3
Mina tre barn hade vattkoppor i julas och när de så äntligen fick de efterlängtade kopporna så tänkte jag bara; "Aaaaaaaha, nu VET jag vad koppor är!" för det fanns ingen tvekan, jag har ju misstänkt koppor på mina barn lite nu och då under åren, när storebror var riktigt liten rusade jag till BVC ett par gånger med misstänkta sårskorpor.
Jag har utsatt dem för smitta då och då, åkt hem till kompisar med barn som varit prickiga, men aldrig har de fått koppor förut, mina småttingar.
Men så strax innan jul, vid lucia ungefär, så kom Nils 5 år hem och sa; " Idag fik Melker gå hem från dagis med vattkoppor..."
Jag och maken diskuterade och tyckte att det kunde vara riktigt lägligt att få koppor strax innan Nyår. Jag är ju hemma med barnen så det var inte för Vabbandets skull, utan mer för att storebror inte skulle missa så mycket i skolan och så för att de gärna skulle få det samtidigt. Det är ju så mycket roligare att ligga sjuk i barnkammaren om de älskade syskonen också är där och har samma kliiga bubblor!
Jag väntade ett par dagar och sedan ringde jag Melkers mamma Marie och vi var så välkomna dit för att fika och försöka få lite virus.
Bingo! Dagen före Nyårsafton så kom bubblorna först på Nils ... sedan på Signe, och på Albin. Det fullkomligt exploderade av vattkoppor här hemme!
Eftersom dina pojkar är så "stora" nu Tina, så tror jag inte att några prickar är vattkoppor, det är oftast bara små bebisar som fortfarande ammas/nyligen har ammats som får så lindrig form - Näääää, du, du kommer märka när de väl kommer, jag loooooovar.
Jag själv var inte så kaxig de där dagarna kring nyår när alla tre hade unefär tusen bubblor var (jag överdriver faktiskt inte) och låg huller om buller i vår säng och ville bli kliade, ville sova, ville höra saga, vill ha mörkt - ville ha ljust - brasa, eller svalt, mamma precis intill - alla samtidigt, såklart, det vill man ju när man är sjuk ... DÅ låg jag där och funderade på VARFÖR i himmelens namn jag skulle planera så att alla var sjuka samtidigt ... fast det var ändå mysigt, mitt i villervallan, för det är ju en frisk sjukdom och vi hade det gott i vår egen kokong!
Hoppas att det blir bra vad det nu än är för prickar!
Kära hälsningar Stina
