    Jag har aldrig skrivit här förut men undrar om det finns fler som jag som inte har kärnfamiljen kvar utan har börjat om med en ny man. Jag är 31 år med en dotter på 8 år. Min sambo sedan ca 2 år har två barn sen förut, en 8-åring och en 15-åring. 8-åringarna bor hos oss v v medan 15-åringen bor hos oss jämt. Jag har varit envis att inte skaffa flera barn efter att relationen med dotterns pappa tog slut.

    Är ju äldre och förhoppningsvis klokare nu men min längtan efter ett till barn börjar bli starkare och starkare. Sambon är med på det fullt ut men vi inser båda att vi är bortskämda nu med så stora självständiga barn, vi skulle verkligen få börja om på nytt.

    Är det nån mer än jag som inte är i sin "kärnfamilj" som funderar? Eller har förverkligat sin dröm? Jag är skräckslagen för att det skulle ta slut om några år och då står man där med två barn med två olika pappor...Jag och sambon älskar varandra och trivs ihop men det är så vanligt idag med separationer upplever jag.

    Vågar man satsa?

    Mycket svammel men vore tacksam om någon kunde berätta som har varit i liknande situation.
  3. *Shine*
    #2
    Jag har vågat, eller vi försöker men ingen bebis i magen ännu....

    Men jag känner nog som du. Det är svårt att hitta tilliten till att det nya förhållandet ska hålla. Men så tror jag ändå att erfarnheterna från separationen med mina barns pappa gjort mig mer trygg i mig själv och hur jag hanterar situationer som kommer upp i mitt nya förhållande. Jag kan liksom inte låta bli att föröska få barn med honom, han är min kärlek, min stora stora. Jag tror det bästa är att prata om din oro kring det här med din sambo, så ni kan gå igonom din oro.
    Lycka till! och kram!
  4. 2
    Jag har vågat, eller vi försöker men ingen bebis i magen ännu....

    Men jag känner nog som du. Det är svårt att hitta tilliten till att det nya förhållandet ska hålla. Men så tror jag ändå att erfarnheterna från separationen med mina barns pappa gjort mig mer trygg i mig själv och hur jag hanterar situationer som kommer upp i mitt nya förhållande. Jag kan liksom inte låta bli att föröska få barn med honom, han är min kärlek, min stora stora. Jag tror det bästa är att prata om din oro kring det här med din sambo, så ni kan gå igonom din oro.
    Lycka till! och kram!
  5. Medlem sedan
    Apr 2008
    #3
    Kan förstå din oro, men man kan inte leva efter "tänk om" principen.
    Visst kan det hända att det går åt skogen. Men ger man inte upp i första taget så blir det nog ganska så bra.
    Är i samma sits, och vi "kör", vi får se hur det går. Men som det känns så går det alldeles utmärkt!
  6. 3
    Kan förstå din oro, men man kan inte leva efter "tänk om" principen.
    Visst kan det hända att det går åt skogen. Men ger man inte upp i första taget så blir det nog ganska så bra.
    Är i samma sits, och vi "kör", vi får se hur det går. Men som det känns så går det alldeles utmärkt!
  7. anonymt namn
    #4
    Jag gjorde det...fullföljde drömmen å jag ångrar det inte en sekund! Har 2 stora (-97 å -99) barn från ett tidigare äktenskap. När jag skilde mig var jag fast besluten om att jag var färdig med barn.

    Efter ett tag som singel började jag fundera lite och insåg ganska snabbt att om jag träffade en man utan barn men som gärna ville ha barn kunde jag inte missunna honom det.

    Sagt och gjort, träffade en man utan barn och vi har nu varit tillsammans i fyra år, förra sommaren fick vi en liten tjej tillsammans och jag längtar faktiskt efter flera barn...ska bara försöka övertala gubben

    Jag tänkte mycket som du, att varför börja om när man har stora självgående barn...men vet du hur mycket hjälp man får från de äldre syskonen. Vårat lilla troll älskar sina bröder och dom gör allt för henne! Varannan helg får vi sovmorgon eftersom killarna bara väntar på att lillasyster ska vakna så dom får ta upp henne...

    Jag tycker att du ska gå på din magkänsla...det är sååå mysigt med en liten.

