Jag och barnen var tidigare i kväll på minnesgudstjänsten i kyrkan. Det var vackert men sorgligt. De läste upp namnen på alla de församlingsmedlemmar som dött under året och tände ett ljus för var och en. Maken var yngst av alla, den enda 60-talisten överhuvudtaget. :-(
Gråtigast var det nog när kantorn spelade orgelmusik innan själva gudstjänsten började, för hon spelade bland annat temat ur Bröderna Lejonhjärta, som jag valde som inledningsmusik på begravningen. Då grät jag när jag hörde den igen!
1
OK, dagens sorgliga då: Jag och barnen var tidigare i kväll på minnesgudstjänsten i kyrkan. Det var vackert men sorgligt. De läste upp namnen på alla de församlingsmedlemmar som dött under året och tände ett ljus för var och en. Maken var yngst av alla, den enda 60-talisten överhuvudtaget. :-(
Gråtigast var det nog när kantorn spelade orgelmusik innan själva gudstjänsten började, för hon spelade bland annat temat ur Bröderna Lejonhjärta, som jag valde som inledningsmusik på begravningen. Då grät jag när jag hörde den igen!
Vi var på gudstjänst igår,samma som du och de läste upp min pappas namn,då började jag att gråta...De läste även upp min fd grannes namn(väldigt tragisk historia bakom hans död) och hans pappa satt o storgrät nästan....
Beklagar din sorg
Medgång gör vänner, motgång prövar dem.
4
kramom Vi var på gudstjänst igår,samma som du och de läste upp min pappas namn,då började jag att gråta...De läste även upp min fd grannes namn(väldigt tragisk historia bakom hans död) och hans pappa satt o storgrät nästan....
...jättefin och ibland kan jag känna att det är _bra_ på nåt sätt att få gråta sådär. Det sorgliga måste liksom ut och då är tårar ett bra sätt.
5
Tack, jo den var... ...jättefin och ibland kan jag känna att det är _bra_ på nåt sätt att få gråta sådär. Det sorgliga måste liksom ut och då är tårar ett bra sätt.
...den dagen när minnena liksom "tar över" den tunga sorgen, när man kan minnas allt bra och vara glad över att det ändå fanns. Det går inte än, inte på länge, det är för tungt och svårt nu, men kanske nån gång....?
7
Mmm, jag kan längta efter... ...den dagen när minnena liksom "tar över" den tunga sorgen, när man kan minnas allt bra och vara glad över att det ändå fanns. Det går inte än, inte på länge, det är för tungt och svårt nu, men kanske nån gång....?
Att gråta brukar vara mitt sätt att hämta kraft. På nåt konstigt sätt renar gråten mig från allt det som tynger och efter en stund känns det bättre. Ibland gråter man för stora tunga livsviktiga saker och ibland för de små - på nåt sätt hjälper det att vara riktigt ledsen ibland.
14
Skickar kramar och styrka till dig.
Att gråta brukar vara mitt sätt att hämta kraft. På nåt konstigt sätt renar gråten mig från allt det som tynger och efter en stund känns det bättre. Ibland gråter man för stora tunga livsviktiga saker och ibland för de små - på nåt sätt hjälper det att vara riktigt ledsen ibland.
Funderar på det där med cyberrymden: det är lite underligt att jag inte kan öppna mig så mycket som jag kanske borde för de som finns runt mig, men jag kan göra det här och i bloggen för människor jag aldrig träffat....
15
Kramar mottagna! Funderar på det där med cyberrymden: det är lite underligt att jag inte kan öppna mig så mycket som jag kanske borde för de som finns runt mig, men jag kan göra det här och i bloggen för människor jag aldrig träffat....
Du skriver så fantastiskt fint i din blogg att man inte kan låta bli att följa din väg i sorgen.
Vi är nog många som följer dig både här och i din blogg.
16
Du skriver så fantastiskt fint i din blogg att man inte kan låta bli att följa din väg i sorgen.
Vi är nog många som följer dig både här och i din blogg.
...kan hålla med om att gråter renar. Det är jättetungt och svårt att gråta de tårarna jag gråter, men efteråt känns det lite lättare - ett tag i alla fall. Ibland tror jag att vid en så här stor sorg har man ett antal (=mååånga!) tårar som MÅSTE komma ut för att man så småningom ska kunna bli människa igen. Men de är så många och svåra så man kan bara gråta dem i portioner.
17
Ja, du har rätt,.. ...kan hålla med om att gråter renar. Det är jättetungt och svårt att gråta de tårarna jag gråter, men efteråt känns det lite lättare - ett tag i alla fall. Ibland tror jag att vid en så här stor sorg har man ett antal (=mååånga!) tårar som MÅSTE komma ut för att man så småningom ska kunna bli människa igen. Men de är så många och svåra så man kan bara gråta dem i portioner.
Det verkar som att du använder en annonsblockerare (Ad blocker). Allt för föräldrar är ett annonsfinansierat community
och har därför valt att inte stödja användningen av annonsblockerare.
Avaktivera annonsblockeraren för att att få korrekt användareupplevelse.
