Mensvärk och sammandragningar..

[Jehia]

är det normalt? Minns ej hur det var föregående gånger i dessa veckor.
Har haft som mensvärk långt ner i magen till och från senaste dagarna. Sedan har jag haft mycket sammandragningar där hela livmodern drar ihop sig till en boll, detta gör lite "mensont". Det mesta känns väldigt långt ned i magen.

Hade även något en natt i helgen som jag inte riktigt kunde avgöra vad det var , kändes lite som magknip men betedde sig lite som svaga värkar med stegring, topp och avtrappning.
Kan det varit tarmarna som bråkade?

Någon som haft på detta sätt med mensvärk, halvonda sammandragningar?
Bör jag kolla upp det tror ni?

Bebben har dock varit extremt livlig senaste dagarna sen dess stilltje period, hela magen hoppar och far och vissa sparkar gör nästan ont. Idag har den dock varit lugnare och jag har känt mensmol hela dagen nästan.

Usch aldrig får man vara helt lugn.

Kram/Jehia

[sofie4fot]

"Mensvärk" kan bero på att bebisen växer väldigt mycket nu och livmodern måste utvidga sig snabbare än tidigare. Men onda sammandragningar ska du ju inte ha, och gärna inte på natten då du vilar. Jag har haft det och blev tvungen att dra ner på tempot på jobbet. Kanske behöver du ta det lite lugnare...
Jag skulle prata med min BM om jag var du.

[Päron]

Det är normalt, men får man som "riktiga" värkar kan det vara bra att kolla upp så inte livmodertappen börjar bli mjuk. Blir den det kan man få värkavslappnande tabletter.

Jag har sjukt mycket sammandragningar. Igår låg jag till sängs i stort sätt hela dagen för att sammandragningarna var så jobbiga. Blev helt slut. Står jag eller går är magen stenhård konstant, sitter jag eller ligger kommer de och går.

Hade mycket sammandragningar tidigt med sonen med, och från v 28 fick jag riktiga värkar, dygnet runt med 8-15 min mellanrum, som gjorde tillräckligt ont för att jag skulle vakna vid varje värk. Ändå påverkades inte livmodertappen, och han föddes på BF-dagen. Var inne ett antal ggr under graviditeten för kontroll. Kände mig verkligen inte utvilad när förlossningen väl kom igång, men han kom ju ut till slut iaf.

Saker som kan trigga sammandragningarna, förutom rörelser från bäbisen eller att du rör dig (går, osv), är stress. Sammandragningar ska man ha, det är bara livmodern som tränar sig inför förlossningen. Får du regelbundna förvärkar däremot så tycker jag du ska kolla upp dem, speciellt om de inte går över vid vila eller ett bad.

[hamstern]

Här är en till med mkt sammandragningar och hemsk ryggvärk, min mage är som en fotboll mest hela tiden obehagligt... blir lite bättre när jag vilar men jag har svårt att hitta någon skön liggställning eftersom jag har ont i ryggen också.. har tagit alla soffkuddar och bullar in mig i dom!!! Jag är sjukskriven nu så jag kan via, ta hand om er.

[snowfliing]

Har det likadant som Päron, barnmorskan skickade mej till sjukhuset för 1 ½ vecka sen eftersom jag fick ont och blev stenhård så fort jag gick lite, och där sa dom att jag var för spänd i bäckenet (pga av att barnet är så livigt och hårdhänt) och när jag va spänd så framkallades ju oxå sammandragningar som konstant går i varandra utan uppehåll.
Idag fick jag sluta med att lämna barnen på dagis efter att fått stanna och sätta mej mitt på vägen 3 ggr under 5 minuters gångväg....
Hade så ont att jag trodde jag skulle föda när som helst !
Vet inte riktigt vad man ska göra i detta läge, att åka in till sjukhuset igen känns ju rätt meningslöst, vad ska dom göra lixom ?
Kan ju inte ta mej in heller, och sambon jobbar ju på dagarna (vill inte att han ska ta ledigt mer än vad han redan gjort under min "krångliga" graviditet).
Kan i nuläget bara ligga hemma, skulle behöva en sjukskriving från en läkare (arbetslös men behöver ju bevisa för F-kassan varför jag inte söker jobb) men kan ju för f-n inte ta mej nånstans...
Några tips Päron ? Eller nån annan med erfarenhet av det här. Ska jag ta det allvarligt och åka in eller räcker det med att vara hemma och vila resten av tiden ?

[Päron]

När jag väntade sonen gick sammandragningarna över i värkar runt v 28, och då blev det paus emellan, men de gjorde också betydligt mer ont. Jag åkte in ett antal ggr för att jag var säker på att förlossningen satt igång, men det lugnade alltid ner sig när jag kom in till förlossningen, och då livmodertappen inte påverkades blev jag bara ordinerad vila. Min man jobbade hemifrån ett par dagar i veckan, min mamma kom ett par dagar i veckan, och min syster en dag i veckan, och hjälpte till att ta hand om dottern (det är bara 13 månader mellan barnen). Då jag hade värkar dygnet runt så låg jag bara och slumrade mellan värkarna på natten, men vaknade av att det gjorde ont hela tiden, så jag var totalt utmattad när väl förlossningen satte igång på riktigt. Efteråt har många undrat varför jag inte fick värkavslappnande tabletter när jag åkte in, som jag kunde tagit så jag iaf fått sova. Jag visste inte ens att det fanns sånt, och det är ju så med sjukvården att man måste vara påläst för att få den hjälp man behöver. Har du mycket problem, eller är orolig, tycker jag du ska åka till förlossningen och prata med dem där. Förklara att du inte klarar av vardagen osv, och kräv att få hjälp. Antingen så sammandragningarna lugnar ner sig, eller att du blir sjukskriven så du kan vila med gott samvete. Och var ingen hjälte! Be grannar/barnens kompisars föräldrar osv om hjälp med att följa barnen. Kanske sambon kan lämna om någon annan hämtar? Även om de flesta barnen som föds nu klarar sig, så behöver ju du samla kraft inför förlossningen.

[snowfliing]

som du kanske redan läst så va jag ju tvungen att åka in i torsdags men livmodertappen va ok så det är bara vila som gäller nu.
har haft några riktiga värkar nu (inte bara sammandragningar) men måste nog säga tvärtom, tycker bättre om värkarna för dom är lixom mer korta och intensiva medans sammandragningarna bara går i varandra hela tiden och man blir så illamående efter en stund. men kanske ändrar mej när värkarna blir starkare haha
ja nu har sambon fixat så han kan lämna barnen på mornarna, men det blir redan 06.30 och sen hämtar han när han kommer hem kl 17.00 så man har ju skapligt dåligt samvete för att dom måste vara där i 10 ½ timme per dag... men men inget att göra nått åt nu närmaste tiden.
Hoppas att du står ut med dina sammandragningar du har nu, det e f-an inte kul men vi får peppa varandra ! Blir ju ett underbart resultat av allt slit till slut iaf !
kram