Skola?

[Fia med 4]

Det börjar dra ihop sig för skola för min hörselskadade tjej(nåja två år kvar) men reklamen börjar trilla in iaf och kurator och hörselpedagogen har börjat ta upp det. Hur går era barn i skolan? Har de en resurs som hjälper till eller går du i hörselklass? Linnéa är ju bara döv på ena örat men behöver trots det en resurs på dagis för att orka med och fungera i gruppen. Utan den blir hon introvert och stänger in sig i sin egen bubbla och blir dessutom passiv. Vet inte hur vi ska tänka med skolan sen. Den skolan som storasyster går på måste vara den sämsta skolan i stan. Det är ingenting som fungerar mer än vaktmästaren som ´gör ett jobb utöver sina förpliktelser. Rektor är ett stolpskottt och lärarna likaså. Det har gått så långt att vi hotade att ta våra barn från klassen om inte ngt gjordes åt klassrumssituationen som mest liknar apburen på skansen. Jag har således inget förtroende för skolan och har väl mer eller mindre beslutat att där kommer INTE Linnéa få gå men vad har man då för alternativ? Vi har en hörselskola rätt nära oss(5 minuters bilväg) men vad är det bästa för LInnéa? Hon har ju kompisar på dagis som börjar på storasysters skola och känner inga hörselskadade barn i övrigt heller. Å andra sidan är jag långt ifrån säker på att Linnéa kommer få den hjälp hon behöver ens om jag krigar för det på katastrofskolan. Kom med era synpunkter är ni snälla!

[elw71]

Jag skulle absolut sätta mitt barn i hörselklassen. Att lära känna kompisar går fort. OM kompisarna dessutom kan relatera till behovet som finns pga hörselskada/dövhet så är det ändå bättre. Om det dessutom är hörselanpassat med små klasser och anpassad miljö så är det ju ändå bättre. Jag skulle absolut sätta mitt barn i den klassen. Mitt barn har bara en pytteliten hörselnedsättning men en språkstörning som gör att han behöver teckenspråk och detta gör att han blir annorlunda i en vanlig skola. Han behöver ha förebilder omkring sig som också använder tecken och som han kan lära sig att kommunicera med. Tyvärr har vår skolsituation inte varit så enkel, eftersom hans nedsättning är så liten så har han varit exkluderad från SPM skolorna och även från klasser med språkstörda barn pga ytterligare diagnos så han har bara fått tillgång till särskola och där en klass på så låg nivå att han fått mindre undervisning än vad han fick till och med på dagis. Det är skandal. Nu har äntligen en språkutredning gjorts (tack vare den pyttelilla hörselnedsättningen) och äntligen har man insett behovet av en teckenspråkig miljö. puh nu kanske vi kan andas ut vi hoppas att Manilla hittar en klass där han passar in och inte hänvisar oss till Åsbacka bara för att han tidigare inte fått tillgång till ordentlig undervisning.
elw