Har skrivit tidigare att jag känner mig deppig, nja igår fick jag mig en tankeställare!
Jag kom hem från kursen och blev mött i dörren av sonen som frågar ;"Har du hört?! Har du hört vad som har hänt?!" Då har våra bästa vänners pojke , snart 8år hamnat på sjukhus i sitt första grand mal (EP) anfall!! Han har uträtts ett tag nu och de har kommit fram till följande: lätt autism, lätt epilepsi(stod under med.), behov av glasögon, och utreds fortfarande för hjärntumör! Står på kö till magnetkamera, men nu i o m detta anfall hoppas vi alla att han blir röntgad idag, så att det är gjort!
Jag blev sjuk( fick feberfrossa- slump?) när jag fick höra detta! Våra barn har växt upp under många år tillsammans, ja innan vi flyttade och den här pojken och min dotter älskar varandra som syskon( fast utan syskontjafset), och deras äldre syskon- pojkens syster och min son är oxå bästisar. Jag älskar honom som om han vore min egen, så jag tror faktiskt att jag blev sjuk igår kväll pga detta. Jag mådde bra innan, började må konstigt efter beskedet, hackade tänder- våldsamnt inatt, mår bra nu!! Konstigt!
Nu håller vi tummarna! Min tankeställare- jo, att mina konstiga tankar är så oviktiga jämnfört med detta! När jag tänker på min stackars bästis(pojkens mamma), hur hon mår och mådde igår när de möter ambulansen och hon får se sin son som ser hjärndöd ut(hennes ord), och tror att han kommer att dö, så känner jag att mitt liv är ganska bra ändå!
1
Tankeställare Har skrivit tidigare att jag känner mig deppig, nja igår fick jag mig en tankeställare!
Jag kom hem från kursen och blev mött i dörren av sonen som frågar ;"Har du hört?! Har du hört vad som har hänt?!" Då har våra bästa vänners pojke , snart 8år hamnat på sjukhus i sitt första grand mal (EP) anfall!! Han har uträtts ett tag nu och de har kommit fram till följande: lätt autism, lätt epilepsi(stod under med.), behov av glasögon, och utreds fortfarande för hjärntumör! Står på kö till magnetkamera, men nu i o m detta anfall hoppas vi alla att han blir röntgad idag, så att det är gjort!
Jag blev sjuk( fick feberfrossa- slump?) när jag fick höra detta! Våra barn har växt upp under många år tillsammans, ja innan vi flyttade och den här pojken och min dotter älskar varandra som syskon( fast utan syskontjafset), och deras äldre syskon- pojkens syster och min son är oxå bästisar. Jag älskar honom som om han vore min egen, så jag tror faktiskt att jag blev sjuk igår kväll pga detta. Jag mådde bra innan, började må konstigt efter beskedet, hackade tänder- våldsamnt inatt, mår bra nu!! Konstigt!
Nu håller vi tummarna! Min tankeställare- jo, att mina konstiga tankar är så oviktiga jämnfört med detta! När jag tänker på min stackars bästis(pojkens mamma), hur hon mår och mådde igår när de möter ambulansen och hon får se sin son som ser hjärndöd ut(hennes ord), och tror att han kommer att dö, så känner jag att mitt liv är ganska bra ändå!
Aj aj vännen! Det låter som du fick en chockreaktion tycker jag. Hoppas du mår bättre nu. Förstår din oro för vän-familjen. Men de har i allt sitt kaos ialla fall riktigt goda vänner som stöd!
2
Aj aj vännen! Det låter som du fick en chockreaktion tycker jag. Hoppas du mår bättre nu. Förstår din oro för vän-familjen. Men de har i allt sitt kaos ialla fall riktigt goda vänner som stöd!
Jag satt med samma tankar igår, att jag har det nog rätt bra ändå! Min kusins barn har en mycket sällsynt nervsjukdom som rätt fort bryter ner en frisk baby till ett paket. Redan som ettåring fick hon diagnosen och idag som sexåring är hon i behov av vård 24/7. Hon bara ligger och hennes enda sätt att uttrycka nån sorts känslor ät att gråta. Och det gör hon nästan hela sin vakna tid. Hon sover sämre med åren och är ett mycket svårt sjukt barn. Min mamma var ju och hälsade på sin bror (kusinens pappa dvs) och träffade dem då. Jag fattar inte hur min kusin orkar! Men det gör man väl när man är i det och inga andra val har?
Min morbror är förresten aningen bättre. Men bra blir han ju aldrig. Nu är han dessutom flyttad till ett sjukhus ännu längre bort så det blir ännu besvärligare att hälsa på honom.
3
Jag satt med samma tankar igår, att jag har det nog rätt bra ändå! Min kusins barn har en mycket sällsynt nervsjukdom som rätt fort bryter ner en frisk baby till ett paket. Redan som ettåring fick hon diagnosen och idag som sexåring är hon i behov av vård 24/7. Hon bara ligger och hennes enda sätt att uttrycka nån sorts känslor ät att gråta. Och det gör hon nästan hela sin vakna tid. Hon sover sämre med åren och är ett mycket svårt sjukt barn. Min mamma var ju och hälsade på sin bror (kusinens pappa dvs) och träffade dem då. Jag fattar inte hur min kusin orkar! Men det gör man väl när man är i det och inga andra val har?
Min morbror är förresten aningen bättre. Men bra blir han ju aldrig. Nu är han dessutom flyttad till ett sjukhus ännu längre bort så det blir ännu besvärligare att hälsa på honom.
Mmmm, ibland får man sig nåt att fundera på. Om vad som är jobbigt o vad som är viktigt i livet.
Hoppas verkligen att din väninnas pojke får hjälp o att de hittar rätt bland diagnoser o mediciner.
Kramis!
5
Mmmm, ibland får man sig nåt att fundera på. Om vad som är jobbigt o vad som är viktigt i livet.
Hoppas verkligen att din väninnas pojke får hjälp o att de hittar rätt bland diagnoser o mediciner.
Kramis!
Ja ibland (rätt ofta med tanke på allt skit som händer i världen ) blir man påmind om hur bra man eg har det!!! Men man_måste_få tillåtas att känna sig deppig över småsaker ibland faktiskt!
6
Ja ibland (rätt ofta med tanke på allt skit som händer i världen ) blir man påmind om hur bra man eg har det!!! Men man_måste_få tillåtas att känna sig deppig över småsaker ibland faktiskt!
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