    Lycka till
  8. 4
    Jag gjorde det...fullföljde drömmen å jag ångrar det inte en sekund! Har 2 stora (-97 å -99) barn från ett tidigare äktenskap. När jag skilde mig var jag fast besluten om att jag var färdig med barn.

    Efter ett tag som singel började jag fundera lite och insåg ganska snabbt att om jag träffade en man utan barn men som gärna ville ha barn kunde jag inte missunna honom det.

    Sagt och gjort, träffade en man utan barn och vi har nu varit tillsammans i fyra år, förra sommaren fick vi en liten tjej tillsammans och jag längtar faktiskt efter flera barn...ska bara försöka övertala gubben

    Jag tänkte mycket som du, att varför börja om när man har stora självgående barn...men vet du hur mycket hjälp man får från de äldre syskonen. Vårat lilla troll älskar sina bröder och dom gör allt för henne! Varannan helg får vi sovmorgon eftersom killarna bara väntar på att lillasyster ska vakna så dom får ta upp henne...

    Jag tycker att du ska gå på din magkänsla...det är sååå mysigt med en liten.

    Lycka till
  9. Anonym
    #5
    Tack för era svar! Så skönt att få ta del av andras funderingar. Jag tror att det ger sig med tiden och vi har ingen panik vad gäller åldern på oss att skynda att skaffa barn.

    Vi väger för och emot då och då, såsom nu reser vi rätt mycket och anpassar det på de veckor vi är barnfria (15-åringen klarar sig själv). Vi ska till Sthlm över helgen och mer är på gång. Om vi skulle skaffa en liten så blir det slut med sånt känns det som, men sen är det ju så mysigt med en bebbe.

    Ja, det är inte lätt men tror att med tiden så växer beslutet fram. Jag måste aktivt gå till MVC och dra ut spiralen så det är ju bra! Inget "hoppsan, det var inte planerat"...
  10. 5
    Tack för era svar! Så skönt att få ta del av andras funderingar. Jag tror att det ger sig med tiden och vi har ingen panik vad gäller åldern på oss att skynda att skaffa barn.

    Vi väger för och emot då och då, såsom nu reser vi rätt mycket och anpassar det på de veckor vi är barnfria (15-åringen klarar sig själv). Vi ska till Sthlm över helgen och mer är på gång. Om vi skulle skaffa en liten så blir det slut med sånt känns det som, men sen är det ju så mysigt med en bebbe.

    Ja, det är inte lätt men tror att med tiden så växer beslutet fram. Jag måste aktivt gå till MVC och dra ut spiralen så det är ju bra! Inget "hoppsan, det var inte planerat"...
  11. Medlem sedan
    Nov 2008
    #6
    Hej där! min story är lik din. Jag känner att jag äntligen gjort rätt val i livet. Jag skaffade två barn med en person som visade sig vara fel för mig. Nu idag, är jag visare, mer ärlig med mig själv och min omgivning. Jag och min sambo har beslutat oss för att vår kärlek ska resultera i ett barn. Vi vill båda uppleva glädjen att vara två om ett barn och få chansen att gemensamt följa och glädjas med barnet under hela uppväxten.
  12. 6
    Hej där! min story är lik din. Jag känner att jag äntligen gjort rätt val i livet. Jag skaffade två barn med en person som visade sig vara fel för mig. Nu idag, är jag visare, mer ärlig med mig själv och min omgivning. Jag och min sambo har beslutat oss för att vår kärlek ska resultera i ett barn. Vi vill båda uppleva glädjen att vara två om ett barn och få chansen att gemensamt följa och glädjas med barnet under hela uppväxten.

Liknande trådar

  1. Barn per vuxen/små barn/stora barn
    By Piilla in forum Barn som yrke
    Svar: 9
    Senaste inlägg: 2011-02-15, 10:06
  2. Två barn har frågat efter mitt barn.
    By Kulan in forum Ordet är fritt
    Svar: 8
    Senaste inlägg: 2009-05-22, 17:07
  3. Hur ofta leker era barn med andra barn?
    By alca in forum Ordet är fritt
    Svar: 29
    Senaste inlägg: 2008-04-29, 22:41
  4. Stort steg från 3 barn till 4 barn??
    By TJ in forum Många barn
    Svar: 8
    Senaste inlägg: 2005-12-03, 21:25
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar