Hej BALANS, du är mer än välkommen!!!
_0710 Oktoberbarn
  1. Medlem sedan
    Dec 2006
    #1

    Hej BALANS, du är mer än välkommen!!!

    Nu är det inte långt borta tills lillan går helt själv!!! De sista 2-3 veckorna har varit minst sagt utmattande då man fått springa efter henne hack i häl om dagarna. Vi har mer eller mindre fått turats om att hålla oss 1 meter från henne hela tiden. Hon har rest sig upp mot allt och sedan bara promenerat rakt ut utan minsta balans. Det var trots allt inte mer än 5 veckor sedan (22 sep) hon reste sig upp för första gången i sin säng...(och krypandet kan vi verkligen lägga på hyllan helt)!! Många gånger har man lyckats fånga upp henne i sista sekund men en hel del gånger har hon också slagit huvudet i någonstans. Men inga allvarligare skador mer än någon sprucken läpp & ett par blåmärken (peppar peppar)!!!

    Men nu de sista dagarna kan man äntligen ta det hela lite mer med ro. Nu har hon fått en hyfsad balans, kan sätta sig själv ner om hon rest sig upp någonstans och skulle hon falla så tar hon ofta emot sig med händerna eller landar ganska försiktigt på rumpan.

    Jag & sambon har verkligen varit helt färdiga om kvällarna och bara satt oss rakt ner i soffan när hon somnat. När man tänker efter så känns det hela riktigt komiskt!!! Sambon som nu är pappaledig har sprungit omkring här hemma barfota i shorts & T-shirt med svettdroppar rinnande ner för pannan. Vad då gå och träna??? Kom hem till oss en eftermiddag eller kväll och bränn bort några hekto -GRATIS!!

    Det här galna springandet & "fångandet" har i allafall gett resultat för Idas del. Nu tror jag snart hon går!! Idag gick hon t.ex själv på egen hand från sin säng inne i hennes rum ut till pappa i köket som stod vid diskbänken. För en stund sedan gick hon själv från datorn inne i hörnan av vårt sovrum och ut till köket där hon grabbade tag i pappas byxben där han stod och satt på kaffet. Det är ganska lång sträcka, och inte en enda gång tappade hon balansen. Så man kan väl mer eller mindre säga ATT hon går, men hon väljer sina tillfällen. Har hon för brått småspringer hon fram och då brukar hon falla i backen efter 2 meter kanske men tar hon det lugnt verkar det som att hon kan promenera hur långt som helst!!!

    Det är verkligen helt underbart att se henne tulta fram med den härliga blöjgumpen på stela ben!! GOA UNGE!!! MAMMA ÄLSKAR DIG FISEMAJA!!!!
    *Mamma till 3 födda -07, -10 & -13. Väntar nr. 4 i okt -15*
  2. 1
    Hej BALANS, du är mer än välkommen!!! Nu är det inte långt borta tills lillan går helt själv!!! De sista 2-3 veckorna har varit minst sagt utmattande då man fått springa efter henne hack i häl om dagarna. Vi har mer eller mindre fått turats om att hålla oss 1 meter från henne hela tiden. Hon har rest sig upp mot allt och sedan bara promenerat rakt ut utan minsta balans. Det var trots allt inte mer än 5 veckor sedan (22 sep) hon reste sig upp för första gången i sin säng...(och krypandet kan vi verkligen lägga på hyllan helt)!! Många gånger har man lyckats fånga upp henne i sista sekund men en hel del gånger har hon också slagit huvudet i någonstans. Men inga allvarligare skador mer än någon sprucken läpp & ett par blåmärken (peppar peppar)!!!

    Men nu de sista dagarna kan man äntligen ta det hela lite mer med ro. Nu har hon fått en hyfsad balans, kan sätta sig själv ner om hon rest sig upp någonstans och skulle hon falla så tar hon ofta emot sig med händerna eller landar ganska försiktigt på rumpan.

    Jag & sambon har verkligen varit helt färdiga om kvällarna och bara satt oss rakt ner i soffan när hon somnat. När man tänker efter så känns det hela riktigt komiskt!!! Sambon som nu är pappaledig har sprungit omkring här hemma barfota i shorts & T-shirt med svettdroppar rinnande ner för pannan. Vad då gå och träna??? Kom hem till oss en eftermiddag eller kväll och bränn bort några hekto -GRATIS!!

    Det här galna springandet & "fångandet" har i allafall gett resultat för Idas del. Nu tror jag snart hon går!! Idag gick hon t.ex själv på egen hand från sin säng inne i hennes rum ut till pappa i köket som stod vid diskbänken. För en stund sedan gick hon själv från datorn inne i hörnan av vårt sovrum och ut till köket där hon grabbade tag i pappas byxben där han stod och satt på kaffet. Det är ganska lång sträcka, och inte en enda gång tappade hon balansen. Så man kan väl mer eller mindre säga ATT hon går, men hon väljer sina tillfällen. Har hon för brått småspringer hon fram och då brukar hon falla i backen efter 2 meter kanske men tar hon det lugnt verkar det som att hon kan promenera hur långt som helst!!!

    Det är verkligen helt underbart att se henne tulta fram med den härliga blöjgumpen på stela ben!! GOA UNGE!!! MAMMA ÄLSKAR DIG FISEMAJA!!!!
  3. Medlem sedan
    Jan 2004
    #2
    Visst är det underbart när våra små kommer på hur man går. Glädjen över att kunna och frustrationen att det inte går så snabbt som de vill.

    Lillfisen började gå för tre vefckor sen efter att ha hittat balansen att kunna sätta sig på huk och resa sig upp utan att bompa ner i golvet emellan.
  4. 2
    Visst är det underbart när våra små kommer på hur man går. Glädjen över att kunna och frustrationen att det inte går så snabbt som de vill.

    Lillfisen började gå för tre vefckor sen efter att ha hittat balansen att kunna sätta sig på huk och resa sig upp utan att bompa ner i golvet emellan.
  5. Medlem sedan
    Nov 1999
    #3
    Vad roligt! Mira började gå riktigt ordentligt denna vecka och nu går hon hur långt som helst. Faller och slår sig gör hon nästan aldrig, för hon har skyndat långsamt. Steg upp i sängen gjorde hon för ett halvår sen, och dagen före ettårsdagen tog hon kanske fem steg som längst! Men hon har som sagt tagit det helt piano. Några steg per dag och krypit resten. Klarat att stiga upp precis rakt av mitt på golvet och stått där och sett mäkta stolt ut och sen satt sig ner och krypit.

    De är verkligen ursöta när de tultar omkring!
  6. 3
    Vad roligt! Mira började gå riktigt ordentligt denna vecka och nu går hon hur långt som helst. Faller och slår sig gör hon nästan aldrig, för hon har skyndat långsamt. Steg upp i sängen gjorde hon för ett halvår sen, och dagen före ettårsdagen tog hon kanske fem steg som längst! Men hon har som sagt tagit det helt piano. Några steg per dag och krypit resten. Klarat att stiga upp precis rakt av mitt på golvet och stått där och sett mäkta stolt ut och sen satt sig ner och krypit.

    De är verkligen ursöta när de tultar omkring!
  7. Medlem sedan
    Jan 2008
    #4
    vad kul att hon traskar:-). fast jag är faktiskt glad över att Noah bara kryper omkring och är nöjd över tillvaron än så länge;-). längtar inte efter att få springa benen av mig...
  8. 4
    vad kul att hon traskar:-). fast jag är faktiskt glad över att Noah bara kryper omkring och är nöjd över tillvaron än så länge;-). längtar inte efter att få springa benen av mig...
  9. Medlem sedan
    Jun 2007
    #5
    Vad kul!! helt plötsligt blir de så stora när de kan gå
  10. 5
    Vad kul!! helt plötsligt blir de så stora när de kan gå
  11. Medlem sedan
    Jan 2008
    #6
    Härligt!!! Melwin har bara gått nåt enstaka steg än, men han kryper o klättrar desto fortare
  12. 6
    Härligt!!! Melwin har bara gått nåt enstaka steg än, men han kryper o klättrar desto fortare
  13. Medlem sedan
    Dec 2006
    #7
    Ja det är jätte kul. Ida springer fram när hon ska gå så här handlar det snarare om att lära sig få in bromsen!!
  14. 7
    Ja det är jätte kul. Ida springer fram när hon ska gå så här handlar det snarare om att lära sig få in bromsen!!
  15. Medlem sedan
    Dec 2006
    #8
    Ja de är underbara när dem tultar omkring som berusade små sjömän!!! Men vad super att hon skyndar långsamt...det hade Ida också gärna fått göra så man sluppit sitta med hjärtat i halsgropen hela tiden!!
  16. 8
    Ja de är underbara när dem tultar omkring som berusade små sjömän!!! Men vad super att hon skyndar långsamt...det hade Ida också gärna fått göra så man sluppit sitta med hjärtat i halsgropen hela tiden!!
  17. Medlem sedan
    Dec 2006
    #9
    Nä, det blir en klar förändring när de börjar trippa omkring. Då får man verkligen va´med!!! Ida tog lång tid på sig innan hon började åla så där fick jag min vilotid...nu är det slut på det!!
  18. 9
    Nä, det blir en klar förändring när de börjar trippa omkring. Då får man verkligen va´med!!! Ida tog lång tid på sig innan hon började åla så där fick jag min vilotid...nu är det slut på det!!

Liknande trådar

  1. I balans?
    By Anonym om ekonomi in forum Arbete, ekonomi & juridik
    Svar: 21
    Senaste inlägg: 2011-02-03, 19:03
  2. Ki Balans
    By maisy in forum Ordet är fritt
    Svar: 1
    Senaste inlägg: 2011-01-11, 19:05
  3. Grattis, Välkommen, Välkommen tillbaka..
    By Triss in forum Singelmingel
    Svar: 6
    Senaste inlägg: 2009-03-19, 05:45
  4. Balans i livet? (även på Balans i livet)
    By ludviga in forum Ordet är fritt
    Svar: 20
    Senaste inlägg: 2008-08-06, 11:51
  5. Balans
    By carin2010 in forum Downs Syndrom
    Svar: 3
    Senaste inlägg: 2007-04-24, 11:59
Kära besökare.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.

Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.

Vänligen Allt för föräldrar